Vindkrafthotellen i Norrland går bra - trots pandemin

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I Åsele och Strömsund finns två hotell som just nu klarar ekonomin, tack vare vindkrafts-etableringarna. Åsele Wärdshus som för bara några år sedan var stängt och till salu, går bättre än på länge.

– Vi hade det tufft under förra året, men efter att pandemin mattades av under sommaren tog vi igen hela tappet och kommer antagligen redovisa en rekordvinst för 2020. Det hade aldrig varit möjligt utan vindkraftprojekten i området, säger hotellets vd Bernt Ferb.

Bernt Ferb har sina rötter i Göteborg och köpte värdshuset 2018 eftersom han fått höra av sin mamma, som nyligen köpt ett hus i Lycksele, att Åsele Wärdshus stod tomt. Ägaren talade om att det skulle byggas vindkraft i kommunen. I kontakten med kommunens näringslivskontor stod det klart att behovet av ett hotell skulle bli stort. Det avgjorde saken.

Från minus till plus
– Ett tag i början var jag däremot orolig. Hotellet hade en del renoveringsbehov och det blev större kostnader än jag hade förväntat mig. Det blev alldeles för lite hotellgäster i början. Men sommaren 2020 lossnade det. Så första året gjorde vi ett stort minusresultat, men under 2020 så tog vi igen hela förlusten från start. Det brukar ta betydligt längre tid än så, säger Bernt Ferb.

Det är väl känt att det blir många människor inblandade i byggskedet av ett vindkraftprojekt. Projektörer, entreprenörer och underentreprenörer avlöser varandra på site och många är tillresta från andra kommuner, regioner eller länder. Så frågan är hur det går att driva ett hotell när vindkraftbygget står klart. Enligt Hotell Nordica i Strömsund, går det alldeles utmärkt.

Renoveringspaus i Strömsund
– Det är en lite lugnare period nu på grund av pandemin, men vi får hit gäster från både Raftsjöhöjden, Stamåsen och Havsnäs. Eftersom Havsnäs är en gammal park, är det mycket renoveringsarbeten där. Förra året hade vi bra skjuts hela tiden fram till december. Så därför passar vi på att renovera nu, säger hotellets vd Mattias Liljefjäll.

Även gamla Grand Hotell i Strömsund har fått sin beskärda del av vindkraftsparkerna. Hotellet som byggdes 1909 har renoverats upp lite och kan erbjuda lite enklare rum när Hotell Nordica har fullt.

– Ja, vi samarbetar och får ibland hänvisa dit när vi har mycket. Men frukost får de äta här, säger Mattias Liljefjäll.

Från sommaren 2019 kan Hotell Nordica även erbjuda laddstolpar för elbil, efter att Jämtkraft hjälpte till med installationen och även ansökan om laddstöd från Länsstyrelsen. Sommartid är det många turister som väljer att bo på hotellet medan elbilen laddas.

”Satsningen var rätt”
Både Hotell Nordica och Åsele Wärdshus har känt av pandemin. Men hotellen är ändå lyckligt lottade, tack vare vindkraften. Bernt Ferb som arbetat länge i branschen både som kock och konsult, märker att läget bland branschkollegorna är desperat.

– De gråter bokstavligt talat. De gör allt de kan för att rädda sina verksamheter. Men de får stänga och vissa hotell och restauranger kommer inte att överleva. Vindkraften var hela anledningen till att jag köpte hotellet och nu märker jag att satsningen var rätt. Men utan vår duktiga personal och deras hårda arbete skulle vi inte heller ha gäster som återkommer, säger Bernt Ferb.

Martin Machnow

Vätgasdrivna pistmaskiner - intressant för skidanläggningarna

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Italienska Prinoth kunde nyligen presentera världens första vätgasdrivna pistmaskin. SLAO:s vd ser det som ett tecken på att omställningen går fort nu. Och vätgasdrivna snöfordon finns på radarn hos svenska skidanläggningar.

2019 anslöt sig SLAO till initiativet Fossilfritt Sverige, som samlar alla samhällsaktörer under samma gemensamma mål. Hösten 2020 överlämnade organisationen sin ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft” till regeringen.

– Då hade vätgasen precis kommit på tapeten igen och redan nu provkörs de första i Alperna, säger Titti Rodling, vd på SLAO.

SLAO:s färdplan fokuserar mycket på just driften av skidanläggningar. Målsättningen är att redan till 2022 få 100 procent förnybar el till skidliftar och snötillverkning. Där är Sveriges omställning till vindkraft en förutsättning. Och SLAO själva tittar nu på solenergi som en del av lösningen för sina medlemmar.

– Det finns ofta gott om takytor på en skidanläggning som går att förse med solpaneler. Just nu har vi ett antal universitetsstudenter som hjälper oss med att räkna på hur mycket energi vi kan få ut. I år har vi också en målsättning om att ta fram nyckeltal på koldioxidutsläpp från anläggningarna och utbilda oss för att bli klimatsmarta beställare, säger Titti Rodling.

Utöver det följer SLAO och dess medlemmar utvecklingen av vätgas och elektrifiering med stort intresse. Det steget kommer att vara större rent ekonomiskt. Både inköp av nya skotrar och pistmaskiner, men även investeringar i infrastruktur för att kunna ladda och tanka behövs.

– Viljan till omställning är stor. Men vi har en stor spännvidd bland medlemmarna och det är en stor utmaning för de mindre medlemmarna att klara stora investeringar och inköp. Därför är det viktigt att kunna tanka med biobränslen istället för diesel. Begagnatmarknaden för vätgasdrivna pistmaskiner eller eldrivna skotrar är dessutom en bit bort, säger Titti Rodling.

Någon form av statliga morötter skulle behövas för att skynda på investeringarna bland SLAO:s medlemmar. Det finns redan stimulansmedel att söka för vätgasproduktion, tankstationer och laddstolpar. Titti Rodling skulle även gärna se någon form av stöd för inköp av fossilfria snöfordon.

– Där är jag hoppfull. Jag tycker det finns en positiv kraft kring de här frågorna i Sverige nu. Fossilfritt Sverige gör ett otroligt bra jobb. Speciellt när det gäller strategier kring vätgas.

Martin Machnow

Vindkraftskurs.se finns för dig som vill ha grundläggande kunskap om vindkraft!

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Kursen, som ligger helt öppen på nätet, skapades speciellt för handläggare på länsstyrelser och kommuner men den är lika relevant för alla som vill veta mer om vindkraft.

Här kan du lära om vindkraftens förutsättningar i samhällsplaneringen, om teknik, vindresurser, ekonomi och miljöpåverkan samt vad som krävs för prövning av tillstånd. Dessutom finns en idébank som innehåller goda exempel på lokal nytta.

Du får också tillgång till de webbinarier som sänds från vindkraftskurs.se. De behandlar aktuella frågor, till exempel vindkraft och fåglar, vindkraft och ljud, repowering och tillsyn.

Vindkraftskurs.se drivs av Uppsala universitet och finansieras av Energimyndigheten. Kursen uppdateras kontinuerligt för att ständigt vara aktuell. Välkommen in och lär mer!

Inflyttning till vindkraftbyarna - men tapp för Sollefteå

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det sägs ofta att vindkraftparker leder till att folk flyttar. Men siffrorna säger något helt annat. Det visar en sammanställning från Sollefteå kommun. Både tätorten Sollefteå och kommunen i stort tappar befolkning, medan byarna nära vindkraftparkerna ökar.

Insändare i tidningen, inlägg på sociala medier och förtroendevalda kommunpolitiker säger då och då att folk flyr vindkraftparkerna. Om och när det byggs vindkraft kommer folk att flytta från området där vindkraften byggs. Även fastighetspriserna kommer att sjunka i det aktuella området eftersom ingen vill bo nära vindkraftparker. Men påståendena saknar stöd i verkligheten.

– Vi får ju höra det här ofta, men vi har aldrig sett det hända i de projekt som vi satt oss in i. Så att få fram siffror som visar hur det egentligen ligger till är klart intressant. Det finns ju tidigare fakta om hur skogsfastigheter påverkas positivt, så det borde gå att titta även på fastigheters värde före och efter ett vindkraftbygge, säger Vindkraftcentrums projektledare Torbjörn Laxvik.

Sollefteås kommunala utvecklingsbolag Energidalen har kontaktat byarna runt vindkraftprojekten i kommunen och fått aktuella siffror på antal fastboende från 2019 fram till hittills i år.

Folkökning i Ramsele socken
I Sollefteå finns hittills tre vindkraftparker i drift; Rödstahöjden, Björkhöjden och Ögonfägnaden.
Det finns inga boenden runt Rödstahöjden och statistiken visar att folk flyttar till byarna runt vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden istället för från.

Befolkningsökning sker i Lungsjöbygden i Ramsele socken, dvs i de byar som ligger närmast Statkrafts vindkraftparker Björkhöjden och Ögonfägnaden i Sollefteå kommun:

Lungsjöbygden (Lungsjön, Rensjön, Myrdalen, Västvattnet, Terrsjö och Hocksjön)
2019: 58 fastboende
2020: 80 fastboende

En ökning tack vare inflyttning av 22 personer till fastigheter som tidigare stått tomma eller fritidshus som nu används för fast boende. Inga födda, döda eller utflyttade under året varför inflyttningen ger en positiv befolkningsutveckling. Inför 2021 har två fastigheter sålts med planerad inflyttning av fyra personer våren 2021.

Trygga jobb i glesbygd
Antal arbetstillfällen (tillsvidaretjänster) vid vindkraftparkerna i nordvästra Sollefteå kommun som togs i drift löpande mellan 2013 och 2016, är:

Björkhöjden (90 verk): 10 heltidstekniker
Ögonfägnaden (33 + Stamåsen 26 verk): 8 heltidstekniker

Tillkommer gör fem tjänstepersoner som tjänstgör vid båda vindkraftparkerna.Totalt anställda av Statkraft vid vindkraftparkerna i Sollefteå är 23 heltidstjänster som innehas av boende i närområdet.

Tillkommer 4-6 servicepersonal från lokala företag för kompletterande drift och underhåll.
Därutöver lokala företag som levererar olika tjänster, t ex Delphin i Lungsjön för städning och annan lokalvård och Brorssons Åkeri i Ramsele för vägunderhåll och snöröjning i vindkraftparkerna.

Läs även om hur skogsfastigheter påverkas:
https://www.vindkraftcentrum.se/index.php/arkiv/504-effektivare-och-loensammare-skogsbruk-tack-vare-vindkraften

Martin Machnow

Affärsplattformen för vindkraft kan vara ett viktigt verktyg för hela Europa

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrums digitala affärsplattform, som tagits fram tillsammans med Umeå Universitet, presenterades under en workshop i januari. Workshopen ordnades av Mittuniversitetet och Vilnius universitet inom ramen för ett EU-projekt med syfte att minska koldioxidutsläppen.

– För att främja utvecklingen bort från fossilberoendet behöver vi lyfta fram affärsnyttan med klimatomställningen. Det digitala affärsplattformen, som syftar till att öka den lokala och regionala nyttan i övergången till förnybar energi, skulle med fördel kunna användas i hela Europa, säger Charlotte Unger Larsson, näringslivsutvecklare på Vindkraftcentrum.

Workshopen hölls den 25 januari i ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Vilnius universitet. Den var en del i det interregionala EU projektet – SHREC vars mål är att skapa bättre förutsättningar för regionala aktörer, industri och akademi att samverka utifrån de lokala utmaningar som råder och att därmed minska koldioxid-utsläppen.

En viktig del i arbetet är att lyfta de goda exemplen för respektive region. Sveriges fokus är mellersta Norrland, närmare bestämt Jämtland-Härjedalens län och Västernorrlands län.

Vindkraftcentrums affärsplattform ”Digital affärs- och samverkansplattform för lokal förankring och samverkan” presenterades, följd av information om Sveriges politik på området med målet om ett 100 procent förnybart elsystem till 2040.

– Här är affärsplattformen ett kraftfullt verktyg för att främja lokal arbetskraft och en hållbar utveckling. Det är också ett viktigt verktyg för att underlätta förankringsarbetet i en omställning, eftersom det inte är uppenbart för alla att det finns stora lokala och regionala vinster att göra, säger Charlotte Unger Larsson.

Länk till plattformen där företag kan registrera sig för affärer i vindkraftsbranschen eller gå in som gäst och titta https://vindkraft.umigo.se/

Ett vindkraftsprojekt brukar engagera ca 200-300 företag inom ett hundratal branscher.

Sedan energiöverenkommelsen har investeringsbeslut tagits för över 100 miljarder kronor i Sverige. Lika mycket till förväntas de närmaste åren

Mer om projektet:
https://www.miun.se/shrec
https://www.interregeurope.eu/shrec/