Vindkraft–ett lyft för speditionsföretag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Speditionsföretaget Mitt Sverige Transport & Logistik AB i Ånge är under hösten i full gång med att serva Åskälens vindkraftpark. Uppgiften är att leverera kranar till lyft av bladen.

I Åskälens vindkraftpark sydväst om Hammerdal som ska vara driftsatt under 2020 reses nu 80 stycken Vestas-verk. Bakom parken står Vasa Vind. Projektet har försenats i tre månader på grund av dåliga vägar. Så arbetet är intensivt för att kunna hålla tidplanen.

–    Just nu har vi har en bil som går nonstop inne i parken och flyttar kranarna, vi kallar det för ”siteflytt”. Efter att arbetet är klart vid ett torn måste kranarna demonteras till nästa torn och monteras upp igen så det är några moment innan allt är på plats. Vi hjälper också till med att transportera naceller och växellådor, säger Kenneth Östman på Mitt Sverige Transport & Logistik AB.

Medvind
Just nu har Mitt Sverige Transport & Logistik AB medvind. Tvåpersonsföretaget, som består av Britt-Marie och Kenneth Östman, omsätter 30 miljoner kronor och har tillräckligt med jobb så de kunde i somras anställa en till transportledare som närmast kommer från Sundfrakt. Företagets omsättning kommer till cirka 65 procent från vindkraftsprojekt i Västernorrland.

Företaget är verksamt även i Överturingen där parkerna Länsterhöjden och Storflöten byggs som för tillfället har Sveriges högsta verk från Siemens Gamesa med en totalhöjd på 220 meter. Företaget samarbetar även med BMS som är ett av världens största kranföretag som arbetar med vindkraftsprojekt. Bara i år ska BMS resa 2200 torn.

Väntar på besked
Lokala och regionala företag i Ånges omnejd väntar på besked från kommunen att de ska öppna upp för vindkraften igen. Tidigare har kommunen gått ut med att vänta till 2020/2021.

–    Den sista oktober är det deadline för att få fortsatt tillstyrkt utav Länsstyrelsen för vindkraftsprojekt som nu ligger på is. Får vi inga tillstånd så faller alla projekt som korthus. Då går det inte att uppta detta igen. Vill man bo kvar på landsbygden måste vi vara med på tåget. Politikerna begriper inte hur många årsarbetstillfällen en vindkraftpark genererar, de borde se till helheten att förutom alla arbetstillfällen inbringar vindkraften även skatteintäkter, säger Kenneth Östman.

De jobb som behövs vid en vindkraftsetablering är bland annat allt från skogsavverkningar, markbyggnationer, betonggjutningar, vägupprustningar, boendenätter, försäljning av livsmedel och restaurangmat, transporter av allt material till parkerna med mera till drift och underhållning när parken är klar.

–    Bara parkerna Storflöten och Länsterhöjden kommer skapa över 20 årsarbetstillfällen, bara genom plogning, underhållsarbete och teknikarbete. I Turingen har livsmedels-butiken fått extraanställa under byggtiden för att klara av att serva alla inblandade med mat.

Text: Birdie Dahlberg

Vindkraften stor potential för skogsbolag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Per-Magnus Rönningås ser vindkraften som en stor potential för lokala företag. I flera år har hans företag Rönningsås Skog AB avverkat skog åt SCA och under senare år har vindkraften inneburit fler arbetstillfällen.

–    När SCA som markägare behöver hjälp med att röja skog inför en vindkraftsetablering är det naturligt att de vänder sig till oss för vi arbetar i huvudsak åt SCA. Skillnaden är att vid vindkraftsröjning ingår vi i ett team även om vi är först på plan och röjer och lämnar innan grävarna och sprängarna kommer, berättar Per-Magnus Rönningås som nu inlemmat sin fars skogsbolag i sitt företag sedan denne gått i pension.

Företaget jobbar med slutavverkningar och består av åtta anställda med en maskinpark med bland annat skotare som fraktar skogsråvaran till uppläggningsplatser och en skördare som hugger, kvistar och kapar träden. Normalgången är att timret sorteras efter olika dimensioner beroende på om de ska forslas till sågverken eller massafabrikerna. Arbetstiden brukar ligga på omkring 50 till 60 timmar i veckan.

Rönningsås Skog AB har banat väg för vindkraftsprojekten Länsterhöjden i västra Medelpad, Mörtjärnberget i östra Jämtland, Jenåsen och Liden nordväst om Sundsvall och Kråktorpet, nordväst om Sundsvall.  Det finns många projekt i Västernorrland och i Ånge med omnejd som ligger och väntar på att få komma igång.

I Ånge har projekt Storåsen fått avstanna sin verksamhet sedan kommunen satt stopp.

–    Jag har blivit engagerad i frågan för att jag ser att vindkraften kan ge glesbygden många jobb. Vi är ett gäng företagare som har skickat in en skrivelse till kommunstyrelsens politiker för att påpeka hur vansinnigt det är.  Glesbygdsföretagen kan inte säga nej till sådana stora investeringar som gör att vi kan expandera vår verksamhet.

Text: Birdie Dahlberg

Fotot: Per-Magnus Rönningsås

Bygdemedel från vindkraft kan lyfta byarna

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

När vindkraftparken i Markbygden Piteå är fullt utbyggd kommer den generera årligen cirka åtta miljoner kronor i bygdemedel som ska tillfalla fyra byar som är berörda. Hur fördelningen av medlen ska gå till diskuteras men huvudmålet är att få fler att bosätta sig i byarna.

Bygdemedlen bygger på andelen producerad el, så den påverkas inte om det inte byggs 1100 verk på sajten som är planerad. Teknikutvecklingen gör att färre antal kan producera 12 TWh som är målet. Vindkraftparken i Markbygden kommer bli Europas största, så storleken på bygdemedlet till de berörda byarna är nog svår att slå när allt är utbyggt.

– Under de fem åren vi fått bygdemedel har vi hittills fördelat 700 000 kr till föreningar och lokala företag. Framöver hoppas vi att medlen kan användas till att locka hit folk.  En befolkningsökning leder till fler grannar och bättre samhällsservice, säger Anders Persson, ordförande i Kost Vind ekonomisk förening, som var först ut att få bygdemedel för de tolv första verken som restes.

Ett exempel som varit upp till diskussion är att medlen skulle kunna användas till att köpa loss mark från Sveaskog som sedan kan gå till någon som vill bosätta sig i området.
 
Delikat problem
Kost Vind är en hopslagning av byarna Koler och Storsund. Allteftersom projektet utvecklats och blivit större har tre andra byar Långträsk, Roknäs och Lillpite kopplats in och bildat ekonomiska föreningar under namnen Markbygden, Rokådalen och Lillpite. Tillsammans har ”de fyra” ett delikat problem: att hitta en eller flera modeller så att pengarna kommer till användning. Summan, som inte beskattas och delas ut årligen, växer allteftersom och fördelas nu lika på ”de fyra” oavsett folkmängd. De har haft möte med byinvånarna och diskuterat olika förslag.



–    Vi vill ha en kontinuerlig dialog med alla som berörs så vi kan omsätta deras önskemål i praktiskt handlande. Det finns få begränsningar, men syftet är att medlen ska stödja bygden i någon mening. Det kan vara samhällsstöd i någon form. Vi har också diskuterat Garantiamodellen som de har i Åsele där företagen kan låna pengar, säger Anders Persson.

Det finns en stor tradition av småföretagande i Piteå och bara inom Markbygdens vindkraftområde finns det förutom jord- och skogsföretag ett hundratal företag som kan ta del av medlen. Fullt utbyggd kommer ”de fyra” att årligen förfoga över två miljoner vardera att fördela.

Avtalen som en gång tecknades med Svevind, som arbetat fram alla tillstånden, innebär att vid en försäljning av projekten följer avtalen med till den nya ägaren.

Text: Birdie Dahlberg

Bilden: Anders Persson ordförande i Kost Vind ekonomisk förening

Bolaget bakom mastodontprojektet Markbygden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det tyska företaget Svevind ”upptäckte” området där Markbygdens vindkraftpark nu växer upp.  Projektet har pågått över tio år och flera tillstånd måste nu förlängas. Teknikutvecklingen gör att det kanske räcker med cirka 800 verk för att nå upp till 12 TWh som är målet.


- En milstolpe är att ha alla tillstånden på plats. Men flera av de befintliga tillståndet som togs för länge sedan är baserad på gårdagens teknik. Det kan hända att det inte kommer att behövas 1101 verk som planerat utan att ny teknik ger mer energi och kanske stannar runt 800 verk, säger Kristina Falk, som sedan starten ansvarat för tillståndsprocessen på Svevind.

Förnyande av tillstånden
Det har varit ett omfattande arbete. Närmast på agendan står att förnya tillstånden. Eftersom projektet har ett beslut om tillåtlighet från regeringen ansöks förlängningen av tillstånden hos just regeringen. Nu har ärendet gått vidare till miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Norrbotten som tar beslut.

-Vi söker bara för etapp tre. De andra etapperna är sålda så det är upp till de bolagen att förnya sina tillstånd, säger Kristina Falk.

Svevind AB som bildades 2008 är ett tyskt-svenskt företag inom vindkraftbranschen med säte i norra Sverige. Bolaget styrs av VD Wolfgang Kropp. Företaget inriktar sig på att planera, utveckla, sälja och driva projekt. När tillstånden har vunnit laga kraft kan Svevind eller det aktuella dotterbolaget välja att sälja hela eller delar av projektet eller behålla det och bygga parken och driva den i egen regi.

Området, som de hittade genom vindkarteringen, visade sig ha mycket goda vindförhållande, mjuka kullar utan risk för turbulens, vara glesbefolkat, ha tre stora kraftledningar för överföring av elektricitet och ha en förhållandevis liten grad av motstående intressen. 

Respektfullt samarbete med samerna
Projektörerna har kommit bra överens med de närmast tre berörda samebyarna bland andra Östra Kikkeajure, som har sina vinterbetesmarker i bland annat Piteå kommun. Kristina Falk kallar samarbetet ”respektfullt”.

De markägare som är berörda av vindkraftsprojektet Markbygden är Sveaskog, SCA och ett antal privatpersoner.


En guldgruva i området är Lövberget, en bergtäkt som räcker för det totala behovet i Markbygden. Projektet har tillstånd för att bryta tio miljoner ton. Då området spänner över 450 kvadratkilometer kan det ändå vara idé att öppna fler bergtäkter på närmare håll för att slippa långa transporter.

Svevind är i detta läge inte säker på om de kommer behålla någon del av etapp tre.

-Vår huvudverksamhet är att söka ”vindfyndigheter” och att ordna tillstånd, som vi sedan säljer. Vi vet inte hur det blir i slutändan. Säljer vi kommer vi vara rådgivare så länge nya ägaren vill. Sedan kan Svevind Solution (eller annat driftbolag) hjälpa den nya ägaren att sköta driften.

När hela projekt Markbygden är färdigbyggd och i drift senast 2021 kommer parken motsvara en tredjedel av Sveriges hela gröna omställning, vilket är cirka sju till åtta procent av Sverige totala energikonsumtion.

Etapperna och ägarna
Bygget sker i flera etapper.

Etapp 1, Sedan tidigare finns totalt 36 vindkraftverk på Skogsberget som levererar el.
I den norra delen av etapp 1, pågår utbyggnad av 68 verk av bolaget Ersträsk VindAB, ett bolag som ägs av Enercon.
Inom resterande delar av Etapp 1 är 179 verk under utbyggnad av bolaget Markbygden ETT AB, som ägs av CGN EE och GE. Capital. Samtliga verk planeras att vara i drift kring årsskiftet 2019/2020.

Etapp 2, Bolaget Markbygden Etapp 2 AB har påbörjat utbyggnaden av vindkraftverk. Tillstånd finns för upp till 440 verk. Bolaget ägs av Enercon.

Etapp 3A, Önusberget Vind AB, ägs av en tysk kapitalförvaltare Luxcara och omfattar den södra delen av etapp 3. Planering och förberedande arbeten för utbyggnad pågår.

Etapp 3B, Hästliden Vind AB, (ägs fortfarande av Svevind) och omfattar den norra delen av etapp 3. Bolaget planeras att säljas när projektet är utvecklat och klart. Tillsammans har etapp 3 tillstånd för 442 verk.

Text: Birdie Dahlberg

Bild1: Kristina falk Svevind

Det finns plats för 11 miljoner verk i Europa

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det finns tillräckligt med yta i Europa för att bygga elva miljoner vindkraftverk på. Det antalet beräknas kunna försörja hela världens elbehov. Det visar en studie som gjorts av en grupp internationella forskare.

De länder som ska ha mest potential att ”svälja” ett stort antal vindkraftverk är länder med stora landareal där det är glesbefolkat vilket är Ryssland, Norge och Turkiet.

För att komma fram till sina slutsatser har forskarna studerat ett antal vinddata, översikter och restriktioner för att få fram var någonstans det finns störst kapacitet för att sätta upp vindkraftverk.  När det gäller Sverige kan man se på forskarnas vindatlas att vår kustremsa har mest potential. Ingenting är registrerat som lämpligt i Norrlands inland där det idag byggs mest vindkraft i Sverige.

Idag finns det cirka 100 000 resta vindkraftverk i Europa. Om man skulle realisera vad forskarna kommit fram till innebär det en ökning med hundra gånger fler än idag.

Bakom studien står Århus Universitet och forskare från sex länder. Peter Enevoldsen från Århus Universitet säger att syftet med studien är att visa att det finns tillräckligt med plats för fler vindkraftverk och inte att visa att Europa kan tillgodose hela världens elbehov.

Vindkraften är idag den näst största energikällan i Europa efter gas. Det internationella energiorganet IEA räknar på att vindkraft kommer vara den största energikällan 2027.

Studien redovisas i tidskriften Energy Policy och kan läsas i sin helhet på Science Direct.

Text: Birdie Dahlberg