100 procent förnybart kan nås utan stöd

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

(Debattartikel i Dagens Samhälle 2018-07-04)
Undertecknas av 24 vd:ar i den svenska vindkraftsbranschen

Klimatförändringarna, vår tids ödesfråga, gör förnybar energi till en stor affärsmöjlighet för Sverige. Miljardinvesteringar i ny elproduktion ökar tillväxten och stärker vår konkurrenskraft genom långsiktigt lägre elpriser än övriga EU-länder. För att potentialen ska realiseras måste dock hinder undanröjas och myndigheterna måste medverka till att nå de politiska målen.

Klimatförändringarna går snabbt och såväl forskning som de senaste årens politiska initiativ har samma inriktning: utsläppen måste minska kraftigt. Här kan energisektorn bidra stort genom att öka den förnybara elproduktionen.

Vindkraften kan byggas ut snabbt i stor skala. Vid utgången av 2021 kommer vindkraftsproduktionen uppgå till cirka 30 TWh, enligt  Svensk Vindenergis prognos. Branschen kan dock leverera mycket mer. För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli lika stor som vattenkraften, cirka 65 TWh. För det krävs investeringar på över 200 miljarder kronor fram till år 2040.

Omställningen innebär fantastiska möjligheter för Sverige. Boston Consulting Group visar att för varje krona som investeras i omställningen får samhället tillbaka fyra. Sverige kan producera vind-, vatten- och biokraft till väsentligt lägre kostnad än andra EU-länder. Eftersom alla länder måste ställa om kan Sveriges komparativa fördelar, i kombination med en positiv kraftbalans, ge oss långsiktigt lägre elpriser än övriga EU-länder. Det stärker den svenska industrins konkurrenskraft, borgar för etablering av nya verksamheter och skapar arbetstillfällen.

Elcertifikatsystemet har givit stöd till förnybar elproduktion sedan år 2003 men målet nås under år 2018 sett till tagna investeringsbeslut. Därefter ska vindkraftsutbyggnaden ske utan produktionsstöd. Då blir tillgången till goda vindlägen och modern nätinfrastruktur helt centrala för en hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad.

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland och riksdagen har ställt sig bakom målet om ett helt förnybart elsystem – men ändå försvåras den gröna omställningen av myndigheter och kommuner:

– Försvarsmaktens restriktionsområden har utökats från 30 till 45 procent av Sveriges yta.

– Det kommunala vetot stoppar hälften av vindkraftsprojekten innan de ens kommit till miljöprövning.

– Praxis i domstolarna, avseende bland annat artskydd, går på tvärs med de politiska målen. Två tredjedelar av de prövade vindkraftverken får avslag.

– Åtgärder för att höja överföringskapaciteten från norra till södra Sverige har senarelagts och befinner sig återigen i utredningsfas.

– Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft (en del av den blocköverskridande energiöverenskommelsen), avstyrks av flera myndigheter med tveksamma argument, till exempel att det inte behövs mer förnybar elproduktion

För en hållbar utbyggnad måste vindresursen användas på bästa sätt. Vindkraftens nytta, som är global eller nationell, måste vägas mot intrånget, som är lokalt.  När nyttan inte vägs in förpassas vindkraften till sämre vindlägen. Om vindläget försämras med 0,5 meter per sekund så minskar produktionen med 20 procent, allt annat lika. För att öka vindkraftsproduktionen med 30 TWh behövs då cirka 3 750 vindkraftverk, istället för 3 000, vilket betyder att såväl produktions- som samhällskostnaden ökar med cirka 25 procent.

Elnäten påverkas självklart när tio stora elproduktionsenheter ersätts av cirka sjutusen mindre enheter. Våra ålderstigna lokal-, regional- och stamnät måste moderniseras och kapaciteten måste öka. Den krångliga och tidskrävande nätanslutningsprocessen måste göras enklare och mer flexibel.

Ett 100 procent förnybart elsystem ska vara robust, ha hög leveranssäkerhet, ge låg miljöpåverkan och leverera el till konkurrenskraftiga priser. Ett sådant elsystem kräver marginaler som vindkraften kan leverera. Utbyggnad av vindkraft på land och till havs behövs för att nå de svenska energi- och klimatmålen, men är också en angelägen fråga för hela EU.

Nuvarande och kommande regering har ett stort ansvar i att se till att de politiska målsättningarna får genomslag i verkligheten. Regelverket, särskilt miljöbalken och artskyddsförordningen, måste ses över och justeras. Myndigheternas instruktioner, särskilt Försvarsmaktens, Naturvårdsverket och Svenska Kraftnäts, måste förtydligas – så att myndigheterna medverkar till att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040. Då kan vi både minska utsläppen och ta tillvara en affärsmöjlighet som stärker Sveriges konkurrenskraft för lång tid framöver.

Undertecknare: 

Daniel Johansson, vd Arise AB

Håkan Wallin, vd BayWa re Scandinavia AB

Elisabet Salander Björklund, vd Bergvik Skog AB

Pär Kaller, vd Bixia AB

Niklas Lundaahl, vd Dala Vind AB

Pamela Lundin, Sverigechef ENERCON GmbH

Per Witalisson, vd Eolus Vind AB

Lotta Ljungqvist, vd GE Nordics AB

Gabriel Duveskog, vd JP Vind AB

Fredrik A Svensson, vd Kraftö Vind AB

Matilda Afzelius, vd Nordisk Vindkraft AB

Johan Ihrfelt, vd OX2 Group AB

Björn Rentzhog, vd Persson Invest AB

Mads Miltersen, vd Rabbalshede Kraft AB

Mikael Källgren, vd SCA Energy AB

Tor Arne Pedersen, vd Scanergy Wind AB

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable AB

Mattias Wärn, vd Svea Vind Offshore AB

Karin Mizgalski, vd Svensk NaturEnergi AB

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi

Linda Burenius Magnusson, SO Svensk Vindenergi

Kresten Örnbjerg, Head of Public Affairs Vestas Wind Systems A/S

Maria Röske, vd wpd Scandinavia AB

Mats Sjöberg, vd Fred. Olsen Renewables AB

Ragunda kommun söker projektledare till projekt Vindstyrka

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ragunda kommun har blivit beviljade projektmedel från Energimyndigheten för att jobba med att stimulera till lokalt engagemang och entreprenörskap inför och i samband med byggstart av de vindkraftsparker som planeras inom primärt kommunens geografiska område och sekundärt i angränsande kommuner. Därutöver har vi behov av förstärkning för att arbeta med att titta på markfrågor och annat kopplat till elintensiva etableringar.

Arbetssätt, projektinnehåll
Centralt i rollen som projektledare för Vindstyrka blir att berätta för allmänhet och företagare om vad som är på gång och vilka arbets- och affärsmöjligheter som etableringen kan ge, samt mäkla nödvändiga kontakter och ge löpande stöd och rådgivning. Även kartläggning, informationsmöten och enskilda möten kommer att ingå, liksom att i samverkan ta fram en utvecklingsplan. Att samverka med det lokala näringslivet och byar gällande aktuella upphandlingar, boendemöjligheter, arbetskraftsbehov och potentiell efterfrågan på varor och tjänster kommer att vara centralt, liksom marknadsföring och nätverkande med tanke på etableringsmöjligheter för elintensiv energi.
Som projektledare i Vindstyrka blir du spindeln i nätet och jobbar i samverkan med övrig kommunal verksamhet, företagarföreningar, branschorganisationer, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen och invånare för att driva arbetet framåt. Ett nära samarbete och samordning sker även med Vindkraftcentrum och andra projekt i Jämtland och Västernorrland via nätverket för vindbruk. Projektdokumentation och återrapportering ingår också i arbete, liksom vissa på enheten övrigt förekommande uppgifter.
Arbetet blir placerat under kommunens näringslivs- och utvecklingsenhet som i sin tur är placerad under samhällsbyggnadsförvaltningen och vissa övriga arbetsuppgifter på enheten och i förvaltningen som har bäring på det lokala näringslivet kan komma att ingå. Läs mer om tjänsten>>

Foto: Andreas Göransson/Pressbild Ragunda kommun

Nordanvind AB tecknar optionsavtal med Arise AB om vindkraftparkerna Ranasjöhöjden och Salsjöhöjden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Arise AB har tecknat ett optionsavtal med NordanVind AB om rätten att förvärva samtliga aktier i Krange Vind AB, vilket innehar rättigheterna till vindkraftprojekten Ranasjöhöjden och Salsjöhöjden.

De bägge vindkraftparkerna är belägna i Sollefteå kommun och har lagakraftvunna miljötillstånd. Elanslutningarna är under projektering och elen ska levereras till Svenska Kraftnät i Betåsen.

Den sammanlagda installerade effekt bedöms kunna uppgå till ca 180 MW och tillståndet gäller 65 vindkraftverk. Med den snabba teknikutveckling som sker kommer antalet troligtvis att minska. Ett vindkraftverk som byggs nu producerar betydligt mer el än för några år sedan.

Enligt ett pressmeddelande säger Daniel Johansson, VD, Arise

- Vi är glada över att kunna ingå detta samarbete med NordanVind AB. Under ledning av Hans-Erik Flodin, VD för NordanVind, har Ranasjöhöjden och Saljsöhöjden utvecklats till lovande projekt. Vi är därför mycket nöjda över att ha säkrat rättigheterna till dessa. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans för att realisera dessa projekt.

Enligt samma pressmeddelande skriver Arise AB. ”Att säkerställa rätten att förvärva Projekten följer Arise strategi att förvärva och utveckla attraktiva vindkraftprojekt för vidareförsäljning till externa investerare.”

Hans-Erik Flodin hoppas att byggnation skall påbörjas nästa höst och säger

- Jag är jätteglad att detta avtal kommit till stånd. När projektet genomförs innebär det många lokala arbetstillfällen under byggperioden och ger också långsiktiga arbetstillfällen i Ramseleområdet under de 20-30 år som parkerna kommer att vara i drift. Vi är också stolta över att hjälpa till så att Sverige kan klara de miljömål som är livsviktiga för kommande generationer.

Hans-Erik Flodin har i egna bolag, med bas i Västernorrland, varit en pionjär inom vindkraftsområdet. Det är unikt i en bransch där nästan alla projekt genomförs i regi av väldigt stora bolag. Hans-Erik som tidigt engagerat sig i energi, miljö och klimatfrågor var redan på 80-talet aktiv i Svenska Naturskyddsföreningen. Efter detta hade han en period som politiker med miljöfrågorna som största drivkraft. Han har jobbat med vindkraft i 28 år och reste det första vindkraftverket redan 1995. Karriären har också medfört ett internationellt engagemang i bland annat Frankrike, Lettland och Litauen. I samband med de olika vindkraftsprojekt han tagit fram genom åren har han haft direktförhandlingar med några av världens största kapitalförvaltare utifrån sina två kontor i Älandsbro och Krånge /Näsåker.

Bilden föreställer Hans-Erik Flodin. Foto privat.

Nya uppdrag för Vindkraftcentrum.se

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum.se har fått extra pengar från Energimyndigheten för att bygga ett nätverk bland vindkraftkommunerna.

- Det stärker vår verksamhet och vi kan bli aktiva i fler kommuner runt om i landet, säger projektledaren Torbjörn Laxvik.

Ett 80-tal kommuner står inför ny etablering av vindkraft. En del har erfarenheter sedan tidigare medan andra ska få vindsnurror för första gången.

Ett nätverk kan användas till att dela erfarenheter mellan kommuner. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat dåligt? Hur kan kommunen bete sig för att verkligen dra nytta av förestående etableringar?

En första större aktivitet är branschforum i Östersund den 27/9.

De 1,3 miljonerna ska bland annat gå till insatser för att utveckla och sprida en ny upphandlingsmodell som ska underlätta för företag i närheten av etableringen att ta affärer i samband med bygget.

Dessutom till att utveckla och sprida den nya formen för utvecklingsmedel för lokal och regional näringsutveckling. Ett Pilotprojekt med detta innehåll pågår i Åsele/Lycksele där Vattenfall med flera nu bygger vindkraftparker.

Med hjälp av Garantia (fd Kreditgarantiföreningen Norr) omvandlas en del av den traditionella  bygdepengen och mångfaldigas till lånemedel för näringslivet i området. Modellen ska spridas till andra projektörer och andra orter.

Ett tredje fokusområde är att fortsätta prognosticera branschens behov av vindkrafttekniker och kommunicera resultaten med utbildningsanordnare och myndigheter.

Kommunnätverket kommer att byggas kring träffar, studiebesök och nyhetsbrev. Syftet är att bereda största möjliga nytta i de kommuner där vindkraft etableras, men också att lyfta in den näringsutveckling som kan ske i kommunens överväganden om vindkraft.

- Sammantaget har vi nu en hel del verktyg att erbjuda kommunerna som står inför en etablering. Och vi delar gärna med oss, säger Torbjörn Laxvik.

Internationellt i Görvik. Vindkraft och elledningar ger fullt hus hela säsongen.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Marian Stranne i Görvik tillsammans med hennes make Björn har bedrivit boendeverksamhet i Görvik sedan 2010. När vägen från Hammerdal till Ramsele skulle byggas om började det med husvagnscamping på den yta där de tidigare hade tomatodling. När byggnationen av Stamåsens och senare Ögonfägnadens och Björkhöjdens vindkraftparker drog igång utökade de verksamheten med 42 hotellrum i en containerlösning samt uthyrning av hus och stugor. Som mest har det varit 20 000 gästnätter på ett år. När dessa vindkraftsparker nu är färdigbyggda skulle man kunna tro att verksamheten upphört, men så är inte fallet.

Bilden: Internationell stämning i restaurangen i Görvik

Det är fortfarande fullt hus. Tolv av cointainerrummen är utbytta till stugor inhandlade från ett lokalt företag, Ottsjösnickaren. Vindkraftparker skall servas även i drift och Svenska kraftnäts stamnät upprustas med anledningen av alla investeringar i förnybar energi. Dessutom har en del av personalen i uppbyggnaden av Åskälens vindkraftpark valt att bo i Görvik.

Just nu finns ett företag som arbetar med nybyggnationen av Svenska kraftnäts 400 kV-ledning mellan Storfinnforsen och Midskog på plats. Dessutom finns företag som besiktar vindkraftsanläggningarna samt turbinleverantören som servar bladen på på de vindkraftverk som är i drift. De som arbetar med fundamenten i Åskälen bor också här.

Det behövs många tvättmaskiner. Marian Stranne i tvättstugan på Görvikssjöns camp.

Trots att befintliga vindkraftparker sysselsätter mer än trettio lokalt anställda personer behövs specialistkompetens utifrån. Detta ger nya arbetstillfällen med boende och service även i en liten by som Görvik. Förutom Björn och Marian har man nu tre personer anställda på Görvikscampen, alla invandrade till trakten som genom detta har funnit inkomster, betalar skatt och har möjlighet att bo i Strömsunds kommun. Det är två tyskar och en polack. Marian köper dessutom alla varor lokalt vilket hon tycker är viktigt.

Planering inför dagens lunch i det moderna produktionsköket.

Det råder en internationell atmosfär på campen. De nationaliteter som bor där nu är chilenare, spanjorer, tyskar, polacker, portugiser, ungrare, engelsmän och danskar. Senare i sommar kommer det troligtvis att fyllas på med bulgarer, rumäner och turkar.

Alla faciliteter som behövs finns på campen som bland annat har egen fjärrvärmeanläggning. Stor matsal med produktionskök där det erbjuds frukost lunch och middag, ett stort överbyggt uterum med grillplats, bastu och tvättstugor. Möjligheter ges till fritidsaktiviteter i närområdet för de boende.