Många intresserade vid informationsmöte om vindkraftsutbyggnaden i Haveröområdet

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Runt sjuttio personer trotsade snöyran och möttes i Folkets hus i Överturingen under onsdagskvällen (17/1). Anledningen var det möte kring SCA:s planerade vindkraftsetableringar i Storflötten och Länsterhöjden som anordnades av Ånge kommun och Vindkraftcentrum. Fokus för kvällen var de möjligheter för bygden som uppstår i och med vindkraften, vad gäller både näringsliv och andra frågor. För att kunna ta tillvara på dem gäller det nämligen att vara beredd, och att lokalt näringsliv håller sig framme när byggnationerna nu börjar dra igång.

Bengt Strömgren är projektledare i det projekt som Ånge kommun nu driver för att bygden ska få så stor nytta av vindkraften som möjligt. Han inledde kvällen med att berätta om projektet, som bland annat har som målsättning att öka kunskapen kring upphandlingsprocessen så att fler lokala företag kan medverka i parkbyggnationerna. Tillsammans med lokala aktörer ska projektet även ta fram en konkret utvecklingsplan för Haveröområdet.

Vindkraftcentrum berättade om sin verksamhet och om hur vindkraften nu är på stark frammarsch i Sverige då både svensk politik och stora internationella investerare satsar på förnyelsebar energi. En prognos kring arbetstillfällen för Länsterhöjden och Storflötten, gjord med Vindkraftcentrums planeringsverktyg, delades ut och presenterades. Det rör sig om 549 årsanställningar som behövs under projektering och byggperiod, varav 242 kan utföras av regionala företagare – förutsatt att de engagerar sig. Ytterligare 21 årsanställningar, varav 19 regionala, kommer att behövas under parkernas driftstid som är beräknad till 25 år. Det finns dessutom stora möjligheter finns för lokala serviceföretag, då 56 000 gästnätter ska ombesörjas.

Under kvällen visades även filmen om Lungsjön (länk till filmen, klicka här) för att ge tydliga exempel på vad vindkraftsetableringar kan innebära för de boende i närheten, och många diskussioner på temat fördes.

Annelie Axelsson, Näringslivsansvarig på Ånge kommun, summerar:

- Det är roligt att träffa så många engagerade personer och företagare från bygden! Jag känner att viljan och intresset verkligen finns, så nu gäller det att samverka med dem så att projektet blir så bra det bara kan bli. Att Vindkraftcentrum är med i projektet känns tryggt. Det gör att vi kan dra nytta av deras tidigare erfarenheter och snabbare komma på banan.

Kommande aktiviteter i projektet är bland annat informationsträffar för företagare och ett gratis studiebesök för boende i Haverö-området till Lungsjön (planerat till 13/2).

Företagare i Haverö-området välkomnas att registrera sig i Vindkraftcentrums företagsdatabas, som hittas i menyerna ovan.

Nytt kraftfullt projekt i Sollefteå för att skapa positiv utveckling

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraften har på senare år utvecklats snabbt i Norrlands inland. Satsningar som medför nya arbetstillfällen och stora investeringar. För att visa utvecklingspotentialen för det regionala näringslivet och skapa förutsättningar för att möta behovet av kompetensförsörjning pågår projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” under perioden 2017-07-01 till 2019-12-31.

Energisektorn har alltsedan utbyggnaden av vattenkraften påbörjades varit en betydande del av stora delar av arbetsmarkanden i Norrlands inland. På senare år har vindkraften utvecklats snabbt i regionen. Nyinvesteringarna i vindkraft och reinvesteringar i elnät och vattenkraft har inneburit en stor sysselsättningsökning.

Såväl nyinvesteringar som reinvesteringar inom energisektorn kommer att ske under lång tid framöver, något som kräver tillgång till lokal och regional kompetens.

Syftet med projektet ”Vindkraft – generator för hållbar tillväxt” är att bidra till ökad ekonomisk och social hållbarhet i samhället genom att stimulera en positiv regional utveckling med vindkraftsinvesteringar som generator.

Det sker bland annat genom att man aktivt arbetar för att resurser som tillförs i så hög grad som möjligt används för jobbskapande, industriutveckling och annan återbäring till de bygder som berörs av vindkraftsetableringarna, något som i sin tur ökar möjligheterna att uppnå såväl ekonomisk och miljömässig som social hållbarhet.

"Sollefteå kommun är projektägare, men projektet berör hela regionen och genomförs i nära samverkan med berörda kommuner i regionen, näringslivet och branschföreträdare inom energisektorn", säger projektledaren Hans Pahlin.

Projektet ska synliggöra den utvecklingspotential som uppstår för det regionala näringslivet genom pågående och planerade investeringar samt analysera och möte behovet av kompetensförsörjning.

- "En viktig del av projektet är att säkra kompetensförsörjningen, det vill säga attrahera till exempel ungdomar att välja utbildningar riktade mot energisektorn i allmänhet och vindkraftssektorn i synnerhet. För att lyckas med det behövs såväl gymnasie- som eftergymnasiala utbildningar i regionen som är anpassade efter energibranschens behov", säger projektkommunikatören Erik Löfgren

Projektet ska bland annat skapa digitala mötesplatser för att underlätta för det regionala näringslivet att ta del av de uppdrag vindkraftsinvesteringarna genererar. På så sätt skapas nya arbetstillfällen och det ges nya möjligheter för förstärkt lokal entreprenörskap och företagande.

- "Vindkraften kommer att kunna utgöra en generator för utvecklingsarbete i bygderna. Det här projektet ska arbeta för att öka den regionala nyttan av de stora vindkraftsinvesteringarna i Norrlands inland", säger projektledaren Hans Pahlin.

Bilden: Erik Löfgren, projektkommunikatör och Hans Pahlin, projektledare

Vindkraften slår nya rekord - men vem ska sköta verken?

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Just nu byggs 747 vindkraftverk i Sverige.

Samtidigt råder stor brist på dem som ska sköta verken – utbildade vindkraftstekniker.

Det stora antalet verk betyder att investeringar pågår till ett värde av 30 miljarder kronor, det mesta i Norrland.

-           Det är fantastiska siffror och ett viktigt bidrag till klimatomställningen, säger Jan Olof Dahlin, projektutvecklare vid OX2.

OX2 står för anläggning av 159 av de 747 verken och fler blir det både för bolaget och för branschen i stort.

Enligt Energiöverenskommelsen ska elproduktionen vara fossilfri år 2040 och de beräkningar som Energimyndigheten gjort tyder på att dagens vindkraft behöver fyrfaldigas för att detta ska uppnås.

-           Vi kommer fortsätta att etablera vindkraft i Norden, men redan nu är det mycket svårt att få tag i vindkraftstekniker, säger Jan Olof Dahlin som varit i vindkraftsbranschen sedan 2000.

-           Det ligger i vårt och branschens intresse att det är folk nära vindkraftsparkerna som får möjlighet att utbilda sig.

Skälen är flera. Tekniker som bor i närheten tenderar att stanna längre i sitt jobb. Men det handlar också om att ge tillbaka något till lokalsamhället i form av arbetstillfällen och därmed kommunalskatter.

Bara de verk som byggs nu betyder att runt 150 tekniker kommer att efterfrågas.

-           Till våra parker som byggs nu behövs det uppemot 30 heltidsanställda vindkraftstekniker, säger Jan Olof Dahlin.

Enligt en studie som Vindkraftcentrum.se gjort är behovet drygt 100 tekniker varje år de närmaste åren. Antalet utbildningsplatser är för närvarande enbart 20 och utbildningen är förlagd till Varberg.

Strömsunds kommun har ansökt om 35 utbildningsplatser för en 1,5-årig teknikerutbildning hos Yrkeshögskolemyndigheten. Besked kommer i slutet av januari.

-           Även om Strömsund får återstarta sin utbildning kommer det inte att förslå. Behovet är större, säger Jan Olof Dahlin.

Det finns 3600 verk i drift i landet idag och vindkraften behöver som sagt fyrfaldigas. Ett nyckeltal är att det går en tekniker på fem verk.

-           Vindkraftstekniker är ett framtidsyrke som också passar kvinnor med teknikintresse, säger Jan Olof Dahlin.

Torbjörn Laxvik, projektledare Vindkraftcentrum.se

Kontakter:

Jan Olof Dahlin 0796085559, Torbjörn Laxvik, 0707809034

Studien: http://www.vindkraftcentrum.se/images/utbildningsbehov_drift_underhall_framtiden.pdf

Kraftåret 2017: Dåligt väder gav bra priser

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Pressmeddelande från LOS ENERGY: Höga kolpriser, milt och fuktigt väder och hög produktion av förnybar energi var det som präglade kraftpriserna mest under det gångna året. Om vi tittar på kraftpriset under de senaste fem åren var årets pris mycket likt genomsnittet. Det här skriver LOS Energy.

Till skillnad från internationella kraftpriser, där det har rått mycket rörelse, har kraftpriset i Norden legat ganska stabilt under 2017. Kolpriset har stigit stadigt under hela året samtidigt som vi har sett en förbättring av vattenresurserna. Dessa faktorer har jämnat ut varandra och därför har de inte haft någon effekt på spotpriset.

Januari: Vinter i Europa – vår i Norden
I Europa präglas kraftpriserna av kallt vinterväder och låg produktion av vindkraft. Problem kopplade till fransk kärnkraftsproduktion bidrar också till att hålla upp priserna i Europa. I Norden håller ovanligt milt väder elpriset nere. Prisskillnaden mellan Norden och Europa är osedvanligt stor.

ab andreas

Februari: Kina fäller krokben för de nordiska kraftpriserna
Kinesiska myndigheters iver att kontrollera kolmarknaden leder till stora rörelser i kolpriset. Efter att kolpriset kollapsat 2015 har kinesiska myndigheter infört förelägganden och restriktioner i ett försök att stabilisera kolpriset på en högre nivå. Stora rörelser i kolpriset påverkar kraftpriserna i Europa och Norden.

Mars: Onormalt normal fyllnadsgrad
Sammanfattningsvis är resurssituationen normal i mars. Det vill säga att summan av vatten i magasinen och snö i fjällen liknar genomsnittet för de senaste tio åren. Men fördelningen av resurserna är däremot väldigt onormal. Återkommande snöoväder under vintern har gjort att mycket av resursöverskottet ligger lagrat i Nordnorge i form av snö. I söder är det mindre resurser än normalt och detta präglar prisskillnaderna inom Norden.

April: Kastvindar på elmarknaden
Under loppet av några få år har man byggt upp mycket vindkraft i Sverige. Den installerade effekten kan i teorin täcka en tredjedel av den svenska förbrukningen. Detta har gått fort och marknaden har ännu inte lärt sig hur den ska tackla de stora variationerna i produktionen av vindkraft. Under loppet av april har priset i Sverige varierat från 1,6 öre/kWh ända upp till 48,1 öre/kWh – hela 30 gånger högre.

Maj: Vintriga vårpriser
Snösmältningen har kommit igång sent i Norden. Mycket beror på att det ligger stora mängder snö i norr. I söder pågår redan snösmältningen och producenterna har god kontroll över läget. Detta gör att spotpriset inte pressas ner så mycket.

Juni: Nedläggningar och utbyggnader på kraftmarknaden
Reaktor 1 på Oskarshamn tas ur drift för gott. Reaktorn har under 45 år producerat 110 TWh. Detta motsvarar nästan en hel årsförbrukning av el i Norge. Att rektorn skulle läggas ner var väntat. Samma månad beslutar svenska myndigheter att subventionsprogrammet för förnybar kraftproduktion (Elcertifikatmarknaden) förlängs i ytterligare tio år efter 2020. Man förbereder även för att ytterligare 18 TWh årlig produktion ska kunna få subventioner.

Juli: Högsta julipriset på el på tio år
Med en stor del av vattenresurserna koncentrerade till Nordens norra delar påverkas de nordiska kraftpriserna i högre grad av förhållanden utanför våra gränser. Högre kolpriser är huvudorsaken till att vi får höga elpriser denna månad. Kolpriset har stigit kraftigt på grund av stor efterfrågan i Asien. Där kämpar Kina med dåligt nyttjande av vattenkraften. Värmeböljan medför även att det råder en extrem efterfrågan på el till luftkonditionering.

Augusti: Dåligt sommarväder – lägre priser
Denna månad kompenserar elpriserna en smula för den gråa och regniga sommaren som vi har genomlidit. Elpriserna blir lägre. Elpriset präglas av en god situation när det gäller vattenresurser. Ständigt dyrare el i Europa gör att priserna inte är så låga som de kunde ha varit. De europeiska elpriserna stiger på grund av en fortsatt uppgång i kolpriset.

September: Nya toppnoteringar på terminsmarknaden
Framtidspriserna (terminspriserna) på kraftmarknaden når denna månad nya höjder. Vi måste gå tillbaka ända till 2014 för att hitta högre pris på kontrakten för 2018. Priset för att säkra elpriset för 2018 har en omsättning på ända upp till 29,65 €/MWh på kraftbörsen. Kombinationen av dyrare kol och ett högre pris på koldioxidutsläpp bidrar till att göra kolkraften dyrare. Dyrare kolkraft drar upp kraftpriset i Europa som i sin tur drar upp kraftpriserna i Norden.

Oktober: Vädret vann över kolet
Stigande kolpriser hotar att fortsätta pressa upp de nordiska kraftpriserna. Men denna månad är det faktiskt vädret som vinner. De ständiga lågtryck som drar in över Nordeuropa och Norden passerar där utbyggnaden av vindkraft har varit som störst. Vindkraften bidrar till att pressa ner elpriserna i Tyskland och Norden.

November: Vintriga elpriser
Priset präglas av den temperaturnedgång vi normalt får i november. Lägre temperaturer ger högre efterfrågan på el i Norden vilket i sin bidrar till att höja elpriset inför vintern. Mycket nederbörd under året har gett god påfyllning i resursbalansen. Detta bidrar till att begränsa uppgången i spotpriset. Priset under denna månad är helt genomsnittligt om vi jämför med de senaste fem åren.

December: Året det blev så vått
Trots uppgången i internationella råvarupriser och kraftpriser i Europa var Nordens elpriser moderata. Under 2017 kom det avsevärt mer nederbörd än normalt. Detta medför att resursbalansen har gått från att vara negativ i början av året till att ha ett stort överskott vid utgången av året. Förutom god tillgång på vattenresurser har det varit väldigt bra kärnkraftsproduktion i Norden. Och vindkraften i Sverige och Danmark är snart fyra gånger så stor som för tio år sedan.

På bilden:
Andreas Myhre, kraftexpert i LOS Energy

Energimyndigheten bjuder in intresserade att ansöka om projektmedel för aktiviteter inom ramen för Nätverket för vindbruk.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Sista dag för ansökan 2018-03-16
Tid för beslut Tidigast under april månad månad
Målgrupp

Offentliga organisationer samt ideella föreningar och intresseorganisationer.

Nätverket för vindbruk bedrivs på uppdrag av regeringen och har till uppgift att bidra till omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem genom att sprida kunskap om vindkraft och verka för en väl förankrad och väl lokaliserad utbyggnad av vindkraft, som även genererar mervärde lokalt. Mer specifikt har Nätverket dessa mål:

  • En väl förankrad och väl lokaliserad utbyggnad av vindkraft som baseras på god kompetens, fakta och aktuell kunskap
  • Att svensk industri och näringsliv drar största möjliga nytta av vindkraftsutbyggnaden
  • Att alla vindkraftsetableringar genererar mervärde till lokalsamhället

I denna utlysning välkomnar vi i första hand ansökningar inom nedanstående områden:

  • Projekt som kan främja dialogen kring vindkraftens lokala förankring och ökad lokal nytta,
  • Samverkansprojekt för att skapa dialog och stärka samarbetet mellan olika intressen såväl regionalt som nationellt.

Beslut om stöd

Slutgiltigt beslut fattas av Energimyndigheten, tidigast i april 2018.

Mer om stöd och bidrag

Stöd i form av bidrag lämnas till offentliga organisationer samt till ideella föreningar och intresseorganisationer. Bidrag lämnas endast till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet (dvs tillhandahåller varor eller tjänster på en marknad). För ideella föreningar, intresseorganisationer och regionala projekt krävs normalt medfinansiering med minst 50 procent av projektets kostnad. Som medfinansiering räknas kapitaltillskott till projekt och naturainsatser (egen arbetstid).

Det är möjligt att ansöka om projekt som pågår längre än ett år, dock maximalt till och med år 2019.

Så söker du

Ansökan ska göras genom Energimyndighetens e-tjänst E-kanalen. Observera att teknisk support för E-kanalen endast ges under kontorstid fram till dess att utlysningen stänger. Tänk på att skaffa användarbehörighet i E-kanalen i god tid eftersom det kan ta några dagar. Läs mer om hur du går tillväga för att göra din ansökan i Manualen för E-kanalen

Innan ansökan lämnas in till Energimyndigheten ska den sökande ta del av:

Kriterier vid bedömning av inkomna ansökningar beskrivs i verksamhetsbeskrivningen.

Ansökningar ska vara inlämnade senast den 16 mars 2018.

Mer information om Nätverket för vindbruk hittar du på Nätverket för vindbruks webbplats.>>