Ny vindkraftssamordnare i Sydost

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

-Myndigheterna måste få en gemensam hållning till vindkraft. Där det är bra vindlägen som inte förstör betydande naturvärden och på rimligt avstånd från bebyggelse ska det vara tillåtet att bygga, säger Mari-Louise Wernersson.

Hon tar över rollen som vindkraftssamordnare för Sydost* efter Lars Thomsson som gått över till att vara riksdagsledamot på heltid.

Mari Louise Wernersson (c) har arbetat som politiker i 20 år, närmast kommer hon från Falkenbergs kommun där hon varit kommunstyrelsens ordförande i 13 år. Som kommunalråd har hon engagerat sig i förnyelsebar energi. Falkenberg är självförsörjande på förnybart, varav 85 procent är vindkraft. Tillsammans med vindkraftens 81 verk produceras 500 GWH i kommunen.

Hon växte upp på Öland och blev tidigt aktiv i och med kärnkraftomröstningen1980. Som 14- åring valdes hon till vice ordförande för linje tre som Folkkampanjen mot kärnkraft stod bakom.

­‑Om vi ska klara våra mål 2040 måste alla berörda samarbete bättre, slår Mari Louise Wernersson fast.

Då tänker hon bland annat på försvaret och hinderbelysningen och att möjligheterna öppnas för att bygga havsbaserad vindkraft.

*Sydost innefattar länen Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland och Blekinge.

Ökad lokal nytta av vindkraftutbyggnad vid bygget av Munkflohögens vindkraftpark

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Den lokala nyttan av vindkraftutbyggnaden har stärkts. Det visar en delrapport om det pågående arbetet med vindkraftparkerna Munkflohögen och Åskälen i Jämtland. Hela 84 procent av de arbetade timmarna har utgjorts av lokal eller regional arbetskraft. Hittills har antalet lokala/regionala årsanställningar från projektets början uppgått till ungefär 140.

Med multiplikatoreffekter (de kringeffekter som en vindkraftinvestering medför), innebär det totalt 175 årsanställningar. Det framgår i en färsk delrapport från Vindkraftcentrum som har kartlagt och analyserat lokala och regionala nyttoeffekter i projekten Munkflohögen och Åskälen i Strömsunds och Östersunds kommuner.

Analysen omfattar mark och anläggningsentreprenad, servicebyggnad, trans­formatorstation, intern el samt anslutningsledning för parkerna. Montage av torn och turbiner utförs huvudsakligen av utländska företag och är inte medräknat i analysen. Det finns inga svenska företag som erbjuder den tjänsten.

Byggfasen är just avslutad i Munkflohögens vindpark där de 23 verken har börjat producera el. Det större projektet Åskälen med 80 verk kommer att vara driftsatt i början av 2020

- När båda parkerna är i drift kommer vi att slutrapportera. Men resultaten hittills pekar på att de här etableringarna är de hittills mest framgångsrika när det gäller att skapa lokal och regional nytta, säger Vindkraftcentrums Christer Andersson som svarar för analysen.

Vindkraftcentrum har tidigare gjort analyser av lokal nytta vid vindkraftsetableringar som Glötesvålen (Härjedalen), Skogberget (Piteå) och Mörttjärnberget (Bräcke).

En av framgångsfaktorerna har varit projektörens - Vasa Vind - uttalade målsättning är att lokala företag ska engageras i så stor utsträckning som möjligt.

- Att vi använder lokal arbetskraft är givetvis bra för bygden men det har också visat sig vara mycket fördelaktigt för projektet. Man är mer engagerad och mån om projektet då det är på hemmaplan och man känner till de lokala förhållandena,  säger Vasa Vinds vd Annette Eriksson.

Platschefen Rolf Rubensson, som själv kommer från trakten, har lång erfarenhet från vindkraftsbranschen och arbetade bland annat med Havsnäs vindkraftpark som byggdes runt 2008 och på den tiden var Sveriges största, med 48 verk.

-De turbiner vi har jobbat med i Munkflohögen producerar dubbelt så mycket el, säger Rolf Rubensson. Det är en fantastisk utveckling.

Han nämner ett exempel på fördelen med lokal arbetskraft: Att maskinförarna känner till terrängen och de vädermässiga förhållandena har bidragit till en effektivare byggprocess, ”det bara var två stilleståndsdagar under byggfasen och en av dem var julafton”, säger Rolf Rubensson.

 

Av de 226 företag som varit involverade i byggfasen, är 177 regionala. Ett av dem är Åke Abrahamsson Bygg AB i Hammerdal som har varit huvudentreprenör för den servicebyggnad som har uppförts för de c:a 20 drifttekniker och driftsledning som ska arbeta med parken. De kommer från regionen och den byggnad de ska ta i anspråk är på flera sätt lokalproducerad, till och med virket som använts kommer från skogarna i trakten.

- ”Vi har satsat på ett modernt och nybyggt platskontor nära parkerna för att skapa en förutsättning för ett bra samarbete mellan turbinleverantören Vestas och Vasa Vinds personal. Vi är övertygade om att ett bra lokalt samarbete ökar effektiviteten och kvaliteten i arbetet med driften. Vi skall ju vara här i minst 25 år”, säger Annette

 Fyra framgångsfaktorer för lokal nytta

·       Ägaren har insett vikten av lokalt deltagande både för  
projektekonomi och acceptans och ställt krav på detta. 

·       En erfarenhet platschef med ett stort lokalt nätverk. 

·       Huvudentreprenör som arbetat efter ägarens målsättning. 

·       Ett lokalt nätverk som gemensamt hittat snabba lösningar på de problem som kan uppstå vid ett stort infrastrukturprojekt, vilket har varit fördelaktigt för projektets ekonomi.

Fakta Munkflohögens vindkraftpark

23 stycken Vestas V110 2.05/2.10/2.15 MW. Navhöjd 125 m , totalhöjd 180 m.

Total effekt: 48.75 MW.

Parken är byggd av Vasa Vind.

Parken ägs av APG som förvaltar pensionsfonder.

Huvudentreprenör, mark och anläggning: Stenger Ibsen 

Huvudentreprenör, servicebyggnad Åke Abrahamsson Bygg AB

Underentreprenören Ottossons åkeri AB i Strömsund har använt 39 lokala företag till hjälp 

Fakta vindkraftparken Åskälen:

Parken kommer bestå av 80 stycken Vestas V136 3,6MW med navhöjd 112m och kommer generera över 900 GWh förnybar elektricitet per år.

Hela vindkraftparken beräknas vara driftsatt i början av 2020.

Bakom investeringen står den holländska pensionsförvaltaren APG.

Ardian förvärvar vindpark utanför Lillhärdal från OX2 för över 3 miljarder SEK

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ardian, ett av världens ledande investmentbolag, tillkännager idag en investering på 3 miljarder kronor för att bygga en vindpark i Åndberg/Härjedalen under ledning av OX2.

Ardian förvärvar projekträttigheterna från OX2, en ledande vindkraftsutvecklare i Norden. Ardian har också anlitat OX2 för att leda byggnationen av parken samt för teknisk och kommersiell förvaltning av anläggningen. Vindparken kommer att driftsättas 2021 och förväntas att producera ca 800 GWh/år.

Investeringen i vindparken som har 53 turbiner, är en av de största vindkraftsaffärerna som gjorts i Sverige, ett land som internationellt ses som världsledande inom innovation och utveckling av hållbar energi.

Ardians portfölj i Norden, som redan omfattar två investeringar i vindparker i Norge och Sverige, kommer nu att överstiga 400 MW bruttokapacitet, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för mer än 600 000 elbilar. OX2 bygger för närvarande över 1 GW vindkraft i Norden (varav ca 90 % i Sverige), vilket är ett rekord.

Amir Sharifi, Managing Director på Ardian Infrastructure säger: “OX2 är den perfekta partnern för oss i detta projekt. Vi ser fram emot att tillsammans utveckla en högkvalitativ vindpark med hjälp av den allra senaste tillgängliga tekniken. Vårt mål är att uppnå bra ekonomiska resultat utan subventioner, med en positiv inverkan på alla intressenter”.

Paul Stormoen, VD på OX2 Wind säger: “Vi är väldigt glada att ha etablerat en god affärsrelation med Ardian efter en realisationsprocess som har kännetecknats av stor professionalitet och samarbetsanda.  Vi ser nu fram mot att börja bygga tillsammans med våra underentreprenörer. Vindparken är en betydande lokal satsning och ett viktigt bidrag till den pågående globala omställningen till en förnybar energisektor”.

Kraftig utbyggnad av vindkraft kan ge lägre elpriser

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt Svensk vindenergis prognos så kommer produktionen av vindkraft öka med 33% under 2019. Vindkraft kommer i slutet av året stå för ca 18% av Sveriges totala energiproduktion. Den kraftiga utbyggnaden kan ge lägre elpriser, trots att Ringhals 2 läggs ner under året. (Pressmeddelande från Kundkraft)

Sedan i somras har svenska konsumenter fått leva med betydligt högre elpriser. Anledningen är framförallt ett underskott i Sveriges vattenmagasin, vilket har lett till att Sverige tvingats importera mer el under året. Men nu kommer Svensk vindenergi med en hoppfull prognos.
- Om prognosen blir verklighet kan det leda till lägre elpriser, trots att kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 läggs ner under året, säger Anders Kaijser som är VD på Kundkraft.

2019 blir nytt rekordår
Enligt prognosen från Svensk vindenergi, som bygger på turbinproducenternas orderböcker samt planerade projekt från olika vindkrafts-utvecklare, så kommer det byggas nästan 600 vindkraftverk i Sverige under året. Det motsvarar en årlig produktionsvolym från vindkraft på 7 TWh vilket är ungefär lika mycket som reaktorn Ringhals 2 producerar på ett år.
- Under 2019 kommer det installeras 2200 MW vindkraft vilket är mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordåret 2018, enligt Anders Kaijser som är VD på Kundkraft Sverige AB.

Anledningen till att det byggs så mycket just i år är mycket en effekt av energiöverenskommelsen 2016. Överenskommelsen innebar minskad politisk risk, och bidrog till att många investeringsbeslut fattades i slutet av 2016 och början av 2017. Nu blir dessa beslut verklighet.

Vindkraften fördubblas på fyra år
Enligt Svensk Vindenergis prognos så kommer vindkraftsproduktionen fördubblas på bara fyra år, från dagens 17 TWh år 2018 till omkring 35 TWh år 2022. Den största utbyggnaden av vindkraft beräknas ske i Elområde 1 och 2, framförallt i Västernorrland, Norrbotten och Jämtland.
- Enligt prognosen kommer vindkraftsproduktionen i elområde 1 nästan tredubblas fram till 2022, enligt Anders.

Forskare kritiserar renforskning

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

}

Forskning om hur renar påverkas av infrastruktur, till exempel vindkraft, har fokuserat på de negativa effekterna. Dessutom finns variation i renskötselns markanvändning som har andra förklaringar än mänsklig störning. Men i de flesta studier inkluderas inte detta. Det hävdar norska forskare som efterlyser bättre studier. 

Forskarna har analyserat 58 studier som genomförts de senaste fyra decennierna, om hur infrastruktur påverkar renar. Analysen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Polar Biology. och efterlyser studier som är utformade för att ta in variationer i renskötseln markanvändning (både i tid och rum). Markanvändningen lokalt kan variera mycket från år till år, beroende av tillgången till bete, och kvaliteten på betet. Andra faktorer som påverkar användningen av mark är väderlek, temperatur, vind- snö och isförhållanden, störningar från insekter och störningar från mänsklig aktivitet och infrastruktur. Antalet renar i bestånden har också betydelse, liksom rovdjurstryck.

Forskarna hävdar att det krävs studier över lång tid som är utformade för att ta hänsyn till naturliga ändringar i miljön och bakomliggande orsaker. Detta för att säkert kunna uttala sig om effekter av infrastruktur och/eller mänsklig aktivitet.

Analysen av de studier som gjorts, visar att 64 procent av författarna fokuserar på negativa effekter, och 14 procent på blandade effekter, dock med betoning på det negativa. Men sett till studierna var det 53 procent som visade på negativa effekter, 34 procent visade inga effekter och 13 procent visade positiva effekter.  Renen är känslig för störning från människor, men trots det finns ingen entydig bild av hur infrastruktur påverkar renarna.

Forskarna har även genomfört en fallstudie i Fosen, som visar hur variationen i markanvändning mellan olika år, kan leda till felaktiga slutsatser om hur renar påverkas av infrastruktur. Fallstudien har genomförts med GPS-märkta renar och kartlägger hur renarna använder marken i relation till ”fiktiva” vindkraftparker, områden som markerats på en karta som vindkraftsetableringar. Resultaten från studien som omfattar tre perioder under sammanlagt åtta år, visar att renarnas användning av marken varierade mellan åren, och områden undveks trots att ingen vindkraft fanns etablerad. Variationen i markanvändning hade alltså andra förklaringar och detta behöver forskningen inkludera, menar de norska forskarna.

Länk till artikel i Polar Biology

https://link.springer.com/article/10.1007/s00300-018-2410-6

Ytterligare forskning om ren och vindkraft på finns Vindvals hemsida

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Vindval/Daggdjur-pa-land

Läs Vindvals senaste nyhetsbrev genom att klicka här>>