Jämtland satsar på vätgas i vindkraftens spår

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Elektrifiering av Inlandsbanan, tillverkning av grönt flygbränsle och reglerkraft till vindkraften. Det var några av de scenarier som diskuterades under torsdagens workshop ”Färdplan för grön vätgas i Jämtland” i Östersund.

I Jämtland Härjedalen är förutsättningarna för vätgasproduktion optimala. Regionen har gott om el från vattenkraft och en snabbt växande andel vindkraft. Därför har kommunerna länge försökt attrahera industri som behöver stora mängder förnybar el till sin verksamhet, exempelvis serverhallar. Men vätgasproduktion är en elintensiv industri som ger andra samhällsvärden.

Prisad projektledare
Linnea Karlsson är ingenjör i miljöteknik och projektledare för arbetet med färdplanen på Peak Region. Hon skrev för en tid sedan ett prisat examensarbete om hur vätgasen kan användas nu och i framtiden.

- Det ledde till att jag fick samarbeta med Jämtkraft och att jag fick den här projektanställningen på Peak Region. Målet nu är att utarbeta en färdplan för grön vätgas i regionen som ska vara klar till årsskiftet. Innan vi tar steget mot vätgasproduktion i större skala behöver vi inventera vilka behov och vilka intressen som finns, säger Linnea Karlsson.

Under workshopen fick deltagarna svar på vad vätgas egentligen är, hur den fungerar vilken potential den har. Som jämförelse kan nämnas att energimängden i 1 kilo vätgas ungefär motsvarar energimängden i 3 kilo bensin. Tillverkning av 1 kilo vätgas kräver cirka 50 KWh energi. Energiförluster i tillverkningen gör att 33 KWh energi per kilo vätgas återstår.

Vätgasen åter i ropet


HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) är ett resultat av vindkraftetableringarna i Norrbotten. Kokskolet i ståltillverkningen byts ut mot grön vätgas tillverkad med vindkraft. Pilotanläggningen är ett samarbete mellan Vattenfall, SSAB och LKAB. Nu väntar även vätgassatsningar i Jämtland - i vindkraftens spår. Foto: Åsa Bäcklin

Just energiförlusten i tillverkningen gör att vätgasen hamnat i skuggan under flera år. Batteri- och hybridteknik ansågs bättre för fordonsflottan. Anledningen till att vätgasen åter hamnat i blickfånget är den tilltagande andelen sol- och vindenergi i elsystemet. Energilagring i vätgas kan fungera som en reglerkraft när elen från sol- och vind inte räcker till, eller inte lönar sig att sälja.

Det finns många konkreta exempel på hur produktion av vätgas i Jämtland på olika sätt skulle skapa möjligheter. Vätgas kan i kombination med bränsleceller omvandlas till elektricitet för att driva Inlandsbanan. Det skulle möjliggöra helt fossilfria transporter av exempelvis odlad lax från Nordnorge, som idag sker på lastbil. Inlandsbanan vill ha vätgasdrift på plats år 2022.

Grönt flygbränsle
Vätgasen kan även tillsammans med koldioxid utgöra en av ingredienserna för att producera grönt flygbränsle. Pär Hägglund från The Power Region berättade under workshopen att ett sådant projekt har goda möjligheter att bli delfinansierat med EU-fonder. Bland annat på grund av den enorma efterfrågan på grönt flygbränsle. Målet är att ha tillverkning på plats 2025.

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind, berättade att branschorganisationen Svensk Vindenergi har vätgas som en stående punkt på sina medlemsmöten. Skälet är att den allt större andelen vindkraft i elsystemet skapar obalanser som vattenkraften på sikt kommer att ha svårt att hantera.  Men det behövs ett pilotprojekt för att hitta affärsmodeller.

Vindkraften - som alltså är en av förutsättningarna för vätgastillverkning - behöver ibland stanna sin produktion när elpriserna är olönsamma eller till och med ligger på minus.

Balanserar vindkraften
– Med vätgas kan vindkraftverken fortsätta producera el, men istället för att skicka ut elen på nätet kan den tillverka vätgas. Den lagrade energin kan sedan säljas till ett bättre pris när efterfrågan är högre, berättade Gabriel Duveskog.

På plats fanns även Linus Ekqvist, vd på Krokomsbostäder. Han berättade att bolaget tagit ett policybeslut om att alla nybyggnationer ska förses med solpaneler. Och eftersom grön vätgas kan tillverkas med sol-el, kan vätgaslagring bli en modell för flerbostadshus. Sommartid kan överskottselen lagras istället för att säljas direkt ut på nätet.

Workshopen avslutades med en gruppdiskussion kring behov, tänkbara scenarier och finansiering. Den ena idén avlöste den andra i rask takt.

- Det har varit ett enormt engagemang från deltagarna och vi verkar kunna gå vidare med flera spår. Nästa steg är ett nytt workshoptillfälle den 10 december, säger Jimmy Anjevall, projekt- och affärsutvecklare på Jämtkraft.

Martin Machnow

[Bildtext 1] Glädjande stort intresse för vätgas i Jämtland Härjedalen. Jimmy Anjevall från Jämtkraft, Linnea Karlsson från Peak Region och Gabriel Duveskog från JP har många tankar och idéer att bearbeta till nästa workshoptillfälle den 10 december.

Så kan behovet av vindkraft fördelas

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gjort en bedömning av hur den fortsatta vindkraftutbyggnaden kan fördelas mellan Sveriges län. Utgångspunkten är målet att det ska produceras 100 TWh el från vindkraft år 2040.

Jämtland-Härjedalen, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna kan stå för 7,5 TWh var av produktionen 2040. Norrbotten kan ha 10 TWh och Blekinge kan stå för 0,5 TWh. År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar energi. Det innebär bland annat att ersätta fossil energi, fasa ut kärnkraft, bibehålla vattenkraft, öka solkraft och kraftvärme samt energieffektivisera.

I skrivelsen från de båda myndigheterna framgår inledningsvis att ambitionen om en rättvis fördelning är svår att nå. Myndigheterna skriver:

Alla län har olika förutsättningar för att bygga vindkraft och dessutom olika egna ambitioner vad det gäller förnybar energi i stort eller vindkraft generellt. Vi har i princip enbart utgått från ett urval av förutsättningar som är viktiga för att få till stånd en hållbar vindkraftsutbyggnad. För de län som har egna mål som är högre än vår regionala fördelning så bör vår fördelning ses som en lägstanivå, inte som ett tak.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår i dokumentet att Länsstyrelsen i respektive län ska planera för utbyggnaden i samråd med kommunerna. Exakt hur det arbetet ska gå till framgår inte av skrivelsen.

I slutet av skrivelsen finns en tabell över föreslagen fördelning. Där framgår fördelningsmålen för vindkraftproduktion 2040 i respektive län. Den återges något förenklad här nedan.

Martin Machnow

 

Län   TWh
Stockholms län   2
Uppsala län   2,5
Södermanlands län   2
Östergötlands län   2,5
Jönköpings län   3
Kronobergs län   2
Kalmar län   3
Gotlands län   1
Blekinge län   0,5
Skåne län   2,5
Hallands län   2
Västra Götalands län   7,5
Värmlands län   5
Dalarnas län   7,5
Gävleborgs län   7,5
Västernorrlands län   7,5
Jämtlands län   7,5
Västerbottens län   7,5
Norrbottens län   10

Ny kostnadsfri* leverantörsdatabas för vindkraftsprojekt. Så fungerar den digitala affärsplattformen.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum har i samarbete med Umeå Universitet tagit fram en digital lösning för att underlätta lokala och regionala affärer i vindkraftprojekt. Den digitala affärsplattformen är fortfarande under utveckling men har redan börjat användas av flera vindkraftprojekt, näringslivskontor och företag.

Affärsplattformen knyter ihop lokala företag som kan leverera varor och tjänster till ett vindkraftprojekt. Som registrerat företag går det alltså att få direkt kontakt med projektören. Samtidigt kan projektören söka efter en lokal eller regional leverantör av en viss tjänst eller vara.

Här kan ni registrera er vindkraft.umigo.se>>
Hjälpsida för registrering, klicka här>>

- Vi har kört lokala leverantörsdatabaser tidigare. Men allt är delningsplattformar idag. AirBnB, Uber och Blocket knyter ett behov i ena änden till en tjänst i den andra. I ett vindkraftprojekt kan det vara oerhört svårt att hitta en lämplig leverantör i exempelvis Sollefteå när beställarens huvudkontor kanske är i Nässjö, säger Christer Andersson på Vindkraftcentrum.


Första steget är att registrera sig och skriva in sina tjänster och erbjudanden. Annars är det svårt att bli upptäckt och matchad till ett behov.

Ersätter databaser
De lokala leverantörsdatabaserna var föregångaren till plattformen. Men de var egentligen bara passiva register som projektören kunde leta i för att hitta olika leverantörer. Möjligheterna att beskriva sina varor och tjänster var begränsade. Och eftersom det egentligen bara handlade om en lista, var den svår att hålla uppdaterad.

- Vi började prata om att skapa en interaktiv delningsplattform där leverantören kunde marknadsföra sig. Många av de små leverantörerna har inte ens en hemsida så det finns behov av ett skyltfönster som dessutom är sökbart, säger Christer Andersson.

Underlättar samarbete


Eftersom alla leverantörer och deras tjänsteebjudanden syns i plattformen blir det lättare att ta kontakt och samarbeta

Än så länge är affärsplattformen webbaserad och anpassad för dator och mobil. En app är på gång. Ett annat mål med affärsplattformen är att olika leverantörer kan tipsa varandra eller bilda kluster för att kunna ta på sig större uppdrag.

- Plattformen är helt transparent, vilket gör att alla leverantörer kan se varandra. Det går att titta på konkurrenterna och vässa sitt erbjudande eller bjuda in till samarbete. Projektörerna vill dessutom hitta lokala leverantörer. Det har visat sig både vara lönsamt och hållbart.

I Åsele har plattformen redan börjat användas av kommunens näringslivskontor ÅNS. Just nu pågår ett arbete med att lyfta över alla företag som fanns registrerade i den gamla databasen till affärsplattformen.

”Registrera er!”
- Men den nya affärsplattformen kan företagen marknadsföra dig väldigt bra istället för bara en text i databasen. Du kan ju ha olika erbjudanden under olika perioder. Under vinterhalvåret kanske det inte bara är boende som ska erbjudas, utan även slädhundar, säger Katrin Normark, affärsutvecklare på Åsele Näringslivsstiftelse.

18 november kommer Katrin Normark att hålla ett företagarmöte för att demonstrera affärsplattformen. Det viktigaste budskapet; registrera er!

Sökbara texter
- Databasen har absolut gett effekt i Vattenfalls vindkraftprojekt Blakliden-Fäbodberget. Men den nya plattformen har så många mer möjligheter. Här gäller det att vässa sina texter och rubriker för att bli sökbar. Den som känner sig osäker får gärna ta kontakt med oss eller ta hjälp av någon som kan det här. Det kommer absolut att vara värt det. Content is King! säger Katrin Normark.


*Kostnadsfritt innebär: Den digitala affärsplattformen drivs inom ramen för ett forskningsprojekt i samarbete mellan Vindkraftcentrum.se och Umeå universitet som också driftar systemet. Efter forskningsprojektetets slut kommer affärsplattformen att drivas vidare om finansiering av framtida drift kan säkerställas genom kommersialisering eller offentlig finansiering. Vid en eventuell kommersiell lösning som innebär deltagaravgifter kommer ingen debitering att ske utan ett aktivt medgivande från den som finns i databasen.

Martin Machnow

Så här går det till

Kostnadsfritt. Registrera dig på vindkraft.umigo.se Det tar bara några minuter

Du får förfrågningar direkt i mobilen och kan vara med och konkurrera om inköpen.

Nu har den traditionella leveransdatabasen övergått till en digital interaktiv affärsplattform. Vindkraftcentrum.se har i samarbete med Umeå Universitet tagit fram denna affärsplattform för att ytterligare utveckla möjligheterna till lokala affärer i samband med en vindkraftsetablering. Tjänsten är kostnadsfri.

Företag, organisationer som vill erbjuda sina produkter och tjänster till projektören och dess huvudentreprenörer kan registrera sig här. Privatpersoner som har boende att erbjuda är också välkomna. I affärsplattformen finns bland annat meddelandefunktioner som innebär att när ett inköp behöver göras skickas ett sms till de som registrerat att de kan leverera efterfrågad vara eller tjänst.

För att registrera dig ska du gå in på https://vindkraft.umigo.se/

Säkerställ att du använder rätt webbläsare
För att plattformen ska fungera som den ska så bör webbläsaren Google Chrome användas. Du kan ladda ner Chrome för dator eller telefon här>>. Plattformen har en språkfunktion, som i Chrome, gör det möjligt att kommunicera på alla språk. Dvs att du kan använda svenska språket som automatiskt översätts till mottagarens språk och vice versa. Du kan även använda andra webbläsare men då får du inte full funktionalitet.

Skapa ett konto
Gå in på vindkraft.umigo.se. Klicka på Registrera konto och fyll i kontouppgifter och klicka på Registrera konto. Ett mail med verifieringslänk skickas till den angivna e-postadressen. Kommer inget mail, kontrollera din Spam-korg. Klicka på länken i mailet för att bekräfta din e-postadress. Du kan därefter logga in på vindkraft.umigo.se.

Verifiering av företagsuppgifter
Efter du bekräftat din e-postadress kommer en administratör att verifiera dina företagsuppgifter och ge dig tillgång till plattformen. Detta kan ta upp till en arbetsdag. Efter registrering får du ett mail för att verifiera din epostadress, glöm inte att titta i skräpposten om det inte kommer något mail. Ditt epostleverantörs spamfilter kan ibland styra verifieringsmailet dit.

Hjälpsida
När du ska registrera dina företagsuppgifter finns en hjälpsida där du steg för steg kan se hur du ska gå till väga vindkraft.umigo.se/help.htm

GDPR
Här kan läsa om Vindkraftcentrums hantering av GDPR>>

Dansk studie, 99,9 procent av fåglarna undvek rotorbladen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt en stor dansk studie som publicerades nyligen är fåglar utomordentligt duktiga på att undvika kollisioner med vindkraftverk. Tre erkända konsultbolag har tillsammans med ornitologer observerat vindkraftparken Klim på Nordjylland, där 20-30 000 spetsbergsgäss och flera hundra tranor häckar.

Resultatet är bättre än förväntat och visar på mycket goda möjligheter för samexistens mellan fåglar och vindkraftparker.

– Det här är ett viktigt och enastående naturområde. Vintertid flyger tusentals fåglar förbi vindkraftparken morgon och kväll, och det är därför mycket positivt att upptäcka att fåglarna till allra största delen faktiskt flyger vid sidan av eller ovanför vindkraftverken, förklarar Jesper Kyed Larsen, Bioscience Lead på Vattenfall Environment & Sustainability i ett pressmeddelande>>.

Martin Machnow

Fakta om studien:
Studien vid vindkraftparken Klim och Natura 2000-naturreservatet Vejlerne har dokumenterat antalet potentiella fågelkollisioner genom att söka av området runt vindkraftverken och justerat värdena för vad rävar och andra asätare kan ha avlägsnat.

De två undersökta åren hade både spetsbergsgäss och tranor en undvikandefrekvens på 99,9 procent baserat på en population på 20–30 000 gäss och flera hundra tranor.

Varken gäss eller tranor hittades på platser där man med säkerhet kunde säga att de dött på grund av att de kolliderat med vindkraftverken.

Av försiktighetsskäl utgick studien från att alla döda fåglar eller fågelkvarlevor som hittades under kraftverken kunde ha varit inblandade i en kollision.

Genom att jämföra det tänkbara antalet kollisionsinblandade fåglar med de som registrerats i området beräknades en så kallad undvikandefrekvens enligt den internationellt vedertagna Bandmodellen.

Studien har utförts för Vattenfalls räkning av tre erkända konsultföretag samt lokala ornitologer.

Vindkraftcentrum satsar på webb-TV

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energivärlden förändras och utvecklas i allt högre hastighet. Vindkraftcentrum vill vara en snabb kanal för att kunna hänga med i det som berör förnybar energi. Därför gör Vindkraftcentrum nu en satsning på nyhetssammanfattningar i webb-TV.

- Vi behöver alltid utveckla vår kommunikation och nå ut på andra sätt. I tider när corona gör att folk ägnar mycket tid framför skärmen, ville vi hitta ett sätt att presentera de viktigaste nyheterna som berör förnybart i ett kortare format. Eftersom vi arbetat med byrån Innehållet sedan en tid, valde vi att utveckla det här tillsammans med dem, säger Torbjörn Laxvik, projektledare.

Första sändningen av ETV (Energi-TV) hade premiär på YouTube i början av oktober och innehåller bildmässiga telegram och en fördjupning med intervju. Nu hoppas Vindkraftcentrum på återkoppling från tittare, för att ytterligare kunna utveckla formatet.

- Första avsnittet är alltid en testballong. Vi får se hur den flyger och med lite tittarstormar kommer den att flyga högre och högre för varje avsnitt. YouTube fungerar ju också så att ju mer en fyller på, desto fler tittare brukar det bli, säger Torbjörn Laxvik.

Se premiäravsnittet av ETV här>>


Martin Machnow