Kommersiellt vätgasprojekt i Gävle tar nästa steg

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Svea Vind Offshore har sedan 2021 jobbat med att utveckla ett vätgasprojekt för produktion, lagring och distribution av grön vätgas i Gävle Hamn. Svea Vind Offshore samarbetatar med Ramboll för att färdigställa säkerhetsanalyser inför driftstart 2023

Vätgasen som ska produceras i Gävle hamn kommer att användas av industri- och transportsektorn. De kommer att producera upp till 66 660 MWh vätgas per år vilket kan generera i en utsläppsminskning på 20 000 ton Co2 per år jämfört med om de använts sig av fossila bränslen.   

–Vårt team har förberett projektet noggrant och planen är att driftsätta anläggningen nästa år. Vi valde att samarbeta med Rambolls säkerhetsexperter då deras kompetens, erfarenhet och flexibilitet inför ett kommersiellt projekt sticker ut. Vi och Ramboll delar värderingen att näringslivet måste bli hållbart. Företag behöver ställa om nu för att vara konkurrenskraftiga och vi vill ta rollen som katalysator med våra projekt inom vätgas och havsbaserad vindkraft för att underlätta omställningen, säger Mattias Wärn, vd på Svea Vind Offshore, i ett pressmeddelande.  

– Vi är stolta över att få samarbeta med Svea Vind Offshore för att realisera den här satsningen. Deras team har kommit långt och projektet kommer att bidra till energiomställningen vilket ligger helt i linje med vår egen strategi. Vi har liksom Svea Vind Offshore fullt fokus på hållbarhet och vi har en ambition att fungera som katalysator för den omställning som våra energisystem behöver, säger Simon Jansson, chef för Ramboll Energy i ett pressmeddelande.

LK

Vätgasledning från Örnsköldsvik till finska Vasa

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nordion Energi och Gasgrid vill bygga en 100 mil lång vätgasledning. Projektet heter Nordic Hydrogen Route och planeras att gå från Örnsköldsvik till finska Vasa med en avstickare till Kiruna

Det sker stora industrisatsningar i norra Sverige framför allt inom järn- och stålindustrin där stora mängder vätgas kommer att behövas för reduktion av malm till järnsvamp.  

Kostnaden för vätgasledningen beräknas till 36 miljarder kronor och överföringskostnaden hamnar då på 1–2 kronor per kilo vätgas. Nordion och Gasgrid menar att det kommer att vara billigare än om energin skulle överföras med el i elledning. 

– Det är en låg kostnad sett till helheten och motsvarar 3–6 öre per kWh, säger Hans Kreisel, vd på Nordion Energi, till Ny Teknik. 

Längs med den planerad vätgasledningen har de identifierat ett vätgasbehov om 65 TWh till 2050. Målet är att 2030 ha sektioner av ledningen i drift. Ledningen kommer att läggas under mark och vatten med anslutning till land- och havsbaserade vindkraftparker.   

– Men jag tror faktiskt att vi är lite försiktiga när vi säger 65 TWh. Många av aktörerna vi har pratat med har större ambitioner, säger Hans Kreisel. 

Det har ännu inte fattats något beslut om att bygga ledningen, de ska enligt aktörernas tidsplan tas ett genomförbarhetsbeslut 2023–2024 och ett slutgiltigt investeringsbeslut 2026.  

LK

Foto: Nordic Hydrogen Route

Omställningens möjligheter till industri och jobb

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Tomas Kåberger har besökt Krokom och Östersund i Jämtland och föreläst i Power Regions regi.

- Här finns stora möjligheter, resurser i form av energi och skog som grund för att ta del av den nya industrialiseringen, sa han. Bland mycket annat.

Power Region är ett samarbete mellan Krokom och Östersund och en väsentlig partner är det kommunala bolaget Jämtkraft där även Åre är medägare. Syftet med verksamheten är att etablera elintensiv industri, även i grannkommuner.

Seminariet i Rentzhogsalen på Jamtli i Östersund var välbesökt och med många frågor sträckte det sig ett par timmar. Vi fick vi höra om de lång- och kortsiktiga trender som råder i världen vad gäller energiproduktion, kostnader och vad det säkerhetspolitiska läget innebär.

Tomas Kåberger har varit generaldirektör vid Energimyndigheten, är professor vid Chalmers och utfört uppdrag i Japan efter Fukushima. Han sitter också i Persson Invests styrelse. Bland mycket annat.

-Ni behöver inte tro på vad jag säger bara för att jag är professor. Men den vetenskapliga processen kan ni lita på.

För att veta vad som sas under timmarna på Jamtli går det att finna en filminspelning på Power Regions hemsida.

Ytterligt kortfattat gick budskapet ut på att sol- och vindkraft blir allt billigare att producera och att Sverige och Skandinavien har mycket goda vindresurser. Här kan elintensiv industri som vätgasproduktion med fördel placeras med tanke på låga priser.

Men det kommer inte att ske med automatik. Det gäller att öka elproduktionen rejält, särskilt i form av land- och havsbaserad vindkraft. Om inte det sker så får etableringar på Iberiska halvön fördelar som följd av den potential som billig solkraft har där.

-  Det kan bli billigare att producera fossilfritt stål i Spanien än i Norrbotten, sa Tomas Kåberger.

Han betonade den nyindustrialisering som annars sker i rask takt, inte minst i norr. Vilken också ger möjligheter till en ökad jämlikhet.

- Under många år har arbetslösheten mötts med att skapa jobb i tjänstesektorn, osäkra jobb där de med pengar kan köpa sina tjänster relativt billigt. Nu skapas kvalificerade och välbetalda industrijobb med nyindustrialiseringen.

God tid fanns för publiken att ställa frågor och särskilt Kurt Folkesson tog chansen att diskutera vätgasens fördelar och nackdelar som fordonsbränsle medan fd riksdagsmannen Håkan Larsson betonade återbäringen till lokalsamhället när resurser exploateras.

På förmiddagen före framträdandet på Jamtli levererade Tomas Kåberger samma föreläsning för Krokoms kommunfullmäktige. Krokom är ju en kommun där vindkraftens vara eller icke vara är på tapeten.

Med viss ironi kunde man samma dag läsa att den styrande alliansen med centern och moderaterna hade spruckit i skol- och, just det, vindkraftsfrågan. Moderaterna säger blankt nej till framtida vindkraft i kommunen.

Och det är ju inte heller här i regionen som nyindustrialiseringen tar fart utan i grannregionen Västernorrland: Vätgasbaserat fartygsbränsle i Örnsköldsvik, vätgasfabrik i Ånge och nu senast vätgasbaserat flytande flygbränsle i Sollefteå.

Text och bild: Torbjörn Laxvik

Bild 1 Kurt Folkesson som engagerat sig i vätgasfrågan och tankställen i länet passade på att diskutera för- och nackdelar med vätgasen.

Bild 2: Professor Tomas kåberger föreläste kunnigt och anekdotiskt för en publik på Jamtli.

Hållbart flygbränsle ska tillverkas i Långsele

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 Det världsunika industriprojektet går under namnet SkyFuelH2 och bygger på tillgång till grön vätgas och biomassa.

-Fantastiskt att den lokala vatten- och vindkraftselen kan användas för att skapa arbetstillfällen och lokal nytta, säger Johan Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå.

Det är det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som står för den största industriinvesteringen någonsin i Sollefteå kommun.

- Här i Hamre vid älven i Långsele har vi marken, kraften, vatten och närheten till skogsbruket. Platsen är perfekt, säger Johan Andersson och får medhåll av de internationella bolagen.

Uniper finns sedan länge i trakten, företaget äger och har ägt vattenkraftverk i Sollefteå kommun. Sasol är världsledande på en teknik som kallas Fischer-Tropsch och det flytande hållbara flygbränslet tillverkas genom att kombinera kol från biomassa med vätgas.

När planerna på satsningen offentliggjordes på plats i Hamre var Unipers svenska vd Johan Svenningsson där liksom Sasols vd Fleetwood Grobler. Nämnde Johan Andersson och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Åsa Sjöden var med. Alla ivrigt påhejade av näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:

- Det här är en del av den gröna revolutionen och det är i norr som jobben skapas. Jag utmanar folk genom rekommendationen att köpa långkalsonger och flytta norrut.

Och jobb ska det bli. I själva fabriken räknar man med 100 fasta anställningar. Med kringjobb hoppas kommunen på sammanlagt 300 anställningar. Men när kommunen blickar framåt ser man satsningen som startskott för att locka fler investeringar till området, ambitionen är att industrierna på Hamre-området till 2035 ska sysselsätta runt 700 personer.

Projektledare för Hamre-området är Hans Pahlin, annars verksam vid det kommunala bolaget Energidalen.

- Vi räknar med att fler företag vill etablera sig här och ska detaljplanera området norr om fabriks-siten. Bland annat uppstår ju restflöden i form av syre och värme. Det kan handla om fjärrvärme och matproduktion, säger han. Men även mer elintensiv industri.

Eon står för anslutningen av de 200 MW som själva bränslefabriken kräver. Det ska räcka till att producera tio procent av Sveriges behov av flygbränsle. Samtidigt förbereder Eon för ett uttag av ytterligare kraft i Hamre.

En avsiktsförklaring har träffats mellan Uniper och kommunen. Men företaget vill vänta ytterligare i processen innan man berättar om hur stor investeringen blir i kronor.

Mikael Näsström är tillväxtchef i Sollefteå kommun och understryker att det handlat om ett långvarigt arbete för att få till en etablering.

- Det var 2014 som beslut togs för att vi skulle försöka få hit elintensiv industri. Men det var redan 2008 som vi började begripa möjligheten till detta, i första hand handlade det då om serverhallar.

I Hamre fanns det kommunal mark och möjligheter till stort eluttag. När detaljplanen var klar fanns det något att erbjuda bolagen.

- Det känns fantastiskt bra idag, säger Mikael Näsström.

Bild 1: Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson var på plats i Hamre  fabriksplanerna offentliggjordes.

Bild 2: Projektledaren Hans Pahlin berättar för den tillresta allmänheten om planerna på en flygbränslefabrik i Hamre, Långsele i Sollefteå kommun. 

Foto: Torbjörn Laxvik

Bild 3 Skiss över produktionsprocessen i den världsunika fabriken. 100 000 ton flytande hållbart flygbränsle ska framställas om året. Det motsvarar tio procent av det flygbränsle som används i Sverige. Bild: Uniper

Torbjörn Laxvik

WinterWind 2022

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Den 19–21 april anordnade Svensk Vindkraft WinterWind i Skellefteå. En årlig internationell konferens med fokus på vindkraft i kallt klimat

Första dagen anordnade W3 Energy en utflykt till Markbygden vindkraftpark. Det är en av världens största vindkraftparker på land. De bjöds på lunch i vindkraftparken och W3 Energy berättade hur de arbetar för att optimera turbinernas effekt. 

Dag två och tre bestod av seminarier och diskussioner. Det presenterades och diskuterades system för att upptäcka is på vindkraftverk samt produktionsförluster på grund av isbildning och metoder för att ta bort is från vindkraftverken. På konferensen deltog ca 250 personer från 24 länder. Arrangör var föreningen Svensk Vindkraft. Länk till alla presentationer, klicka här>>