Vindkraften behöver delta i nedregleringen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraften är ”sämst i klassen” när det gäller att delta i nedreglering av produktionen. Svenska Kraftnät syftar på fjolårets mardrömsnatt den 9 maj. Produktionen var hög trots att det rådde full export till både Norge och Danmark. För att då hålla balansen i systemet behövde energiproducenterna vara med och nedreglera.

-    Vindkraftbranschen måste vara med i matchen när det gäller nedreglering. Från vindkraften kom inga bud denna mardrömsnatt. Skyddssystemet i Norden är uppbyggd så att alla anläggningar ska drivas runt 50 Hertz, säger Erik EK Svenska Kraftnät, SvK på ett frukostmöte hos Svensk Vindenergi.

Bakgrunden till fjolårets mardrömsnatt var bland annat att vårfloden var kraftig, den högsta på 50 år. Olyckligtvis sammanföll det med att Tyskland hade begränsat kapacitet i sin länk till Sverige vilket dämpade exporten dit. Trots full export till våra grannländer var SvK tvungen att nedreglera.

Systemansvaret för Svenska kraftnät innebär att balansera elnätet, kontrollera spänningarna i elnätet, styra effektflöden, dämpa svängningar i systemet samt återställa systemet efter ett avbrott. Leveranssäkerheten är väsentlig och är uppdelad i två delar – tillräcklighet och driftsäkerhet. Enligt de nya europeiska nätkoderna delas driften upp i fem olika steg – normaldrift, skärpt drift, nöddrift, nätsammanbrott och återuppbyggnad. Målet är att vara i normaldriftsläge.

Den situation som uppstod den 9 maj tvingade SvK att ringa runt till produktionsenheterna för att inhämta bud på nedreglering. Om priserna på marknaden är tillräckligt höga kan det vara lönsamt för vindkraften att spilla vind. Priset på reglerkraften ligger någonstans mellan 10-11 kronor /MW.

Balansansvariga lägger bud
Vad som kan konstateras efter mardrömsnatten är att vindkraftsbranschen behöver incitament och bättre anpassade produkter för att kunna delta i balansmarknaderna. Idag saknas det rutiner för att vara reservkraft.

-    Gången är att vi måste ha tillräckligt med produktion för att möta behovet. När det inte matchar måste regleringar göras i drifttimmen. Vill man leverera reserver eller vara med att nedreglera går det via balansansvariga. De vet hur kraven ser ut och är de som får lämna bud på de här marknaderna. Vill man delta på balansmarknaderna måste man därför ha kontakt med ett balansansvarigt företag. Ofta är även elleverantörerna balansansvariga, säger Ann Jäderström, chef för Balansmarknaderna SvK.

Idag går det att fjärrstyra och reglera vindkraftverken vilket är en förutsättning för att kunna påverka ”outputen”. För branschen gäller det att hitta rätt teknisk utrustning som stöder de tjänster som krävs och att hitta affärsmodeller som är lönsamma. Vissa stödtjänster går att lägga till retroaktivt beroende på turbin. Annars måste kraven finnas med vid beställning från turbinleverantörerna.

Genom den stora energiomställningen till förnybart som pågår arbetar Svenska kraftnät med att hitta nya tjänster.

-    ¬Tidigare fanns det en inbyggd tröghet i systemet. Idag har vi ett snabbare system med mer förnybart och mindre svängmassa i kraftsystemet samt flera utlandsförbindelser. Det medför nya krav på de olika reserverna. En ny produkt av stödtjänster lanseras under åren 2021-2022 som är en supersnabb reserv. Det ska bli enklare för vindkraften att delta i balansregleringen, säger Ann Jäderström.

Om balansregleringen
De produkter (tjänster) som idag handlas på balanseringsmarknaderna är Snabba (frekvenshållningsreserver), Medelsnabba (frekvensåterställningsreserver) och Långsamma (effektreserver på vintern).
Idag står vattenkraften till 95 procent för all manuell balansreglering i Norden och 100 procent för all automatisk frekvensreglering. På Svenska Kraftnäts webbsida (se nedan) kan de produktionsenheter som är intresserade av att leverera reserver göra en intresseanmälan. Där finns också information om de olika reservmarknaderna och hur processerna ser ut för att börja leverera.
Läs mer hos Svenska Kraftnät om reserver, klicka här>>

Text: Birdie Dahlberg

Inga direktinvesteringar i vindkraftsbolag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

De föreslagna lagförändringarna för Första-Fjärde AP-fondernas placeringsregler kommer troligen inte att göra det möjligt att direktinvestera i onoterade bolag som till exempel vindkraftsbolag. Något som branschföreträdare hade hoppats på.

Tanken i det nya regelsystemet är att AP-fonderna ska ta hänsyn till hållbarhet, miljö och etik i sin placeringsverksamhet utan att fonderna för den skull frångår det övergripande målet om hög avkastning.

Förändringarna i Första–Fjärde AP-fondernas 20 år gamla regelverk görs för att bättre anpassas till dagens finansiella marknader. AP-fonderna har idag en hög andel räntebärande värdepapper som ger för låg avkastning. Utvärderingar visar att alternativa placeringar har gett en högre avkastning än traditionella placeringar i aktier och räntebärande värdepapper under de senaste dryga 15 åren.

Investeringar i onoterade aktier
Förändringen sker i två steg. Vid årsskiftet infördes att Första-Fjärde AP-fonderna får göra investeringar i onoterade investeringar upp till 40 procent av portföljen jämfört med tidigare endast 5 procent. Rent teoretiskt skulle det gå att investera mer i till exempel onoterade vindkraftsbolag. Men idag får investeringar dock huvudsakligen ske via fonder.

Ett vanligt scenario inom branschen är att vindkraftsentreprenörer säljer vindkraftsprojekt vidare till företag/institutioner som ska vara långsiktiga ägare. Utländska pensionsbolag gör idag direktinvesteringar i onoterade bolag i Sverige. Kan det nu bli möjligt för Första-Fjärde AP-fonderna att göra det?

-    Nej, idag möjliggör inte förslaget ett direktägande av andelar i onoterade bolag som vindkraftsanläggningar. Utländska pensionsfonder har däremot större möjligheter att göra det, säger Tobias Fransson, chef för Strategi & hållbarhet på Fjärde AP-fonden.

Under våren var steg två ute på remiss som handlade om vilka enskilda typer av investeringar som ska göras. Regeringens förslag är att inrikta sig på fondinvesteringar vilket gör det svårt med direktinvesteringar. Under remissrundan framfördes kritik mot det.

-    Vi får se om regeringen tar till sig av synpunkterna från remissinstanserna. Om regelverket blir mer flexibelt ska man dock veta att eventuella investeringar i vindkraft kommer att göras successivt över lång tid, säger Tobias Fransson.

En förklaring till varför regeringen är återhållsam med onoterade direktinvesteringar är att det är resurskrävande. Fler måste anställas och stora organisationer kostar. Samtidigt innebär det att AP-fonderna istället kommer att göra sina onoterade investeringar via fonder, något som är mycket dyrare.

Text: Birdie Dahlberg

Vindkraften får en central roll i framtidens energiproduktion

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan


Det är möjligt att möta efterfrågan av fossilfri el i framtiden samtidigt som konkurrenskraften och leveranssäkerheten bibehålls. Det slår Energiföretagen Sverige och Fossilfritt Sverige fast i en ny rapport som presenterades under Almedalsveckan.

Studien visar att elsektorn kan klara av att möta denna kraftigt ökande efterfrågan på elanvändningen som förväntas i framtiden beroende på vilka produktionsmix som står till buds.

Rapporten innehåller tre olika scenarier för hur elanvändningen kommer att se ut 2045. Gemensamt i alla scenarier är att vindkraften liksom vattenkraften spelar en central roll i framtidens energiproduktion. De tre olika scenarierna som har analyserats har olika förutsättningar och produktionsalternativ.

Ett scenario bygger på en förnybar centraliserad elproduktion företrädesvis i stora elproduktionsanläggningar. Det andra är en förnybar decentraliserad elproduktion där en större andel innebär en mer kundnära elproduktion. Det tredje scenariot skissar både på förnybart med kraftigt ökad vindkraftsproduktion i kombination med kärnkraft. Det sistnämnda scenariot omfattar inte ny kärnkraft utan att den befintliga kärnkraftens livstid förlängs.

De olika scenarierna medför olika kostnader beroende på hur reglerbar och planeringsbar produktionen är och vad som krävs i elnätskapacitet. För att säkra effektbalans, leveranssäkerhet och systemtjänster kommer även stora satsningar på regler- och flexibilitetsresurser att krävas.

Branschorganisationen Energiföretagen Sverige arbetar med att ta fram en färdplan för hur man ska möta efterfrågan på fossilfri el. Forskningsprojektet NEPP (North European Energy Perspectives Project) har fått uppdraget att ta fram en underlagsrapport, som innehåller hur elanvändningen år 2045 kan komma att se ut (presenterades tidigare i vår) samt tre produktionsscenarier som ska möta efterfrågan. Färdplansarbetet ska genomföras under hösten i samverkan med kunder, politiker och myndigheter.

Här kan du läsa hela rapporten>>

Text: Birdie Dahlberg

Photo by Mike Bird from Pexel

Säkerheten kring vindkraftverk uppdateras

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Svensk Elstandard har uppdaterat och förtydligat bestämmelserna som gäller säkerheten för vindkraft. Ett nytt avsnitt har tillkommit om kallt klimat. Det pågår även ett arbete att hitta metoder för mätning av buller och infraljud.

I den nya utgåvan har särskilt avsnitten setts över som handlar om de mekaniska och elektriska systemen. Dessutom har nya avsnitt lagts till som tar upp anläggningar i kallt klimat och flera bilagor är nya som bland annat handlar om nedisning och mekaniska säkerhetsfaktorer. Förändringarna kommer att gälla från den 16 mars 2022.

I standarden som går under beteckningen SS-EN IEC 61400-1 kan man läsa om de fordringar som ett vindkraftverk måste uppfylla för att säkerställa dess hållfasthet och funktionsduglighet. Fordringarna ska ge ett skydd mot skador som orsakas av riskkällor som kan förekomma under anläggningens planerade livstid. I den nya utgåvan finns ett avsnitt om att medelstora vindturbiner med en svepyta på högst 1000 kvadratmeter ska särbehandlas. Däremot omfattas de små vindturbiner (högst 200 kvadratmeter svepyta) som tidigare av SS-EN 61400-2.

Standarden för bullermätning ses över.
Det pågår även ett internationellt arbete om metoder att mäta buller och infraljud. Nuvarande bullermätningsstandarden (IEC 61400-11) behandlar inte det svischande ljud som kan uppstå vid rotorbladens bakkant vilket kan upplevas störande för närboende. Ej heller behandlas lågfrekvent ljud som större vindkraftverk kan skapa inomhus. Resultatet kommer komplettera den nuvarande standarden för bullermätning. Gången är att resultatet ges ut först som teknisk specifikation. Efter några års användning och samlade erfarenheter ses specifikationen över och fastställs sedan som internationell standard.

Standarden är ett samarbete inom den internationella standardiseringsorganisationen IEC som SEK Svensk Elstandard är medlem i sedan 1907. Svenska företag, högskolor och andra kan delta i arbetet genom den tekniska kommittén (SEK TK 88) som ingår i SEK Svensk Elstandard. Det pågår även ett arbete om hanteringen kring vindkraftverkens ”livscykel” och förlängning av livstiden för vindkraftverk.

SEK e-standard, som uppdaterar elstandarden för olika verksamhetsområden och håller med handböcker, skickar även ut nyhetsbrev som tar upp uppdateringar, tillägg och nyutgåvor.

Text: Birdie Dahlberg

”Hållbar vindkraft” strävar efter samsyn

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Projekt ”Hållbar vindkraft i Dalarna”, som är finansierat av Energimyndigheten, arbetar för att få största möjliga samsyn kring nyetablering av vindkraft.

Drivkraften bakom är Länsstyrelsen som sammankallar till dialogmöten på flera olika platser i länet för att diskutera en hållbar energiproduktion med kommuninvånarna. Syftet är att få fram förslag och underlag för att kunna hantera målkonflikter.

Dalarna har siktet inställt på att vara ”energiintelligent och klimatsmart” år 2045. Det innefattar 3 TWh år 2050. Det framtida målet kan öka till 5,6 TWh om statsmakterna vill att 90 TWh ska fördelas geografiskt över hela landet.

Vad som kan grusa planerna är att på vissa platser i Dalarna är det ett stort motstånd mot vindkraftsutbyggnaden, vilket skapar diskussion, irritation och ibland konflikter mellan intressenterna. Satsningen på seminarier om konflikthantering är en väg att gå för att överbrygga motståndet.

Sedan tidigare finns intresseorganisationen Vindkraftnätverket i Dalarna som har årliga regionala nätverksträffar under ledning av landshövdingen. Sedan 2016 samkör Dalarna med Värmland.

Andra frågor som stått på agendan är begränsningar i regionala elnätet, ekonomiska förutsättningar, artskyddet, kommunala vetot och försvarsmaktens intressen.

Cirka 16 procent av länets yta har bra vindkraftslägen enligt den nationella vindkarteringen. För närvarande har 190 vindkraftverk uppförts, 21 verk är under byggnation och 56 tillståndsgivna vindkraftverk ligger och väntar på att elnätet blir klart.

Text: Birdie Dahlberg