Bättre samverkan ska locka fler till vindkraftteknik

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det är fortfarande ett skriande behov av vindkraftstekniker i Sverige. Det antal som idag går utbildningar räcker inte för att hålla jämna steg med den kraftiga utbyggnaden. Ett samverkansprojekt finansierat av Energimyndigheten pågår med syfte att skapa intresse för yrket.

Projektet heter Marknadsföring av vindkrafttekniker och aktörerna som samverkar är Uppsala universitet, Sollefteå kommun, Svensk vindenergi, Svensk vindkraftförening, Arbetsförmedlingen och Vindkraftcentrum. Det pågår fram till sista mars 2020.

Det övergripande målet är att få fler sökande till främst YH-utbildningarna, som finns idag på två platser i Sverige. Dels är det Hjalmar Strömmerskolan i Strömsund och Campus Varberg vars utbildningsplatser inte är fullt utfyllda även om de senaste kullarna har fler deltagare än åren innan. Under de fem senast åren har det funnit totalt 405 platser tillgängliga, av dem har 218 tekniker utexaminerats. Utöver nämnda yrkeshögskolor finns arbetsmarknadsutbildningar och på några orter i landet finns det även el- och energiprogram på gymnasienivå där vindkraften utgör en del i undervisningen.

Vindkraftens starka framväxt gör den till en ny basindustri. Ytterligare 120 TWh ska tillföras i systemet, vilket motsvarar investeringar på cirka 250 miljarder. Dessutom ska 3 500 vindkraftverk livstidsförlängas eller bytas ut. Det kommer finnas ett behov av cirka 200 vindkrafttekniker per år. Så även om nuvarande platser fylls behövs fler så kallade utbildningsanordnare som möjliggör satellitutbildningar.

Generellt är det i många branscher problematiskt att hitta tekniker idag. De är många som sliter i dem som finns.
 
Endagskonferens
Projektet höll en konferens i december där en del av dagen var en workshop. Inbjudna var YH-skolorna och andra aktörer som arbetar med utbildning och kompetens och kompetensen vindkrafttekniker samt branschen. Syftet med dagen var att ge en bild av nuläget och öppna för en gemensam diskussion. Förhoppningen var att hitta synergier, skapa kontakter samt både på kort och lång sikt föra frågan framåt.

Bland det som diskuterades var att studenterna efter genomgången utbildning ändå måste genomgå en internutbildning inom respektive turbintyp innan de kan sättas i arbete.

 – Vi som tillverkare borde knytas närmare utbildningarna. I Tyskland har vi en modell att när studenterna gör sin praktik hos en tillverkare garanteras de jobb direkt.  Då har de parallellt också fått en obligatorisk internutbildning så att det efter genomgången utbildning också är helt färdigutbildade för att jobba med verken, säger Jöns Sjöstedt, Nordisk servicechef för Vestas, som deltog i konferensen.

Vad som också framkom är att samtidigt som marknaden är gynnsam för vindkrafttekniker så får de färdigexade studenter konkurrens av utbildade elektriker med arbetslivserfarenhet. Efter en internutbildning står de högt i kurs hos vindkraftsbolagen.

För att marknadsföra teknikeryrket har man tagit fram ett antal samordnade marknadsföringsinsatser och projektet ska under sin tid leverera insikter och material för att stötta skolorna och branschen för yrket.

Det har startats två sociala-mediakonton, Instagram och Facebook #blivindkrafttekniker. Ambassadör för kontona är en yrkesverksam vindkrafttekniker från Vestas som berättar om sin vardag.
Det kommer under våren 2020 att publiceras en film i VR format (Yrkesjakten), en informationsbroschyr på svenska och engelska samt en rapport som kommer at visa på ett nuläge och förslag på en väg framåt. Grunden till rapporten är genomförd enkätundersökning och just endagskonferensen.

Inför konferensen gjordes en enkätundersökning för att kartlägga ett nuläge. Undersökningen genomfördes i tre målgrupper: studenter, YH skolorna och andra aktörer som arbetar med kompetens vindkrafttekniker och branschen.
Sist men inte minst, ska projektet producera marknadsföringsmaterial tryckt och digitalt format som kommer att gå ut via framtidsutveckling.ses kanaler.

-    Alla våra aktiviteter ska ske i samverkan med skolorna och branschen för bästa innehåll och genomslagskraft. Vi som samverkar i projektet bidrar med olika kompetenser och insikter utifrån vad vi till vardags arbetar med säger Annie Nyström, projektledare Uppsala universitet.