Nytt avsnitt EnergiTV

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Nyheter om förnybart i energibranschen | Vindkraftcentrum

 i Vindkraftcentrum.se egna TV-kanal

Klicka här>>

Många lokala leverantörer i Åsele-Lyckseleprojekt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Över 300 företag är leverantörer åt Vattenfalls vindkraftsprojekt Blakliden-Fäbodberget i Lycksele och Åsele kommuner. De flesta finns regionalt. Några har även beviljats lån via en ny finansieringslösning. Det här visar en delrapport som Vindkraftcentrum publicerat halvtid in i projektet.

- Det här projektet är intressant att följa eftersom vi under den fortsatta byggnationen när vindkraftverken levereras testar den helt nya digitala plattformen för lokala affärer, samtidigt som Vattenfall använt Medvindslånet, den nya modellen för näringslivsutveckling som Garantia och Vattenfall arbetat fram tillsammans med Vindkraftcentrum. Vi tror att det kommer att öka den lokala nyttan avsevärt, säger Christer Andersson på Vindkraftcentrum.

I rapporten finns ett prognoserat troligt utfall av vindkraftparkens effekter på lokalsamhället på lång sikt, baserat på empiriska studier av andra vindkraftsprojekt.

Som exempel lyfts bland annat att de 84 vindkraftverken i Blakliden Fäbodberget kommer att behöva viss specialiserad service och andra kvalificerade tjänster som mycket väl kan levereras av lokala eller regionala företag.

Det går även att räkna med en multiplikatoreffekt, alltså ringar på vattnet som inte fullt ut går att överblicka. Enkelt uttryckt finns det fog för antagandet att mer uppdrag åt lokala företag ger stora intäkter som kan köpa andra tjänster. Fler årsarbetstillfällen ger även privata inkomster som läggs på konsumtion regionalt.

Att nya företag har startats samtidigt som stängda värdshus och konditorier har öppnats i spåren av vindkraftinvesteringarna kan redan konstateras.

Garantias RLU - Resurser för Lokal Utveckling är en lösning som innebär att Vattenfall har lämnat en goodwillersättning  som administreras av Garantia. Pengarna riktades mot regional företagsutveckling redan när vindkraftparken började byggas. Det har medfört att riskvilliga lån (medvindslånet) gjorts tillgänglig för mindre företag i bygden. Eftersom det sker återbetalningar löpande kan den ursprungliga goodwillersättningen användas upp till minst 6 gånger inom vindkraftparkens livslängd. Fram till nu har ca 5,3 mkr lånats ut och det har i sin tur frigjort 17,1 mkr via andra kreditgivare och ägarkapital tack vare medvindslånet. Det vill säga att medvindslånet möjliggör ytterligare finansiering från andra kreditgivare och detta redan innan vindkraftparken är färdigbyggd.

- När det gäller lån via Medvindslånet har ett 20-tal företag i upptagningsområdet redan beviljats lån. Det här är en riskvillighet och storlek på lån som inte finns i dagsläget för företag i glesbygd. Med medvindslånet som bas öppnas även möjligheten att få mer kapital från andra aktörer. Så utan Medvindslånet skulle de här företagen i  princip inte kunna hitta finansiering, säger Christer Andersson.

Åsele kommun är via sitt näringslivskontor ÅNS, högst engagerade i projektet. De ser en enorm potential för att utveckla kommunens näringsliv. En första och försiktig preliminär uträkning av skatteintäkterna visar på en ökning motsvarande 30 miljoner kr för regionen.

Läs hela rapporten här>>

Martin Machnow

 

Flytande luft ska lagra sol- och vindenergi

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

2023 ska en brittisk anläggning för lagring av överskottsel från sol och vind stå klar. Elen används till att producera och lagra flytande luft. När vinden är stilla och solen inte skiner, släpps luften ut via turbiner som åter producerar el.

Världens första anläggning för energilagring i flytande luft planeras stå klar i Manchester år 2023. 50 MW-anläggningen kommer att kunna förse 50 000 brittiska hushåll med el i upp till fem timmar. Projektet, som drivs av företaget Highview, har beviljats 10 miljoner pund i stöd av brittiska staten, rapporterar BBC.

Lätt att skala upp
Upphovsman är engelsmannen Peter Dearman, självlärd ”garageingenjör”. Enligt honom är tekniken lätt att skala upp. Till skillnad från batterier behövs inga mineraler som riskerar att bli en bristvara i framtiden. Allt som behövs är stora tryckluftstankar.

– Batterier är mycket bra för korttidslagring, men de är för dyra för att klara långtidslagring. Det är där flytande luft kommer in, säger Peter Dearman till BBC.

Tekniken påminner om vätgasproduktion, som också är ett miljöanpassat sätt att lagra energi. I den engelska anläggningen är det flytande luft som produceras med överskottselen. Luften komprimeras och kyls ned till -196 ºC, vilket gör den flytande. I fallet med vätgas skapas gasen i elektrolysörer vid ett tryck på cirka 45 bar och förvaras i tryckkärl med omgivningstemperatur.

Betydande energiförluster
Båda teknikerna dras med energiförluster. Enligt Peter Dearmans beräkningar är totalverkningsgraden 60-70 procent med Highviews planerade anläggning i Manchester. Det är i nivå med totalverkningsgraden för jämförbara vätgasprojekt, enligt Anders Wickström vid forskningsinstitutet RISE.

– När man tillverkar vätgas genom elektrolys är verkningsgraden också 60-70 procent. Men används vätgasen för att göra el igen, är verkningsgraden ännu lägre, kanske 50 procent. Kan däremot förlusterna i processen tas tillvara går det att öka totalverkningsgraden i vätgasproduktion till samma nivå som Manchesterprojektet.

Anders Wickström är i färd med att starta ett projekt finansierat av Energimyndigheten, där vätgasproduktionen sker i anslutning till en anläggning för fjärrvärme. Projektet sker i samarbete med Mälardalens högskola, Siemens i finspång, Stockholm Exergi, Mälarenergi i Västerås, Tekniska verken i Linköping och Karlstads Energi.

Vätgaslagring som fjärrvärme
Idag eldas sopor, biomassa eller kol för att värma vatten till cirka 80 grader. Vattnet skickas sedan ut i fjärrvärmesystemet. Vid vätgasproduktion blir förlusten just 80-gradigt vatten, alltså det som fjärrvärmesystemet levererar.

– Projektet kommer att studera hur denna förlust kan återanvändas som fjärrvärme. Även syrgasen som bildas kan ha ett värde i processen. Jag räknar att vi, med denna typ av systemlösning, kan visa att totalverkningsgraden blir minst lika hög som projektet i Manchester, säger Anders Wickström.

Det finns också andra värden med vätgas, som Sverige satsar på i allt större skala. Mest känt är kanske HYBRIT-satsningen, där vätgas ersätter kol i ståltillverkningen. Men också vätgas som bränsle i tunga transporter. Anders Wickström ser mycket positivt på de olika innovationer som nu dyker upp på olika håll i världen.

– Det visar vilken innovativ kraft som finns för att hantera det faktum att framtidens förnybara energi kommer att vara alltmer väderberoende och variera över tid. Det är många, i alla olika led, som tänker nytt och smart kring hur man kan nyttja det här på bästa sätt.

Martin Machnow

Jämtland satsar på vätgas i vindkraftens spår

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Elektrifiering av Inlandsbanan, tillverkning av grönt flygbränsle och reglerkraft till vindkraften. Det var några av de scenarier som diskuterades under torsdagens workshop ”Färdplan för grön vätgas i Jämtland” i Östersund.

I Jämtland Härjedalen är förutsättningarna för vätgasproduktion optimala. Regionen har gott om el från vattenkraft och en snabbt växande andel vindkraft. Därför har kommunerna länge försökt attrahera industri som behöver stora mängder förnybar el till sin verksamhet, exempelvis serverhallar. Men vätgasproduktion är en elintensiv industri som ger andra samhällsvärden.

Prisad projektledare
Linnea Karlsson är ingenjör i miljöteknik och projektledare för arbetet med färdplanen på Peak Region. Hon skrev för en tid sedan ett prisat examensarbete om hur vätgasen kan användas nu och i framtiden.

- Det ledde till att jag fick samarbeta med Jämtkraft och att jag fick den här projektanställningen på Peak Region. Målet nu är att utarbeta en färdplan för grön vätgas i regionen som ska vara klar till årsskiftet. Innan vi tar steget mot vätgasproduktion i större skala behöver vi inventera vilka behov och vilka intressen som finns, säger Linnea Karlsson.

Under workshopen fick deltagarna svar på vad vätgas egentligen är, hur den fungerar vilken potential den har. Som jämförelse kan nämnas att energimängden i 1 kilo vätgas ungefär motsvarar energimängden i 3 kilo bensin. Tillverkning av 1 kilo vätgas kräver cirka 50 KWh energi. Energiförluster i tillverkningen gör att 33 KWh energi per kilo vätgas återstår.

Vätgasen åter i ropet


HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) är ett resultat av vindkraftetableringarna i Norrbotten. Kokskolet i ståltillverkningen byts ut mot grön vätgas tillverkad med vindkraft. Pilotanläggningen är ett samarbete mellan Vattenfall, SSAB och LKAB. Nu väntar även vätgassatsningar i Jämtland - i vindkraftens spår. Foto: Åsa Bäcklin

Just energiförlusten i tillverkningen gör att vätgasen hamnat i skuggan under flera år. Batteri- och hybridteknik ansågs bättre för fordonsflottan. Anledningen till att vätgasen åter hamnat i blickfånget är den tilltagande andelen sol- och vindenergi i elsystemet. Energilagring i vätgas kan fungera som en reglerkraft när elen från sol- och vind inte räcker till, eller inte lönar sig att sälja.

Det finns många konkreta exempel på hur produktion av vätgas i Jämtland på olika sätt skulle skapa möjligheter. Vätgas kan i kombination med bränsleceller omvandlas till elektricitet för att driva Inlandsbanan. Det skulle möjliggöra helt fossilfria transporter av exempelvis odlad lax från Nordnorge, som idag sker på lastbil. Inlandsbanan vill ha vätgasdrift på plats år 2022.

Grönt flygbränsle
Vätgasen kan även tillsammans med koldioxid utgöra en av ingredienserna för att producera grönt flygbränsle. Pär Hägglund från The Power Region berättade under workshopen att ett sådant projekt har goda möjligheter att bli delfinansierat med EU-fonder. Bland annat på grund av den enorma efterfrågan på grönt flygbränsle. Målet är att ha tillverkning på plats 2025.

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind, berättade att branschorganisationen Svensk Vindenergi har vätgas som en stående punkt på sina medlemsmöten. Skälet är att den allt större andelen vindkraft i elsystemet skapar obalanser som vattenkraften på sikt kommer att ha svårt att hantera.  Men det behövs ett pilotprojekt för att hitta affärsmodeller.

Vindkraften - som alltså är en av förutsättningarna för vätgastillverkning - behöver ibland stanna sin produktion när elpriserna är olönsamma eller till och med ligger på minus.

Balanserar vindkraften
– Med vätgas kan vindkraftverken fortsätta producera el, men istället för att skicka ut elen på nätet kan den tillverka vätgas. Den lagrade energin kan sedan säljas till ett bättre pris när efterfrågan är högre, berättade Gabriel Duveskog.

På plats fanns även Linus Ekqvist, vd på Krokomsbostäder. Han berättade att bolaget tagit ett policybeslut om att alla nybyggnationer ska förses med solpaneler. Och eftersom grön vätgas kan tillverkas med sol-el, kan vätgaslagring bli en modell för flerbostadshus. Sommartid kan överskottselen lagras istället för att säljas direkt ut på nätet.

Workshopen avslutades med en gruppdiskussion kring behov, tänkbara scenarier och finansiering. Den ena idén avlöste den andra i rask takt.

- Det har varit ett enormt engagemang från deltagarna och vi verkar kunna gå vidare med flera spår. Nästa steg är ett nytt workshoptillfälle den 10 december, säger Jimmy Anjevall, projekt- och affärsutvecklare på Jämtkraft.

Martin Machnow

[Bildtext 1] Glädjande stort intresse för vätgas i Jämtland Härjedalen. Jimmy Anjevall från Jämtkraft, Linnea Karlsson från Peak Region och Gabriel Duveskog från JP har många tankar och idéer att bearbeta till nästa workshoptillfälle den 10 december.

Så kan behovet av vindkraft fördelas

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gjort en bedömning av hur den fortsatta vindkraftutbyggnaden kan fördelas mellan Sveriges län. Utgångspunkten är målet att det ska produceras 100 TWh el från vindkraft år 2040.

Jämtland-Härjedalen, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna kan stå för 7,5 TWh var av produktionen 2040. Norrbotten kan ha 10 TWh och Blekinge kan stå för 0,5 TWh. År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar energi. Det innebär bland annat att ersätta fossil energi, fasa ut kärnkraft, bibehålla vattenkraft, öka solkraft och kraftvärme samt energieffektivisera.

I skrivelsen från de båda myndigheterna framgår inledningsvis att ambitionen om en rättvis fördelning är svår att nå. Myndigheterna skriver:

Alla län har olika förutsättningar för att bygga vindkraft och dessutom olika egna ambitioner vad det gäller förnybar energi i stort eller vindkraft generellt. Vi har i princip enbart utgått från ett urval av förutsättningar som är viktiga för att få till stånd en hållbar vindkraftsutbyggnad. För de län som har egna mål som är högre än vår regionala fördelning så bör vår fördelning ses som en lägstanivå, inte som ett tak.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår i dokumentet att Länsstyrelsen i respektive län ska planera för utbyggnaden i samråd med kommunerna. Exakt hur det arbetet ska gå till framgår inte av skrivelsen.

I slutet av skrivelsen finns en tabell över föreslagen fördelning. Där framgår fördelningsmålen för vindkraftproduktion 2040 i respektive län. Den återges något förenklad här nedan.

Martin Machnow

 

Län   TWh
Stockholms län   2
Uppsala län   2,5
Södermanlands län   2
Östergötlands län   2,5
Jönköpings län   3
Kronobergs län   2
Kalmar län   3
Gotlands län   1
Blekinge län   0,5
Skåne län   2,5
Hallands län   2
Västra Götalands län   7,5
Värmlands län   5
Dalarnas län   7,5
Gävleborgs län   7,5
Västernorrlands län   7,5
Jämtlands län   7,5
Västerbottens län   7,5
Norrbottens län   10