Jämtkraft Elnät har tecknat avtal för nätanslutning av Åskälens vindkraftpark

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är vindkraftparken i Åskälen Hammerdal som nu ska byggas.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

– Anslutningsavtalet är av stor strategisk och operativ betydelse för Jämtkraft Elnät och utgör en viktig ”milstolpe” både företagsmässigt likväl som för den förnyelsebara energiomställningen i samhället, säger Stefan Sedin, affärsområdeschef Elnät.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Bakom projektet på tre miljarder kronor står den holländska pensionsförvaltaren APG och Londonbaserade Hg Capital.

Norrland och president Trump

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Parisavtalet och den svenska Energiöverenskommelsen är sannolikt betydligt viktigare för Norrland än Landsbygdskommissionens förslag. Investeringarna i vind- och befintlig vattenkraft gör den norra landsdelen till etableringsområde för elintensiv industri.

Energiöverenskommelsen sätter som mål att all elproduktion år 2040 ska vara förnybar. Med dagens teknik och den överblickbara framtida teknikutvecklingen innebär det att den landbaserade vindkraften byggs ut ordenligt, och kanske blir fyra gånger mer omfattande än dagens.

Näringslivsnoden i Nätverket för vindbruk har undersökt de tillstånd som finns för att bygga ny vindkraft. En del kommer inte att hinna byggas innan tillstånden går ut. En del har teknikutvecklingen sprungit förbi genom att ange relativt låga turbinhöjder.

Genomgången visar att 93 procent av de potentiellt byggbara projekten ligger i elområdena ett och två, det vill säga i norra Sverige. Det är ju också i Norrland stordelen av den förnybara energin redan utvinns – vattenkraften.

Energiöverenskommelsen stipulerar också att Sverige ska vara nettoexportör av förnybar energi. Förutom exportinkomster kan landets försteg med goda vatten- och vindtillgångar innebära stora möjligheter att etablera elintensiv industri i Sverige och självklart vid källan – i Norrland.

 Ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling.

Aktuellt just nu är etableringen av en batterifabrik. Batterifabriken ska producera litiumjonbatterier till elbilar och vid full produktion kommer det att handla om mellan 2 000 och 3 000 arbetstillfällen. Om allt går enligt planerna med batterifabriken ska den vara fullt utbyggd om sex år.

Vd för batteriföretaget  Northvolt, Peter Carlsson, menar att anledningen till att man vill förlägga produktionen till Norden har att göra med att det här går att klara tillverkningen med lågt koldioxidavtryck.

– Det blir de grönaste batterierna som finns på marknaden, säger Peter Carlsson och framhåller en enorm efterfrågan på energilagring, både inom transportsektorn och industrin.

Elbilar är en dellösning när Sverige ska göras fossilbränslefritt. En förstudie om en ny svensk testbädd för elfordon ska vara klar i höst. Den kommer att bli en ”relativt stor” satsning, säger forskningsinstitutet Rise, som genomför utredningen – både i termer av kronor och kvadratmeter.

Intressant i sammanhanget är den studie som publicerades i våras där budskapet är att både bensin- och dieselbilar i princip kommer att försvinna helt från marknaden inom de närmaste åtta åren, enligt en rapport från analysföretaget RethinkX.

Inom åtta år kommer det alltså inte säljas en enda bensin- eller dieseldriven bil, buss eller lastbil i hela världen, påstår studien. Det skulle i så fall innebära ett ras jämfört med dagens 69 miljoner sålda personbilar (oavsett bränsle) enligt biltillverkarnas egen organisation OICA.

I våras berättade också Volvo att man slutar utveckla dieselmotorer. Dieselbilar är förbjudna i många städer.

En annan så kallad testbädd som RISE är delaktig i är en sådan för vindkraft. Det sker i samarbete med ECN (Energy Research Centre of The Netherlands) och man kommer att bygga upp ett testcenter i norra Sverige som ska erbjuda den globala vindindustrin optimala förutsättningar för tester i kallt klimat.

Områden med kallt klimat innebär en stor potential för vindkraft över hela världen, men is och låga temperaturer kräver pålitlig och utprövad teknik. Vad forskningsaktörerna erbjuder är:

  • Ett testcenter i norra delen av Sverige för fullskalig testning, undersökning, verifiering och certifiering av nya generationer vindkraftverk och delsystem som ska fungera i kallt klimat.
  • Kvalificerade tjänster som test och validering, datainsamling, mätningar, övervakning och fälttjänster av prov- och prototypturbiner, men även av delsystem och komponenter till den globala vindindustrin.

I norra Sverige finns förutsättningar för en fossilfri stålproduktion bland annat till följd av en god och förnybar elförsörjning. Detta tillsammans med tillgång på högkvalitativ malm och en specialiserad stålindustri innebär att Sverige kan gå före och visa vägen.

Men det är satsning på lång sikt. Det kan ta 20-30 år och utmaningen handlar om två saker, nämligen att hitta en fungerande process för att använda 100 procent vätgas i industriell skala och att producera vätgas på ett energieffektivt sätt, så att det hela blir ekonomiskt försvarbart.

Sverige har redan idag ett strukturellt överskott av el och i framtiden kan vi ställa om till en helt hållbar och fossilfri elproduktion med vatten-, vind- och bioenergi. Det anser SSAB, LKAB och Vattenfall som ligger bakom projektet.

Företaget Node Pole ägs numera av Vattenfall och Skellefteå kraft och arbetar för att etablera nationell och internationell elintensiv industri till i första hand norra Sverige. Tidigare har man mest arbetat med att etablera stora serverhallar i norr, bland annat Facebooks i Luleå.

-Potentialen är i mångmiljardklassen i norra Sverige och kan innebära tusentals nya jobb till den här landsdelen. Vi ser också en affärsmöjlighet för våra företag i det här, säger Patrik Öhlund, finanschef på Vattenfall Vattenkraft. 

  • Fördelar som anges med serverhallar är att det i Sverige finns väl fungerande, stabila och redundanta bredbandsnät för datakommunikation.
  • Genom vatten- och vindkraft finns ett överskott av förnybar energi. Vi har också ett stabilt och redundant elnät som kan garantera eltillförseln.
  • Serverhallarna i datacenter blir varma och kräver konstant kylning för att inte överhettas. Därför är det en fördel att förlägga datacenter till naturligt kalla platser.
  • Det behövs kompetent personal som kan jobba med att bygga och driva datacenter. Och genom högskolor och universitet som dem i Luleå och Umeå, Mittuniversitetet i södra Norrland och norska NTNU, med bas i Tröndelag, betyder att kompetensen finns nära.

Men det är inte bara stora internationella datajättar som är intresserade av de norrländska fördelarna. Svenska myndigheter har höga krav på sig vad gäller datalagring och större investeringar är att vänta.

Och egentligen kan datalagringsenheterna variera kraftigt i storlek, från containerstorlek på tio kvadratmeter till hallar på tiotusentals kvadratmeter. Datalagringscentra kan alltså byggas i större och mindre enheter, gärna där kraft och -ledningar finns. Med följande tjänster inom drift och underhåll.

I Norrland finns de förnybara energiresurserna, särskilt här finns liten anledning att lyssna till president Trump. Här växer antalet jobb till följd av investeringarna i förnybart, forskning och industri. Å andra sidan kanske Trumps invändningar mot Parisavtalet faktiskt innebär större investeringar från övriga världen och att en del hamnar i Norrland.

 

                                                                                       Torbjörn Laxvik, projektledare Vindkraftcentrum.se

Tydligare spelregler för vindkraft om kommunal tillstyrkan tas bort

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Etablering av vindkraft underlättas och blir mer rättssäker om bestämmelsen om kommunal tillstyrkan tas bort. Det anser Energimyndigheten och Naturvårdsverket, som har haft regeringens uppdrag att se över hur tillståndsprocessen för vindkraft fungerar. Kommunerna kommer ändå att ha inflytande över vindkraftens lokalisering genom miljöprövning och översiktsplanering, bedömer myndigheterna.

Syftet med förslaget är att underlätta processen för att få tillstånd att etablera vindkraftverk och att göra processen mer rättssäker. Bestämmelsen om att kommunens tillstyrkan ska vara avgörande för en etablering infördes i lagstiftningen 2009. Samtidigt togs kravet på bygglov och detaljplan för större tillståndspliktiga vindkraftsetableringar bort. Kommunens rätt att avgöra vindkraftverkens lokalisering har varit omdiskuterad sedan dess.

– Kommunernas beslut kan komma sent i tillståndsprocessen, reglerade beslutskriterier saknas och besluten går inte att överklaga i sakfrågan. Dessutom innebär dagens lagstiftning att vindkraften har en särställning i miljöbalksprövningen. Utöver vindkraft gäller kommunal tillstyrkan bara kärnkraft och annan jämförbar miljöfarlig verksamhet, säger Lars Andersson, enhetschef på Energimyndigheten.

Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan infördes för att kommunernas inflytande över mark- och vattenanvändningen inte skulle minska, när prövningen enligt plan- och bygglagen togs bort. Energimyndigheten och Naturvårdsverket bedömer att kommunerna också i fortsättningen kommer ha ett stort inflytande över var vindkraftverken ska lokaliseras, även om kommunens tillstyrkan inte längre krävs. Kommunerna har en stark ställning som remissinstans när tillstånden prövas och genom sin översiktsplanering kan kommunerna styra lokaliseringen. Rättspraxis visar att översiktsplaner som omfattar vindkraft och som redogör för hur mark- och vattenområden bör användas har stor betydelse när ansökan om tillstånd prövas.

I Energikommissionens betänkande från januari 2017 formuleras målet att Sverige ska ha ett 100 % förnybart elsystem år 2040. För att nå målet krävs på sikt en stark ökning av förnybar elproduktion. Energimyndigheten och Naturvårdsverket ser att vindkraften kommer att spela en viktig roll för att nå målet och för att bidra till miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. Myndigheterna betonar också betydelsen av valet av plats för vindkraftsetablering.

– Lokaliseringen av vindkraftverk har en avgörande betydelse när det gäller vindkraftens påverkan på naturvärden, biologisk mångfald, buller och landskapsbild. Vi bedömer att miljöprövningsprocessen kan hantera dessa frågor på ett effektivt sätt. Anläggningarna bör etableras i områden med bra vindförhållanden, där vi samtidigt tar hänsyn till miljön, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket.

SCA inbjuder investerare att fortsätta utbyggnaden av vindkraft på SCA-mark i Västernorrland och Jämtland.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftutbyggnaden ska fortsätta. Nya SCA inbjuder investerare att fortsätta utbyggnaden av vindkraft på SCA-mark i Västernorrland och Jämtland.

Under de senaste åren har det byggts vindkraft på SCA-mark som motsvarar stor-Stockholms behov av elenergi och satsningen på vindkraft kommer att fortsätta. Det nya SCA välkomnar mer vindkraft:

– Vi ser gärna att den vindkraft som byggs framgent byggs på SCA-mark. Vi kommer att erbjuda investerare att få en fortsatt fin utveckling på vindkraftsidan, säger SCAs koncernchef Ulf Larsson.

SCA krattar manegen

Nu säger SCA att man med öppna armar välkomnar fortsatta samarbeten med investerare som vill bygga vindkraft. SCA krattar manegen, förbereder tillstånd och infrastruktur medan själva investeringen överlåts på externa investerare.

– Om det sedan blir något byggt avgörs av energipriser, certifikatspriser och annat men förutsättningarna för investorer att bygga på SCA-mark finns. Vi har bra vindlägen och tillståndsgivna projekt så förutsättningarna finns definitivt men självklart är det sedan investorerna som avgör om det är kommersiellt gångbart, säger Ulf Larsson.

Material från SVT Västernorrland, läs hela artikeln genom att klicka här>>

Ny rapport. Utbildningsformer och rekryteringsbehov vindkrafttekniker åren 2017-2021

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt beräkningar i rapporten kommer antalet personer som jobbar med drift och underhåll i torn, turbin och vingar att behöva öka till 900 personer under perioden 2017-2021. Med branschorganisationens scenarier som grund uppskattas rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker vara drygt 100 personer årligen de närmaste fem åren.

Bakgrunden till rapporten är att tidigare studier har visat att pågående utbildningar av vindkrafttekniker inte täcker det kommande behovet i branschen. Denna situation har uppkommit främst på grund av:

• Yrkeshögskolemyndigheten ställer högre krav på att tekniska yrkeshögskoleutbildningar ska bygga vidare på tekniska och/eller teoretiska kunskaper från gymnasiet. Detta har lett till att färre utbildningar har fått statsstöd och därmed har färre utbildningar startat.

• Högre förkunskapskrav vid nu pågående vindkraftteknikerutbildningar har gett färre behöriga sökanden. Därmed har det blivit svårt att fylla alla utbildningsplatser samt att få ekonomi i utbildningen.

Antalet utbildningsanordnare för vindkrafttekniker har minskat från ett tiotal till idag endast två. Detta har medfört att antalet utbildningsplatser minskat från närmare 200 till 20.

En ytterligare utmaning för att tillgodose behovet av vindkrafttekniker är att attrahera dem att stanna en längre tid i jobbet. Speciellt på mindre orter är detta en stor utmaning.

I diskussionen och slutsatser i rapporten analyseras de olika utbildningsformerna och utvecklingen av vindkraftteknikerutbildningar. I rapporten ges även förslag för att öka antalet utbildningsplatser till en nivå som kan försörja vindkraftsbranschens behov.

För att ta reda på behoven har 45 företag intervjuats om hur många tekniker man har anställda idag och vilka kompetenser man efterfrågar. Med hjälp av Svensk Vindenergis framtidsscenarier görs en prognos av behoven av vindkrafttekniker för perioden 2017-2021. Det sker också i ljuset av Energikommissionens arbete och de mer långsiktiga spelregler som ges branschen, bland annat genom ett utbyggnadsmål om ytterligare 18 TWh förnybart inom ramen för Elcertifikatsystemet fram till 2030. Och kanske än mer om målsättningen om ett förnybart elsystem i Sverige år 2040 ska bli verklighet.

För utbildning till vindkrafttekniker finns ett antal olika skolformer. I rapporten presenteras vilka åtgärder som behövs för att möta arbetsmarknadsbehovet av vindkrafttekniker under respektive skolform.  Några mer allmänt hållna förslag ges också.

Klicka här för att läsa rapporten>>