Webbinarium om den nationella vindkraftsstrategin den 25 mars

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Uppsala universitet och Vindkraftskurs.se inbjuder dig till
Webbinarium om den nationella vindkraftsstrategin

I slutet av januari 2021 presenterades den nya nationella strategin för hållbar vindkraftutbyggnad. Den har tagits fram i nära samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten med målet att nå en bred samsyn om hur staten kan bidra till att skapa förutsättningar för energiomställningen.
I webbinariet får du veta mer och får också möjlighet att ställa frågor.

TID

Torsdagen den 25 mars 2021 kl. 14.00 - 15.00

PLATS

Onlineforum, som nås via vindkraftskurs.se

MEDVERKANDE

Lena Odeberg, Naturvårdsverket

Lena är handläggare på Naturvårdsverkets samhällsplaneringsenhet. Hon har varit uppdragsledare från Naturvårdsverkets sida i framtagandet av den nationella strategin.

David Newell, Energimyndigheten

David Newell är analytiker på Energimyndigheten. Han jobbar med tillstånds- och planeringsfrågor kring vindkraft och ansvarar för forskningsprogrammet Vindval.   

Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna
Jakob arbetar på enheten för Agenda 2030 på Länsstyrelsen Dalarna. Han är ansvarig för projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna” där en vägledning för hållbar vindkraft i Dalarna har tagits fram.

Moderator: Agneta Green, Länsstyrelsen i Gotlands län
Agneta är energi- och klimatsamordnare och bland annat sammankallande för den externa samverkansgruppen för gotländskt vindbruk.

MER
Det här webbinariet är det första av tre som kommer sändas under 2021. Det kommer att filmas under sändning och finns därefter på vindkraftskurs.se.
Webbinariet ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till handläggare inom offentlig sektor, men är öppen för alla som vill lära sig mer om vindkraft. Vindkraftskurs.se har skapats och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland samt finansieras av Energimyndigheten.

FRÅGOR
Liselotte Aldén Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Institutionen för geovetenskaper, Vindenergi, Uppsala universitet Campus Gotland

Vindkrafthotellen i Norrland går bra - trots pandemin

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I Åsele och Strömsund finns två hotell som just nu klarar ekonomin, tack vare vindkrafts-etableringarna. Åsele Wärdshus som för bara några år sedan var stängt och till salu, går bättre än på länge.

– Vi hade det tufft under förra året, men efter att pandemin mattades av under sommaren tog vi igen hela tappet och kommer antagligen redovisa en rekordvinst för 2020. Det hade aldrig varit möjligt utan vindkraftprojekten i området, säger hotellets vd Bernt Ferb.

Bernt Ferb har sina rötter i Göteborg och köpte värdshuset 2018 eftersom han fått höra av sin mamma, som nyligen köpt ett hus i Lycksele, att Åsele Wärdshus stod tomt. Ägaren talade om att det skulle byggas vindkraft i kommunen. I kontakten med kommunens näringslivskontor stod det klart att behovet av ett hotell skulle bli stort. Det avgjorde saken.

Från minus till plus
– Ett tag i början var jag däremot orolig. Hotellet hade en del renoveringsbehov och det blev större kostnader än jag hade förväntat mig. Det blev alldeles för lite hotellgäster i början. Men sommaren 2020 lossnade det. Så första året gjorde vi ett stort minusresultat, men under 2020 så tog vi igen hela förlusten från start. Det brukar ta betydligt längre tid än så, säger Bernt Ferb.

Det är väl känt att det blir många människor inblandade i byggskedet av ett vindkraftprojekt. Projektörer, entreprenörer och underentreprenörer avlöser varandra på site och många är tillresta från andra kommuner, regioner eller länder. Så frågan är hur det går att driva ett hotell när vindkraftbygget står klart. Enligt Hotell Nordica i Strömsund, går det alldeles utmärkt.

Renoveringspaus i Strömsund
– Det är en lite lugnare period nu på grund av pandemin, men vi får hit gäster från både Raftsjöhöjden, Stamåsen och Havsnäs. Eftersom Havsnäs är en gammal park, är det mycket renoveringsarbeten där. Förra året hade vi bra skjuts hela tiden fram till december. Så därför passar vi på att renovera nu, säger hotellets vd Mattias Liljefjäll.

Även gamla Grand Hotell i Strömsund har fått sin beskärda del av vindkraftsparkerna. Hotellet som byggdes 1909 har renoverats upp lite och kan erbjuda lite enklare rum när Hotell Nordica har fullt.

– Ja, vi samarbetar och får ibland hänvisa dit när vi har mycket. Men frukost får de äta här, säger Mattias Liljefjäll.

Från sommaren 2019 kan Hotell Nordica även erbjuda laddstolpar för elbil, efter att Jämtkraft hjälpte till med installationen och även ansökan om laddstöd från Länsstyrelsen. Sommartid är det många turister som väljer att bo på hotellet medan elbilen laddas.

”Satsningen var rätt”
Både Hotell Nordica och Åsele Wärdshus har känt av pandemin. Men hotellen är ändå lyckligt lottade, tack vare vindkraften. Bernt Ferb som arbetat länge i branschen både som kock och konsult, märker att läget bland branschkollegorna är desperat.

– De gråter bokstavligt talat. De gör allt de kan för att rädda sina verksamheter. Men de får stänga och vissa hotell och restauranger kommer inte att överleva. Vindkraften var hela anledningen till att jag köpte hotellet och nu märker jag att satsningen var rätt. Men utan vår duktiga personal och deras hårda arbete skulle vi inte heller ha gäster som återkommer, säger Bernt Ferb.

Martin Machnow

Vätgasdrivna pistmaskiner - intressant för skidanläggningarna

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Italienska Prinoth kunde nyligen presentera världens första vätgasdrivna pistmaskin. SLAO:s vd ser det som ett tecken på att omställningen går fort nu. Och vätgasdrivna snöfordon finns på radarn hos svenska skidanläggningar.

2019 anslöt sig SLAO till initiativet Fossilfritt Sverige, som samlar alla samhällsaktörer under samma gemensamma mål. Hösten 2020 överlämnade organisationen sin ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft” till regeringen.

– Då hade vätgasen precis kommit på tapeten igen och redan nu provkörs de första i Alperna, säger Titti Rodling, vd på SLAO.

SLAO:s färdplan fokuserar mycket på just driften av skidanläggningar. Målsättningen är att redan till 2022 få 100 procent förnybar el till skidliftar och snötillverkning. Där är Sveriges omställning till vindkraft en förutsättning. Och SLAO själva tittar nu på solenergi som en del av lösningen för sina medlemmar.

– Det finns ofta gott om takytor på en skidanläggning som går att förse med solpaneler. Just nu har vi ett antal universitetsstudenter som hjälper oss med att räkna på hur mycket energi vi kan få ut. I år har vi också en målsättning om att ta fram nyckeltal på koldioxidutsläpp från anläggningarna och utbilda oss för att bli klimatsmarta beställare, säger Titti Rodling.

Utöver det följer SLAO och dess medlemmar utvecklingen av vätgas och elektrifiering med stort intresse. Det steget kommer att vara större rent ekonomiskt. Både inköp av nya skotrar och pistmaskiner, men även investeringar i infrastruktur för att kunna ladda och tanka behövs.

– Viljan till omställning är stor. Men vi har en stor spännvidd bland medlemmarna och det är en stor utmaning för de mindre medlemmarna att klara stora investeringar och inköp. Därför är det viktigt att kunna tanka med biobränslen istället för diesel. Begagnatmarknaden för vätgasdrivna pistmaskiner eller eldrivna skotrar är dessutom en bit bort, säger Titti Rodling.

Någon form av statliga morötter skulle behövas för att skynda på investeringarna bland SLAO:s medlemmar. Det finns redan stimulansmedel att söka för vätgasproduktion, tankstationer och laddstolpar. Titti Rodling skulle även gärna se någon form av stöd för inköp av fossilfria snöfordon.

– Där är jag hoppfull. Jag tycker det finns en positiv kraft kring de här frågorna i Sverige nu. Fossilfritt Sverige gör ett otroligt bra jobb. Speciellt när det gäller strategier kring vätgas.

Martin Machnow

Vindkraftskurs.se finns för dig som vill ha grundläggande kunskap om vindkraft!

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Kursen, som ligger helt öppen på nätet, skapades speciellt för handläggare på länsstyrelser och kommuner men den är lika relevant för alla som vill veta mer om vindkraft.

Här kan du lära om vindkraftens förutsättningar i samhällsplaneringen, om teknik, vindresurser, ekonomi och miljöpåverkan samt vad som krävs för prövning av tillstånd. Dessutom finns en idébank som innehåller goda exempel på lokal nytta.

Du får också tillgång till de webbinarier som sänds från vindkraftskurs.se. De behandlar aktuella frågor, till exempel vindkraft och fåglar, vindkraft och ljud, repowering och tillsyn.

Vindkraftskurs.se drivs av Uppsala universitet och finansieras av Energimyndigheten. Kursen uppdateras kontinuerligt för att ständigt vara aktuell. Välkommen in och lär mer!

Inflyttning till vindkraftbyarna - men tapp för Sollefteå

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det sägs ofta att vindkraftparker leder till att folk flyttar. Men siffrorna säger något helt annat. Det visar en sammanställning från Sollefteå kommun. Både tätorten Sollefteå och kommunen i stort tappar befolkning, medan byarna nära vindkraftparkerna ökar.

Insändare i tidningen, inlägg på sociala medier och förtroendevalda kommunpolitiker säger då och då att folk flyr vindkraftparkerna. Om och när det byggs vindkraft kommer folk att flytta från området där vindkraften byggs. Även fastighetspriserna kommer att sjunka i det aktuella området eftersom ingen vill bo nära vindkraftparker. Men påståendena saknar stöd i verkligheten.

– Vi får ju höra det här ofta, men vi har aldrig sett det hända i de projekt som vi satt oss in i. Så att få fram siffror som visar hur det egentligen ligger till är klart intressant. Det finns ju tidigare fakta om hur skogsfastigheter påverkas positivt, så det borde gå att titta även på fastigheters värde före och efter ett vindkraftbygge, säger Vindkraftcentrums projektledare Torbjörn Laxvik.

Sollefteås kommunala utvecklingsbolag Energidalen har kontaktat byarna runt vindkraftprojekten i kommunen och fått aktuella siffror på antal fastboende från 2019 fram till hittills i år.

Folkökning i Ramsele socken
I Sollefteå finns hittills tre vindkraftparker i drift; Rödstahöjden, Björkhöjden och Ögonfägnaden.
Det finns inga boenden runt Rödstahöjden och statistiken visar att folk flyttar till byarna runt vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden istället för från.

Befolkningsökning sker i Lungsjöbygden i Ramsele socken, dvs i de byar som ligger närmast Statkrafts vindkraftparker Björkhöjden och Ögonfägnaden i Sollefteå kommun:

Lungsjöbygden (Lungsjön, Rensjön, Myrdalen, Västvattnet, Terrsjö och Hocksjön)
2019: 58 fastboende
2020: 80 fastboende

En ökning tack vare inflyttning av 22 personer till fastigheter som tidigare stått tomma eller fritidshus som nu används för fast boende. Inga födda, döda eller utflyttade under året varför inflyttningen ger en positiv befolkningsutveckling. Inför 2021 har två fastigheter sålts med planerad inflyttning av fyra personer våren 2021.

Trygga jobb i glesbygd
Antal arbetstillfällen (tillsvidaretjänster) vid vindkraftparkerna i nordvästra Sollefteå kommun som togs i drift löpande mellan 2013 och 2016, är:

Björkhöjden (90 verk): 10 heltidstekniker
Ögonfägnaden (33 + Stamåsen 26 verk): 8 heltidstekniker

Tillkommer gör fem tjänstepersoner som tjänstgör vid båda vindkraftparkerna.Totalt anställda av Statkraft vid vindkraftparkerna i Sollefteå är 23 heltidstjänster som innehas av boende i närområdet.

Tillkommer 4-6 servicepersonal från lokala företag för kompletterande drift och underhåll.
Därutöver lokala företag som levererar olika tjänster, t ex Delphin i Lungsjön för städning och annan lokalvård och Brorssons Åkeri i Ramsele för vägunderhåll och snöröjning i vindkraftparkerna.

Läs även om hur skogsfastigheter påverkas:
https://www.vindkraftcentrum.se/index.php/arkiv/504-effektivare-och-loensammare-skogsbruk-tack-vare-vindkraften

Martin Machnow