Inbjudan till webbinarium om energiöverenskommelsen och vindkraftens samhällsnytta

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

TID

Tisdagen den 12 juni kl. 14.00 - 15.00

PLATS

Onlineforum, som nås via länk http://vindkraftskurs.se/webinar.htm

PROGRAM

Energikommissionen har kommit överens om att Sveriges elproduktion skall vara 100 % förnybar år 2040. Det kan innebära att vi får fyra gånger så mycket vindkraft som vi har idag. Under det här webbinariet får du veta mer om de samhälleliga förutsättningarna för att bygga ut mer vindkraft för att nå detta mål. Medverkar gör Kristina Ek, Luleå tekniska högskola, och Johanna Liljenfeldt, Uppsala universitet. Ek har i sin forskning belyst olika ekonomiska aspekter vid vindkraftsutbyggnad, medan Liljenfeldt studerat olika sociala frågor kopplade till vindkraftens planeringsprocess. Moderator är Olle Jansson som är rektorsråd på Uppsala universitet, Campus Gotland.

Med hjälp av en chatfunktion kommer det att finnas möjlighet att ställa frågor direkt. Webbinariet kommer att filmas och läggas ut på hemsidan någon dag efter sändningen.

MER
Webbinariet ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som riktar sig i första hand till handläggare inom offentlig sektor, men är öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen hittar du här: http://vindkraftskurs.se/

FRÅGOR
Liselotte Aldén Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  

Josefin Mardi Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

eller via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Webbinariet och vindkraftskurs.se är aktiviteter inom det nationella Nätverket för vindbruk och finansieras av Energimyndigheten. Arrangör är noden för utbildnings- och kompetensfrågor i nätverket, som tillhör Vindenergigruppen på Campus Gotland Uppsala universitet, Institutionen för Geovetenskaper.

Sverige och Nederländerna samarbetar om vindkraft i kallt klimat

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

RISE är på väg att inrätta ett testcenter i norra Sverige där den globala vindindustrin kan testa sin utrustning under kalla klimatförhållanden. ECN, Energy Research Centre of The Netherlands, och RISE har nu kommit överens om att samarbeta om utveckling och drift av detta testcenter.

Områden med kallt klimat innebär en stor potential för vindkraft över hela världen. Men is och låga temperaturer kräver pålitlig och beprövad teknik. För att finna den behöver vindindustrin ett testcenter i kallt klimat.

RISE och ECN har nu beslutat att samarbeta för att kunna erbjuda:

  • Ett testcenter i norra delen av Sverige för fullskalig testning, undersökning, verifiering och certifiering av nya generationer vindkraftverk och delsystem som fungerar i kallt klimat.
  • Kvalificerade tjänster såsom test och validering, datainsamling, mätningar, övervakning och fälttjänster av prov- och prototypturbiner, men även av delsystem och komponenter till den globala vindindustrin.

Tillsammans har de två parterna stor erfarenhet av vindkraft och olika typer av tester. RISE och ECN har styrkor som kompletterar varandra, därför bildar de ett idealiskt team för att utveckla denna unika anläggning.

RISE driver redan fältanläggningar under kalla förhållanden i Sverige och har lång erfarenhet av mätning, provning och validering. ECN har ett eget fullskaligt vindturbinprovscenter och ett ackrediterat mätteam med över 40 års dedikerad forskning och utveckling inom vindkraft.

Testcentret, som ska drivas av RISE, kommer att vara beläget på en plats med utmärkta förutsättningar för provning av vindkraftverk, turbinkomponenter och delsystem i kallt klimat. Nu fortsätter arbetet med att bestämma vilken plats som bäst uppfyller testcentrets meteorologiska och geografiska krav.

– Vi kan ännu inte säga var testcentret ska byggas, men har fem platser som vi undersöker i detalj just nu, säger projektledaren Stefan Ivarsson på RISE.

Bilden föreställer Stefan Ivarsson RISE

Vindkraftcentrum.se gör studie om drift och underhåll

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum.se får en extra miljon kronor för att göra kartlägga jobb och affärsmöjligheter under vindkraftsparkernas drifttid.

-        - Det är de långsiktiga jobben som är verkligt intressanta och vi vill hjälpa till med att de utförs av företag i de regioner där vindkraft byggs, säger projektledaren Torbjörn Laxvik.

Vindkraftcentrum.se är en del av Energimyndighetens Nätverket för vindbruk och har särskilt ansvar för arbetskraftsförsörjning samt drift- och underhållsfrågor.

Nu har Energimyndigheten beviljat Strömsunds kommun och därmed Vindkraftcentrum.se 1 121 000 kronor för att göra en Fördjupad studie – drift och underhåll, ett uppdrag som kommer att utföras under ett år.

"Genom att få en bättre bild av framtida kompetensområden, behov av specialister samt omfattning kan regionala företag bättre förbereda sig och utbildningar anpassas” skriver Energimyndigheten i sitt beslut.

-         - Vi vet att det finns mängder av arbetsuppgifter som hellre kan utföras av lokala och regionala företag. Nu ska vi kartlägga möjligheterna ordentligt, säger Torbjörn Laxvik.

Vindkraftcentrum.ses allmänna uppdrag är att med kunskap och aktiviteter bidra till att den lokala och regionala nyttan blir så stor som möjligt i de trakter där vindkraft byggs

- Skälet till att vindkraft anläggs handlar ju om klimathotet. Men bygderna behöver få något tillbaka också  - i form av jobb och företagande, säger Torbjörn Laxvik.

Goda förutsättningar för fortsatt vindkraftsutbyggnad, ny rapport.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det finns många vindkraftverk med tillstånd och tekniken blir allt effektivare och billigare, vilket talar för en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Men låga ersättningsnivåer och utvecklingen av elmarknader framöver skapar en stor osäkerhet inför investeringsbeslut. Samtidigt finns nu ett mål om 100 % förnybart och ett behov av att ersätta cirka 100 TWh av befintlig kraftprodukt under 2030-2045. Mycket kommer att hända, men vad?

Det finns 3 140 stycken vindkraftverk på land med tillstånd var av 1 550 stycken med tillstånd att bygga 200 meter eller högre samt med igångsättningstillstånd som löper ut år 2020 eller senar. Detta skulle kunna möjliggöra en produktion på cirka 16 TWh.  Vindkraften har utvecklats snabbt de senaste 5 åren och vindkraftverken blir både effektivare och billigare. Det finns exempel där användandet av morden teknik skulle öka årsproduktionen 41 % dessutom till en lägre investeringskostnad vilket skulle ge minskad produktionskostnaden med cirka 36 %.[1]

Elmarknaden är just nu i början av en stor förändring, elproduktion från vind och sol blir allt billigare och byggs trots låga ersättningsnivåer. Fastighetsskatten på vattenkraften kommer att sänkas, effektskatten på kärnkraften kommer att fasas ut, men ersättningsnivån för eventuell olycka ska eventuellt öka. Vilka effekter det i slutändan får på produktionskostnaden för kärnkraften är oklart. Detta under en tid då enbart reaktorerna i Forsmark har tagit investeringsbeslut om separat härdkyla. Nu återstår investeringsbeslut för O3, R3 och R4 totalt en produktion på cirka 25 TWh/år. Resultaten kommer att påverka om vi få ett kraftigt överskott eller underskott på el i Sverige. 

Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.
Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.
 
Samtidigt finns signaler på att nya investeringar vindkraft räknar med 0 kr/MWh för elcertifikaten och att investeringskostnaden fortsätter att sjunka. Energimyndigheten har nyligen flaggat för att efter 2030 och fram till och med 2045 behöver i princip alla kraftproduktionsanläggningar att ersättas med nya, med undantag för vattenkraften som dock behöver genomföra reinvesteringar.[2] Det motsvarar en produktion på cirka 100 TWh/år som måste ersättas under 15 år.

Läs rapporten genom att klicka här>>

Bilden: Fredrik Dolff, författare till rapporten


[1] Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället - En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst, 2016-11-22.

[2] Energimyndigheten: Havsbaserad vindkraft – en analys av samhällsekonomi och marknadspotential, ER 20017:03

Autonoma drönare kan användas för inspektion av vindkraftverk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Luleå tekniska universitet har Sveriges enda forskargrupp som gör fälttester utomhus med autonoma drönare. Nästa vecka genomför forskarna unika tester, där autonoma drönare ska inspektera Skellefteå krafts vindkraftverk på Storgrundet i Bureå.

– Att få autonoma drönare att arbeta utomhus är extremt svårt eftersom det inte finns en känd miljö att förhålla sig till. Tänk dig själv att du är på en helt okänd plats, att du blundar och samtidigt ska utföra en komplicerad uppgift eller helt enkelt bara förflytta dig. Den bärande frågan blir då Var är jag? Den frågan är helt avgörande och relevant även för en drönare, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation vid Luleå tekniska universitet.

Varför använda autonoma drönare för inspektion av vindkraftverk? Det går snabbare, är billigare och säkrare. Till skillnad från en fjärrstyrd drönare kan en autonom drönare ”se själv” och få mycket jämnare resultat av analyser och avskanningar. Om en pilot skulle fjärrstyra en drönare som ska inspektera ett vinkraftverk är det omöjligt för piloten att överhuvudtaget se drönaren på så pass hög höjd (vindkraftverken på Storgrundet i Bureå har en tornhöjd på 63 meter och en rotordiameter på 44 meter). En autonom robot är programmerad att själv analysera sin omgivning och baserat på det utföra olika uppgifter. Den kan arbeta relativt självständigt och "ta beslut" utan mänsklig inblandning.

Nyttan med autonoma drönare i framtiden? Vindkraftverken blir allt större. Ju större vindturbiner, desto mer kilowatt kan de producera. Men större vindkraftverk innebär också ökade svårigheter med att inspektera dem. Vanligtvis används kran och människor för att inspektera såväl rotorblad som den övergripande strukturen. Underhåll och inspektion är kostsamt, tidskrävande och riskfyllt för dem som ska utföra inspektionen.

Syftet med projektet: Experimenten i Bureå sker inom ramen för projektet Aeroworks – Europas största forskningsprojekt inom flygande robotik. Obemannade flygfarkoster, så kallade UAV:s, ska kunna flyga, samarbeta och utföra specifika uppgifter självständigt utan styrning av mänsklig hand (med undantag för själva programmeringen). När det gäller inspektionen av vindkraftverk är förhoppningen att drönarna ska ha armar och gripklor med vilka de ska kunna utföra visst underhåll och interagera med den omgivande miljön.

Bilden: George Nikolakopoulos, Professor Luleå Tekniska Universitet