Ett fullskaligt testcenter planeras i kallt klimat

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan


Cold Climate Test Center som det kallas kan bli aktuell där Uljabuouda vindkraftpark i Arjeplog ligger.  Det innebär att turbintillverkare kan få tillgång till området för att testa turbiner i kallt klimat. Vindkraftparken kan därför framöver komma att bestå av flera olika turbinmärken. Men först måste regeringen ge klartecken till att 330 meter höga verk får resas.

Ansökan om ändringstillstånd handlar om att ha fri placering av verken som är mycket högre än de befintliga verken på Uljabuouda, vilket är en förutsättning för att få meningsfulla testresultat. I mars lämnade Miljöprövningsdelegationen över till regeringen sin bedömning om att ansökan kan bifallas.

Efter att ha undersökt många områden har Uljabuouda visat sig ha de bästa förutsättningarna för att etablera ett testcenter. Det är en av de första parkerna som byggts ovanför trädgränsen på ett kalfjäll 760 meter över havet. Här är det bra vindar drygt åtta sekundmeter i snitt i ett kallt klimat* vilket ställer stora krav på utrustning för att klara nedisningen. Uljabuouda vindkraftpark som ägs av Skellefteå Kraft har varit i drift i närmare tio år och består av tio 125 meter höga WinWind verk på tre megawatt.

– Om regeringen säger nej kommer vi bli tvungna att lägga ner.  Men vi är mycket optimistiska. Andra testcenter i Europa har tillstånd för 330 meter höga verk, säger Tanja Tränkle, projektledare på RISE, Research Institutes of Sweden, ett forskningsinstitut som driver projektet.

Sverige låg 2018 på tredje plats i Europa när det gäller etableringar i kallt klimat. Runt 85 procent av våra vindkraftprojekt i landet ligger i kallt klimat så behovet är stort att vidareutveckla tekniken som motverkar och undviker produktionsförluster på grund av nedisning av rotorbladen.

– Vi erbjuder tillstånd och en plats med utvecklad infrastruktur och anslutning till elnätet. Sedan är det turbintillverkarnas ansvar att resa turbinerna och genomföra testerna. Vi kan erbjuda datainsamling och mättjänster och uppgifterna behandlas konfidentiellt, säger Tanja Tränkle.

Det pågår långtgående samtal med flera tänkbara kunder, det vill säga vindturbintillverkare. Testerna som utförs kommer beroende på teständamål bland annat ske med videoövervakning och bildanalys av rotorn, töjningsgivare på insidan av tornen, vibrations- och rotationsgivare i maskinhuset, mätning av viskositet i oljor och smörjmedel samt sensorer på bladen.

Huvudspåret i forskningen är att genom olika tekniker eliminera nedisning av bladen som orsakar produktionsförluster. Ett fokus är att utveckla ytmaterial där iskristaller inte fäster eller fäster mycket sämre.

– Fler och fler uppgifter löses också med hjälp av olika drönare.  Även de måste vara utrustade för att fungera tillförlitligt och kostnadseffektivt för ändamålet i kallt klimat och även de kan testas i Uljabuouda testcenter.

Då ytan på kalfjället är begränsad kommer testturbinerna att ersätta de befintliga verken allt eftersom. På så sätt säkerställer man att parken fortsätter leverera lika mycket el till det svenska elsystemet som tidigare. Längden på testperioderna kommer att variera mellan två – tio år. Förhoppningen är att testcentret är igång med fullskaliga turbintester inom ett år om allt faller väl ut, men redan idag kan t.ex. sensorsystem börja testas.

*Definitionen för kallt klimat inom vindkraft är minus 20 grader nio dagar i följd.

Bilden: Tanja Tränkle projektledare på RISE, Research Institutes of Sweden, ett forskningsinstitut som driver projektet. 

Text: Birdie Dahlberg

Antagning till vindkraftstekniker-utbildning pågår - framtidsjobb i glesbygd

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Antagningen till YH Vindkraftteknikerutbildning i Strömsund har nu öppnats och pågår till den 12 maj. För de som behöver behörighetsgivande förutbildning i praktisk ellära är sista ansökningsdagen 12 april. Höstterminen startar den 26 augusti 2019.
 
Utbildningen är på 300 YH-poäng och bedrivs på heltid under 1,5 år med möjlighet till flexibla studier. En stor del av studierna kan bedrivas från annan ort än Strömsund. Det ingår också 19 veckors LIA (praktik) på företag i vindkraftbranschen.

Den behörighetsgivande förutbildning pågår mellan 13 maj till 14 juni. Under perioden är utbildningen på heltid i två veckor på plats i Strömsund därefter tre veckor distansupplägg. Det innebär att du som har godkända gymnasiebetyg kan söka denna förutbildning så att rätt behörighet uppnås. Blir du godkänd på denna förutbildning är du garanterad plats på YH-utbildningen.

Vindkrafttekniker. Ett jobb där man ansvarar för högteknologiska lösningar och gigantiska konstruktioner– mitt i naturen..



Jobba som klätterexpert, elektriker och systemansvarig samtidigt. Vindkrafttekniker är ett fritt yrke. Teknikern sköter sin planering och ansvarar för drift och underhållsarbete i en eller flera vindkraftparker. I snitt behövs det en vindkrafttekniker för fem verk och man jobbar ofta i team. Yrket fyller en viktig funktion för att landets olika delar ska garanteras elförsörjning: ett enda kraftverk kan försörja minst 1800 villor med hushållsel.

I utbildningen lär man sig om elektronik, styr- och reglersystem, men också hydraulik och mekanik. När andra servar datorer och bilar i markmiljö kalibrerar vindkraftteknikern finkänsliga system som styr blad på uppåt 60 meter. Ett jobb där felmarginalen är noll.

Man söker personer som är noggranna, eftertänksamma, ansvarsfulla och självständiga.
Säkerheten är mycket hög och det kan vara riktigt hårda förhållanden, med vind och regn eller snö och is men jobbet ska göras ändå. Arbetet kan vara fysiskt och kräver smidighet. YH-utbildningen innehåller en klätterutbildning, även om moderna vindkraftverk i regel är utrustade med hiss. De flesta torn är mellan 80–110 meter höga, men i de nyaste verken kommer du upp på nästan 170 meters höjd. Roliga utmaningar, stort ansvar – och hisnande utsikt.

Stor efterfrågan.

Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är redan stor – och kommer att öka. Sverige har ett mål att använda 100 procent förnybar el senast 2040 och en stor del av den energin kommer att bli vindkraft. För att nå målet ska det byggas omkring tretusen nya vindkraftverk de närmaste decennierna. I dagsläget behövs det minst 170 nyutbildade vindkrafttekniker per år. I övriga Europa är utbyggnadstakten lika hög. Det finns alltså goda möjligheter om du skulle vilja jobba utomlands.

Sista dagen att komplettera betyg för YH vind 17 juni, läs broschyren här>>

Läs mer mer om vad utbildningen innebär på hemsidan www.hjalmar.nu/vindkraft

Arbetsförmedlingens har också lagt ut en yrkesfilm som ger en bra bild av hur en Vindkraftteknikers vardag ser ut. Adressen är: https://www.youtube.com/watch?v=ZYdipbNNUCg
Här finns ytterligare en film som beskriver yrket: https://www.youtube.com/watch?v=78PrxLvnMrE&feature=youtu.be

Birdie Dahlberg

Gotland–vägledande i energiomställningen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

För att nå de energi- och klimatmål som riksdagen satt upp ska Gotland bli pilotlänet som går i bräschen för en snabbare energiomställning. Några åtgärder är att skapa ett energicentrum, inrätta en flexibel elmarknad och ta fram demoprojekt av solceller i flerbostadshus.

Många projekt är redan igång på Gotland för att nå ett hållbart energisystem. Kommunen var tidigt ute med vindkraft och målet att bli en fossilfri kommun. Energimyndigheten har i sina förstudier noterat kommunens förutsättningar att bli vägledande i omställningen till ett hållbart energisystem.

För att påskynda processen har en färdplan tagits fram inom sju olika åtgärdsområden som Lokal förankring, Flexibelt och robust elsystem, Klimatsmart industri, Transporter, Resurseffektiv bebyggelse, Areella näringar och Trygg energiförsörjning och beredskapsfrågor. Färdplanen, som ska fungera över hela landet, ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar elproduktion och ökad konkurrenskraft samt ekologisk hållbarhet.

En förutsättning att lyckas bra i arbetet är att alla aktiva och verksamma på Gotland –boende, föreningar, företag, offentliga organisationer och besökare – samarbetar. Visionen är att skapa en regionalt sammanhållen arena på Gotland där teknik, affärsmodeller och regelverk prövas. Omställningen kommer också att kräva finansiell stöttning för att Gotland ska ställa om snabbare än övriga Sverige.

– Förhoppningen är att åtgärderna på Gotland ska ge lärdomar och inspiration för övriga regioner i landet men även utanför Sveriges gränser. Vi ska följa upp åtgärderna och resultaten vartannat år, och om behov finns föreslå kompletterande åtgärder, säger biträdande projektledare Katarina Händel, Energimyndigheten.

Färdplanen är framtagen i samverkan med Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland, Energimarknadsinspektionen, Affärsverket Svenska Kraftnät och Försvarsmakten.

Färdplanen ska hjälpa till att nå följande energi- och klimatmål:
•    År 2030 Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, har minskat med minst 70 procent jämfört med 2010.
•    År 2030 Sverige har 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
•    År 2040 Sverige har uppnått 100 procent förnybar elproduktion
•    År 2045 Sverige har inste längre några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Bilden: Katarina Händel Energimyndigheten

Högt vindkraftsljud kan påverka djupsömnen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

En omfattande studie av hur vindkraftsljud påverkar sömnen kommer att presenteras senare under året. Studien har fått namnet ”Wind Turbine Noise Effects on Sleep” vilket förkortas WITNES. Inför den gjordes två pilotstudier där det finns indikationer på att djupsömnen kan påverkas av högt vindkraftsljud.
Bilderna: Miljöer från det högkvalitativa ljudmiljölaboratoriet.

- Man ska inte dra för stora växlar av det här med tanke på att det är så få deltagare i pilotstudierna. Båda grupperna var relativt samstämmiga, men vi kan inte göra någon sambandsanalys. Vårt främsta syfte var att få indikationer på vilka nivåer och ljud vi skulle använda oss av i den stora studien.
I den stora studien som presenteras senare i år är det två större grupper som deltagit. En grupp som bor i ett vindkraftsområde och som anger någon form av störning eller sömnstörning, den andra är en neutral kontrollgrupp.

I vardera pilotstudie deltog unga friska forskningspersoner utan sömnproblem. De fick sova i ett högkvalitativt ljudmiljölaboratorium med elektroder fästa på huvud och kropp. De olika sömnstadierna registrerades genom så kallad polysomnografi. Under tre av de fem nätter som testet pågick exponerades studenterna av olika typer av vindkraftsljud. Bullerexponeringarna som använts baserades på inspelningar av verkliga vindkraftverk, som justerats (både till karaktär och ljudnivå) så att de simulerar bullerexponeringen från olika vindkraftverk och  från olika nivåer från vindkraftverken.
Realistiskt scenario


- Vi skapade ett realistiskt scenario genom att variera ljuden och variera olika amplitud-modulationer och  rotationshastigheter. Vi simulerade hur det låter med stängt och öppet fönster, säger Kerstin Persson Waye, projektledare och forskare i Miljömedicin på Göteborg Universitet.

Tester gjordes med stängt och fönster på glänt med inomhusljudnivåer mellan 29-34 dB och utomhusnivåerna på 40-50 dB. Försökspersonernas hjärnvågor, ögonrörelser och hjärtfrekvens mättes för att utläsa vilket sömnstadie de befann sig i. En förändring av rotationshastigheten hade ringa effekt på sömnen däremot påverkades djupsömnen när modulationsstyrkan förändrades kraftigt till ett högre decibel både inomhus och utomhus.

Text: Birdie Dahlberg

Teknikerbristen leder till nya lösningar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

På grund av teknikerbrist rekryterar Siemens Gamesa lokala förmågor och utbildar dem i egen regi till vindskraftstekniker.  Nu byggs i Ånge ett servicecenter som ska fungera som en central för de blivande teknikerna, som ska serva flera vindkraftparker i området runt Överturingen som väntas stå klara nästa år.

Bristen på vindkraftstekniker är tydlig. Branschen räknar på att cirka 170 tekniker behövs årligen en tid framåt. Kraven på förkunskaper till vindkraftteknikerutbildningen har ökat vilket gjort att antalet behöriga sökanden minskat till de få utbildningsplatser som finns kvar i landet. En väg att gå är att få vindkrafttekniker med lokal anknytning. 
Siemens Gamesa har –för att täcka sitt behov av 6-8 tekniker när parkerna står klara–arbetat för att få tag på lokala förmågor. 

Utbildas i Danmark
–Vi riktade in oss på lite äldre med arbetslivserfarenhet och det har gått bra. Vi hade också krav på relevant kompetens. Nu utbildas de blivande teknikerna hos Siemens nere i Danmark. Därefter ska de arbetsträna på sajter här i Sverige i det område som de ska verka i, säger Mattias Ahlstedt på Siemens Gamesa.
  
Två av de berörda parkerna, Länsterhöjden och Storflötten norr om Överturingen har tillsammans 57 turbiner från Siemens Gamesa p 4,2 MW. Parkerna beräknas stå klara 2019-2020.  SCA och Turinge Energi sålde det pågående vindkraftsprojektet till Green Investment Group, GIG ett företag specialiserat på investeringar i grön energi. Tillsammans med moderbolag Macquire Group har GIG medverkat i över 200 gröna infrastrukturprojekt över hela världen, däribland Markbygden utanför Piteå, Europas största landbaserade vindpark.

Text:Birdie Dahlberg. Foto:Siemens