Affärsplattformen för vindkraft kan vara ett viktigt verktyg för hela Europa

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrums digitala affärsplattform, som tagits fram tillsammans med Umeå Universitet, presenterades under en workshop i januari. Workshopen ordnades av Mittuniversitetet och Vilnius universitet inom ramen för ett EU-projekt med syfte att minska koldioxidutsläppen.

– För att främja utvecklingen bort från fossilberoendet behöver vi lyfta fram affärsnyttan med klimatomställningen. Det digitala affärsplattformen, som syftar till att öka den lokala och regionala nyttan i övergången till förnybar energi, skulle med fördel kunna användas i hela Europa, säger Charlotte Unger Larsson, näringslivsutvecklare på Vindkraftcentrum.

Workshopen hölls den 25 januari i ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Vilnius universitet. Den var en del i det interregionala EU projektet – SHREC vars mål är att skapa bättre förutsättningar för regionala aktörer, industri och akademi att samverka utifrån de lokala utmaningar som råder och att därmed minska koldioxid-utsläppen.

En viktig del i arbetet är att lyfta de goda exemplen för respektive region. Sveriges fokus är mellersta Norrland, närmare bestämt Jämtland-Härjedalens län och Västernorrlands län.

Vindkraftcentrums affärsplattform ”Digital affärs- och samverkansplattform för lokal förankring och samverkan” presenterades, följd av information om Sveriges politik på området med målet om ett 100 procent förnybart elsystem till 2040.

– Här är affärsplattformen ett kraftfullt verktyg för att främja lokal arbetskraft och en hållbar utveckling. Det är också ett viktigt verktyg för att underlätta förankringsarbetet i en omställning, eftersom det inte är uppenbart för alla att det finns stora lokala och regionala vinster att göra, säger Charlotte Unger Larsson.

Länk till plattformen där företag kan registrera sig för affärer i vindkraftsbranschen eller gå in som gäst och titta https://vindkraft.umigo.se/

Ett vindkraftsprojekt brukar engagera ca 200-300 företag inom ett hundratal branscher.

Sedan energiöverenkommelsen har investeringsbeslut tagits för över 100 miljarder kronor i Sverige. Lika mycket till förväntas de närmaste åren

Mer om projektet:
https://www.miun.se/shrec
https://www.interregeurope.eu/shrec/

Ytterligare 137 verk börjar byggas i Markbygden i sommar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu är det klart med vilket bolag som levererar turbiner till etapp tre av det gigantiska Markbygdenprojektet i Piteå.
Det blir GE Renewable Energy som levererar de 137 verken som ska sättas upp på Önusberget några mil väster om själva staden.

Beställare och ägare av parken är kapitalförvaltaren Luxcara som i ett pressmeddelande berättar att den nominella kapaciteten hos verken motsvarar en kärnreaktor och kan ge årsförbrukningen av el till 200 000 svenska hushåll.
GE Renewable Energy kommer alltså att leverera 137 av sina Cypress 5,5 MW-turbiner, en turbin med en rotordiameter på 158 meter, lämpad för projektets vindhastigheter och klimat. Turbinbladen kommer att vara utrustade med ett  avisningssystem som ska säkerställa en stabil tillgänglighet och minskad stilleståndstid.
 
Parterna har också kommit överens om ett 25-årigt underhålls- och serviceavtal för turbinerna.

Luxcara har redan satt igång med markarbeten och infrastruktur och GE räknar med att börja resa verken i början av juli

Havsbaserad vindkraft snabbar på övergången till förnybart

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Regeringens plan att sänka anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft välkomnas förstås av vindkraftsbranschen. Och för Sveriges bästa är förslaget om en sänkt anslutningsavgift positivt. Havsbaserad vindkraft ger betydligt mer el per vindkraftverk än landbaserad.

– Vårt kommande projekt Galatea-Galene i Kattegatt, mellan Falkenberg och Varberg, består av 50-83 vindkraftverk och beräknas producera 5 TWh per år. Förutom att det blåser mer ute till havs, kan vi också bygga större vindkraftverk, med en mycket större rotorarea, säger Henrik Sjöström, chef för utveckling av svensk havsbaserad vindkraft på OX2.

Just Galatea-Galene ligger i närheten av Ringhals kärnkraftverk, där bra anslutningar till elnätet redan finns. Dessutom blir parken ett välkommet tillskott av förnybar energi i en region som idag har underskott på el. Men förslaget innebär bara ett steg i rätt riktning.

I dagsläget står vindkraften för 30 TWh av de totalt 160 TWh som Sverige använder. Svensk Vindenergi har räknat på några olika antal framtidsscenarion när det kommer till Sveriges elbehov. I ett möjligt scenario beräknas Sverige göra av med 250 TWh el per år 2050. Vi behöver både landbaserad och havsbaserad vindkraft för att det här ska gå, säger Henrik Sjöström.

För att klara en så stor utbyggnad behöver den lokala förankringen stärkas. De som berörs av en vindkraftpark behöver få ett lokalt inflytande över hur den egna regionen ska gynnas.

–  Det behövs inflytande och förankring i man attraherar industri, arbetstillfällen och omställningsmöjligheter. Men då behöver också hela nationens behov finnas med. Idag är tillståndsprocesserna ofta osäkra och fragmenterade, säger Henrik Sjöström.

Sänkta anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft förs in som en ändring i Svenska Kraftnäts uppdrag och föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. Regeringens nuvarande förslag är på remiss till den 3 maj 2021.

Martin Machnow

Mittuniversitetet startar utbildning i hållbar utveckling

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Medvetna och kritiskt tänkande beslutsfattare som kan utforma hållbara lösningar till några av samhällets allvarligaste problem. Det ska bli resultatet av den treåriga utbildningen ”Klimatförändring - politik och samhällsutveckling” som startar i höst.

Enligt Mittuniversitetets pressmeddelande ska programmet ges inom ämnena statsvetenskap och geografi och ge studenterna breda kunskaper inom hållbar samhällsutveckling. Särskilt fokus är ligger på policylösningar för att hantera såväl samhälleliga, spatiala, som miljömässiga problem och ojämlikheter orsakade av klimatförändringarna.

– Klimatförändringen sker globalt, men påverkar lokalt och genom den här utbildningen vill vi sätta ljuset på just detta fenomen. Den som vill arbeta med samhällsutveckling i framtiden måste kunna formulera lokala och regionala lösningar på globala problem och då krävs en bredare syn än vad traditionella utbildningar inom området ger, säger Evangelia Petridou, programansvarig och lektor i statsvetenskap.

Utbildningen har stark koppling till aktuell forskning och undervisningen bedrivs i nära samarbete med två av Mittuniversitetets forskningscentrum. Centrala delar i utbildningen är en god förståelse för politikens möjligheter och begränsningar. Särskilt den offentliga förvaltningens roll i att skapa hållbara samhällen.

– Vi lyfter fram miljö- och samhällsfrågor ur olika perspektiv, men berör även hur mer näraliggande frågor som hur livsstil och levnadsvillkor förändras för till exempel renskötsel, jakt och fiske, och för allmänheten i stort, säger Stefan Linde, programansvarig och lektor i statsvetenskap.

Efter avslutad utbildning kommer studenterna kunna jobba både inom offentlig och privat sektor, exempelvis som analytiker, handläggare, projektledare och utredare. Ansökan till det nya programmet öppnar i mars 2021.

En vägledning för hållbar vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Länsstyrelsen i Dalarna har mellan januari 2019 och december 2020 drivit projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna”. Projektet finansierades av Energimyndigheten och syftade till att skapa förutsättningar för en hållbar etablering av vindkraft i Dalarna. I en dialogprocess mellan länsstyrelsen och tio kommuner, organisationer och företag som representerar olika samhälls- och vindkraftsintressen i länet har vindkraftens effekter på djur, natur, kultur, landskap och människan belysts från olika perspektiv. Ett 20-tal dialogmöten har genomförts. Ett visst mått av mestadels konstruktiva meningsskiljaktigheter har förekommit, men åsiktsskillnader till trots har samtalsklimatet varit gott.

Vägledningen
Projektets huvudprodukt är en ”Vägledning för hållbar vindkraft i Dalarna” där dialogprocessens elva organisationer presenterar 26 rekommendationer som är viktiga för att nå en hållbar etablering av vindkraft i länet. Rekommendationerna riktar sig i lika hög grad till dialoggruppens egna medlemmar och organisationer som till nationella myndigheter, kommuner och organisationer i länet samt verksamhetsutövare som avser bygga vindkraft i Dalarna. Rekommendationerna utgör ett reellt riktmärke för det fortsatta arbetet med vindkraft i länet och något som de olika aktörerna förväntas arbeta efter. Hela vägledning med dess rekommendationer och kunskapsdokument finns att ladda ner här: http://www.energiintelligent.se/Sv/fornybar-energi/vindkraft/Sidor/default.aspx

Viktigt att arbeta vidare med
Dessa nio insatsområden är viktiga att arbeta vidare med:
1.    Ett kunskapslyft om förnybar energi i Dalarna
2.    Bättre beslutsunderlag för kommuner
3.    Fler tillitsskapande processer och tidig information
4.    Ett bra kompensationssystem
5.    Nyttja lokal kunskap och engagemang
6.    Bättre landskapsanalyser och visualiseringar
7.    Mer fokus på vindkraftens kumulativa effekter
8.    Tydliggör vindkraftens sociala och ekonomiska effekter
9.    Analysera samexistens av vindkraft och turism

Med tanke på att regionala analyser för hållbar vindkraft kommer att behöva tas fram finns anledning att lägga extra fokus på att fram nya verktyg och underlag för att hantera dessa fyra områden:

a)    Fler tillitsskapande processer och tidig information
Tillståndsprocessen för vindkraft har sina begränsningar när det gäller medborgarens deltagande och påverkansmöjlighet.  Den är utformad för att pröva miljöpåverkan och inte som den demokratiska beslutsprocess som många berörda parter förväntar sig. Därför behöver kommuner och myndigheter erbjuda ytterligare insatser för att skapa transparens och öppenhet i etableringsprocessen. Detta kan åstadkommas genom tidig och bra information från myndigheter och verksamhetsutövare och genom att ge alla som berörs möjlighet att ta del av information och diskussioner. Uppdaterade översiktsplaner, insatser som inkluderar lokalbefolkning i värdering av landskapspåverkan och en analys av vindkraftens effekter ekonomi och samhälle på lokalsamhället är ytterligare insatser som behövs för att stärka den demokratiska förankringen. Projektet har tagit fram underlag för att arbeta med dessa frågor.

b)    Mer fokus på vindkraftens kumulativa effekter
När etableringstakten ökar och parkerna blir fler och större ökar också behovet av den rumsliga planeringen inom och över kommun- och länsgränser. Detta ökar risken för inringningseffekter och fragmentering av natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden i de områden där vindkraftverk etableras. Projektet har utvärderat möjligheter att använda landskapskaraktärsanalyser, rörliga visualiseringslösningar och en dokumentationsmodell för att redogöra hur parkens vindkraftverk förhåller sig till skyddsvärden och övriga verk i området. Nationella myndigheter behöver skyndsamt ta fram motsvarande lösningar för att kommuner och länsstyrelser ska kunna hantera kumulativa effekter på ett effektivt sätt.

c)    Analysera samexistens av vindkraft och turism
Hållbarhetsargument blir allt viktigare inom besöksnäringen. Enligt Visit Dalarna behövs tillgång till mer förnybar energi för att trygga turismens långsiktiga överlevnad i länet samtidigt som det finns risk för intressekonflikter mellan vindkraft och naturturism. Enligt projektets genomgång av tillgängliga studier genomförda i Sverige och utomlands upplever mellan 8 - 15 procent av turisterna att vindkraften påverkar deras vilja att återvända till besöksmålet. Studierna är dock gamla och gjordes innan stora parker etablerades och pandemin gav ett uppsving i utomhusaktiviteter. Uppdaterade studier som analyserar vindkraftens effekter utifrån besökarnas och företagarnas värderingar behövs för att besöksnäringen bättre ska kunna ta ställning till vindkraften.

d)    Ett kunskapslyft om förnybar energi behövs
I många diskussioner både med lokalbefolkningen, motståndare till vindkraft men även inom projektets dialoggrupp har det blivit tydligt att det finns ett gap mellan vad som anses vara rimliga lösningar för energiomställningen och de scenarier som myndigheter och näringarna har tagit fram. Särskilt viktigt är att diskutera energibesparingarnas och energieffektiviseringens potential i omställningsarbetet.  Projektet har tagit initiativ till ett pilotprojekt i Dalarna men inte fått finansiering för detta. Innan man kan diskutera vindkraft behöver man diskutera energiomställningen! Finansiering får insatser på regional och nationell nivå behövs.

För mer information

Jakob Ebner
Projektledare Hållbar Vindkraft i Dalarna
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
mobil: 070-677187