Ny metod för samexistens mellan tjäder och vindkraft avgörande för unikt vindkraftstillstånd

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall Vindkraft fick nyligen miljötillstånd att bygga 23 stycken 240 meter höga vindkraftverk, med huvudsakligen fria positioner i Bruzaholm, Eksjö kommun. En helt ny metod som underlättar samexistens mellan tjädrar och vindkraft banade väg för det sällsynt flexibla miljötillståndet.

Tjädern är skyddad enligt artskyddsförordningen. Sverige har också som nation ett särskilt ansvar för arten inom EU. Finns tjäderspelsplatser i projektområden för vindkraft i södra Sverige får projektet i regel restriktioner som begränsar hur nära dessa platser man får bygga vägar och vindkraftverk. Detta har länge varit utmanande ur vindkraftsprojektörers perspektiv då stora delar av projektområden kan försvinna eller begränsas så mycket att projekt inte blir lönsamma.

För vindkraftsprojekt Bruzaholm tog Vattenfall därför, tillsammans med miljökonsulten Jonas Örnborg, fram en metod som nu möjliggör samexistens mellan tjäder och vindkraft.

– Det är mycket viktigt för oss att minimera vår påverkan på den biologiska mångfalden när vi planerar och ansöker om tillstånd för en vindkraftpark. Vi behövde hitta ett sätt som gör att vindkraft och tjädrar kan samexistera. Vi funderade och tog fram en lösning som möjliggjorde samexistens och som dessutom gav förutsättningar för en bättre miljö för tjädrar än om vi inte byggt en vindkraftpark i området, säger Anders Jansson, Vattenfalls tillståndsspecialist.

Lösningen blev en avsiktsförklaring där markägarna i projektområdet ställde upp på att bedriva ett skogsbruk som specifikt tar hänsyn till tjäderpopulationen. Det innebär att man bland annat sparar så kallade ”kjolgranar” som skyddar tjädrar från rovdjur. Ett annat åtagande är att inte kalavverka i området och spara större lövträd.

Avsiktsförklaringen och åtagandena stämdes av med Birdlife Sverige, den nationella fågelföreningen, som stöttade metoden. Metoden banade väg för ett sällsynt flexibelt tillstånd för södra Sverige, 23 vindkraftverk á 240 meter, med huvudsakligen fria positioner. Tillståndet vann laga kraft i april 2020.
 
– Ett så flexibelt tillstånd med så pass höga vindkraftverk är mycket sällsynt i södra Sverige. Med fria positioner har vi goda möjligheter att välja bästa möjliga teknik och plats för att optimera den förnybara elproduktionen samtidigt som tjädern skyddas, säger Linda Broman, projektledare Vattenfall för Bruzaholm.

– Vår förhoppning är att avsiktsförklaringen skapar bättre förutsättningar för tjäderstammen i området jämfört med ett generellt krav om 1 km skyddszon mellan tjäderspelplatser och vindkraftverk. Det blir i slutändan upp till Vattenfall och enskilda markägare att visa huruvida man håller sig till den utarbetade planen. Om vindkraftparken uppförs och utfallet för den lokala tjäderpopulationen blir positivt, ser vi gärna att Vattenfall (och andra vindkraftsbolag) försöker finna liknande överenskommelser på andra platser, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig BirdLife Sverige.

Fakta om vindkraftsprojekt Bruzaholm
Plats: Eksjö kommun
Maximalt antal vindkraftverk: 23
Maximal totalhöjd: 240 meter
Årlig energiproduktion: 450 GWh
Preliminär idrifttagning: 2024

Nya projekt om vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Energimyndighetens program Lokala och regionala insatser för förnybar elproduktion har beviljat stöd till fem projekt med kunskapshöjande insatser om vindkraft och att stödja arbete med vindbruksplanering. Projekten löper fram till slutet av 2022. Se korta presentationer nedan.

Bättre vindbruksplanering

Länsstyrelsen i Värmland har fått medel för att stimulera länets kommuner till arbete med vindbruksplanering så att intresse- och målkonflikter kan hanteras i ett tidigt skede och den lokala förankringen av vindkraft ökar. Att utveckla metoder för medborgardialog och att samverka mellan aktörer ingår i projektet.

Jönköping satsar på mötesplatser

Region Jönköping och Energikontor Norra Småland Målet driver ett projekt som ska förutsättningarna för fysisk planering för vindkraft samt en tydlig, effektiv och transparent tillståndsprocess. Projektet ska skapa en mötesplats för miljöinspektörer och planarkitekter på kommunerna samt berörda hos länsstyrelsen. Aktiviteterna riktar sig även mot kommunala politiker.

Fokus på barn och unga i Borlänge

Framtidsmuseet i Borlänge vill genom projektet Ung förändringskraft bidra till att barn och unga både får ökade kunskaper om förnybar energi och ges möjlighet att vara en del av omställningsprocessen. Projektet eftersträvar ökad samverkan mellan aktörer och civilsamhället. Projektet leds av 2047 Science Center i samarbete med Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen och Högskolan Dalarna.

Bygder i Gävleborg erbjuds besök

I Gävleborgs län kommer Hela Sverige ska leva att driva ett projekt där bygder med befintlig vindkraft kommer att erbjudas besök med information och dialog kring vad vindkraftsetableringen har inneburit. Även platser där vindkraft projekteras ska erbjudas besök. Projektet kommer även att ta fram tryckt och digitalt informationsmaterial. Målet är en högre kunskapsnivå och medvetenhet kring möjligheter och problem, upplevelse av delaktighet hos närboende, fler arbetstillfällen inom vindkraftsektorn i länet och större ekonomisk nytta hos lokala entreprenörer av de vindparker som väl etableras.

Så kan förnybar el öka i Sydost

Energikontor Sydost driver ett projekt med målet att öka andelen förnybar el producerad i Sydost. Dialoger genomförs med Försvarsmakten, kommuner, myndigheter, ansvariga för civilförsvaret samt andra intressen där möjligheter till bättre samexistens diskuteras. Potentialen för vindkraft baserad på kommunala planer och planerade projekt ska sammanställas och ett kartverktyg tas fram för att underlätta översiktlig planering.

Välkommen till Branschforum Vind 24 – 25 september!

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Utbyggnaden av vindkraft i landet pågår för fullt. En grundläggande drivkraft är att minska klimathotet genom att göra elproduktionen 100 procent förnybar år 2040. Vindkraften innebär mångmiljardinvesteringar i våra glesa bygder och regioner. Det medför mängder av affärer och jobb under etablering och drift. Men också möjliga etableringar av elintensiv industri, som serverhallar, vätgasfabriker och batteriproduktion. Det handlar dessutom om en andra elektrifiering av landet digitalt, att industriprocesser elektrifieras liksom fordonsflottan. De fysiska platserna i Sollefteå har tagit slut. Men digital närvaro är möjlig – anmäl så får du en länk!

Kl 13.00-13.15 Hej och välkommen!
Erik Löfgren, Energidalen hälsar välkommen
Moderatorerna presenterar sig. Praktisk information
Johan Andersson, kommunstyrelsens ordförande Sollefteå (C)

13.15-1430
Lokal affärsnytta
Gabriel Duveskog JP Vind, nu byggs vindparken Hocksjön i Sollefteå kommun nära Jämtlandsgränsen.  Projektets behov av varor och tjänster. Tidshorisont och upphandlingar.

Christer Andersson Vindkraftcentrum. Digital affärsplattform för fler lokala och regionala affärer. Plattformen är framtagen tillsammans med Umeå universitet och lanseras nu.

Så kan globala drift- och underhållsaffärer bli regionala.

-          Film med entreprenör, två entreprenörer och en konsult berättar om sina erfarenheter

-          Paneldialog med lokala entreprenörerna Ann-Christine Lindqvist – Nylands sstäd, Gustav Bruno – EAG Rental Hyrmaskiner, Ingemar Jonsson – Ramsele-Edsele företagarförening, Anders Hildebertzon – Statkraft

14.30 - 15 Kaffe

15.00-16.30

Calle Birgersson och Katrin Normark Jonsson, Åsele Näringslivsstiftelse. Så här jobbar Åsele med företagande i vindkraftens spår. Garantia, databas och drönare.

Hans Pahlin Energidalen Sollefteå kommun. Har varit projektledare för ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” med fokus på lokal och regional affärsnytta vid vindkraftsetablering

Mia Karlsson, VD Höga Kusten Destinationsutveckling AB. Driven entreprenör som delar med sig av sina visioner för besöksnäringen och hur hon ser att denna och vindkraftbranschen kan utvecklas sida vid sida

Nationellt perspektiv kl 9 fredag
Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör berättar om arbetet med en nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad. Ett arbete som görs tillsammans med Naturvårdsverket

Charlotte Unger Larson, Vindkraftcentrum.  Hur Sverige kan och bör starta om ekonomin genom förnybara investeringar.  Statsbudgeten, EUs omstartsinvesteringar

10.00-10-30 Kaffe

10.30-11.30
Daniel Kulin om marknadsläget framåt för svensk vindkraft. Han är strategisk analytiker vid Svensk Vindenergi redogör för senaste vinkraftsstatistiken, sammanfattar marknadsläget och de utmaningar som 100 TWh vindkraft i elsystemet innebär.

Anders Wickström, Statens forskningsinstitut RISE pratar om vätgasens affärsmässiga möjligheter i ett förnybart energisystem

11.30-12.00
Möjligheter med satsning på elintensiv industri.
Mikael Näsström, tillväxtchef i Sollefteå kommun och VD för Energidalen i Sollefteå AB.
Mikael ansvarar för Sollefteås arbete att möjliggöra för etablering av elintensiv industriverksamhet i Sollefteå kommun. Han delar med sig av sina tankar om hur elintensiv industri kan skapa arbetstillfällen, tillväxt och avsättning för lokalt producerad el av förnybar energi i Norrland.

12.00 Tack och hej!

Anmälan är nu stängd

El- och energiprogrammet har nystartat på Sollefteå gymnasium

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu har el-och energiprogrammet kommit igång igen på Sollefteå gymnasium. De åtta utbildningsplatserna fylldes snabbt inför terminsstart, två lärare har rekryterats och under det första läsåret har Sollefteå gymnasium ett nära samarbete med Jämtlands gymnasium i Bispgården och deras el- och energiprogram där.

Efter önskemål från energibranschen har Sollefteå kommun beslutat att åter starta el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium.
Inför nystarten har programmet två inriktningar, elteknik och energiteknik.

I Sollefteå byggs just nu en ”ny” gymnasieskola av gamla Gudlav Bilderskolan. Under första läsåret för el- och energiprogrammet har Sollefteå gymnasium därför ett nära samarbete med Jämtlands gymnasium i Bispgården.

-    Under läsåret 2020/21 kommer ”el-lektionerna” att hållas i Bispgården medan övrig undervisning bedrivs på Hågestaskolan här i Sollefteå, berättar läraren Pelle Törnqvist.

Han har rekryterats som lärare till programmet tillsammans med Robin Stattin.

De är både elektriker i grunden och ser med stor tillförsikt framemot att få bygga upp det nya el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium.

Inför det här läsåret och nypremiären hade faktiskt Sollefteå gymnasium kö till de åtta utbildningsplatserna vilket visar att det finns ett stort intresse för utbildningen. Tidigare har Sollefteåelever fått flytta till annan ort för att kunna gå el- och energiprogrammet, men nu finns det alltså åter på plats i programutbudet i Sollefteå.

-    Av de åtta eleverna som nu börjat årskurs 1 har sju valt inriktningen energiteknik och en har valt elteknik, berättar läraren Robin Stattin.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Den ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna.

Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt TV- och datanät. Den kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Text: Erik Löfgren

Bilden:
De åtta eleverna på nystartade el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium flankerade av de nyrekryterade lärarna Robin Stattin och Pelle Törnqvist.
Foto: Erik Löfgren

Målad vinge räddar örn

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ett norskt forskarlag konstaterar att det går att minska fåglars kollisioner med vindkraftverk med över 70 procent om ett av tre rotorblad målas svart.

Det visar en studie från en vindkraftpark på ön Smöla utanför Tröndelagskusten. Studierna har pågått under tio år och visar särskilt goda resultat vad gäller rovfåglar.

Det är Norsk institutt for naturforskning (NINA) som sammanställt forskningsresultat som kan bidra till minskad fågeldöd.

– I ett av våra försök i Smøla vindpark såg vi att dödligheten gick ned med 70 procent efter att vi målade ett av de tre rotorbladen svart. Ökad kontrast gör vindkraftverken mer synliga for fåglar och de kan enklare styra undan, berättar Roel May som är en av forskarna.

Åtgärden väntas ha stor betydelse för att minska antalet kollisioner med havsörn, som är en art som Norge anser sig ha ett särskilt ansvar för att bevara.

Andra åtgärder som NINA utvärderat är belysning med UV-ljus och att helt enkelt bygga verken på lämpligare platser.

Länk till NINAS forskningssammanställning, klicka här>>

Torbjörn Laxvik
Bild: © Roel May