Ny rapport. Utbildningsformer och rekryteringsbehov vindkrafttekniker åren 2017-2021

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt beräkningar i rapporten kommer antalet personer som jobbar med drift och underhåll i torn, turbin och vingar att behöva öka till 900 personer under perioden 2017-2021. Med branschorganisationens scenarier som grund uppskattas rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker vara drygt 100 personer årligen de närmaste fem åren.

Bakgrunden till rapporten är att tidigare studier har visat att pågående utbildningar av vindkrafttekniker inte täcker det kommande behovet i branschen. Denna situation har uppkommit främst på grund av:

• Yrkeshögskolemyndigheten ställer högre krav på att tekniska yrkeshögskoleutbildningar ska bygga vidare på tekniska och/eller teoretiska kunskaper från gymnasiet. Detta har lett till att färre utbildningar har fått statsstöd och därmed har färre utbildningar startat.

• Högre förkunskapskrav vid nu pågående vindkraftteknikerutbildningar har gett färre behöriga sökanden. Därmed har det blivit svårt att fylla alla utbildningsplatser samt att få ekonomi i utbildningen.

Antalet utbildningsanordnare för vindkrafttekniker har minskat från ett tiotal till idag endast två. Detta har medfört att antalet utbildningsplatser minskat från närmare 200 till 20.

En ytterligare utmaning för att tillgodose behovet av vindkrafttekniker är att attrahera dem att stanna en längre tid i jobbet. Speciellt på mindre orter är detta en stor utmaning.

I diskussionen och slutsatser i rapporten analyseras de olika utbildningsformerna och utvecklingen av vindkraftteknikerutbildningar. I rapporten ges även förslag för att öka antalet utbildningsplatser till en nivå som kan försörja vindkraftsbranschens behov.

För att ta reda på behoven har 45 företag intervjuats om hur många tekniker man har anställda idag och vilka kompetenser man efterfrågar. Med hjälp av Svensk Vindenergis framtidsscenarier görs en prognos av behoven av vindkrafttekniker för perioden 2017-2021. Det sker också i ljuset av Energikommissionens arbete och de mer långsiktiga spelregler som ges branschen, bland annat genom ett utbyggnadsmål om ytterligare 18 TWh förnybart inom ramen för Elcertifikatsystemet fram till 2030. Och kanske än mer om målsättningen om ett förnybart elsystem i Sverige år 2040 ska bli verklighet.

För utbildning till vindkrafttekniker finns ett antal olika skolformer. I rapporten presenteras vilka åtgärder som behövs för att möta arbetsmarknadsbehovet av vindkrafttekniker under respektive skolform.  Några mer allmänt hållna förslag ges också.

Klicka här för att läsa rapporten>>

Inbjudan till webbinarium om energiöverenskommelsen och vindkraftens samhällsnytta

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

TID

Tisdagen den 12 juni kl. 14.00 - 15.00

PLATS

Onlineforum, som nås via länk http://vindkraftskurs.se/webinar.htm

PROGRAM

Energikommissionen har kommit överens om att Sveriges elproduktion skall vara 100 % förnybar år 2040. Det kan innebära att vi får fyra gånger så mycket vindkraft som vi har idag. Under det här webbinariet får du veta mer om de samhälleliga förutsättningarna för att bygga ut mer vindkraft för att nå detta mål. Medverkar gör Kristina Ek, Luleå tekniska högskola, och Johanna Liljenfeldt, Uppsala universitet. Ek har i sin forskning belyst olika ekonomiska aspekter vid vindkraftsutbyggnad, medan Liljenfeldt studerat olika sociala frågor kopplade till vindkraftens planeringsprocess. Moderator är Olle Jansson som är rektorsråd på Uppsala universitet, Campus Gotland.

Med hjälp av en chatfunktion kommer det att finnas möjlighet att ställa frågor direkt. Webbinariet kommer att filmas och läggas ut på hemsidan någon dag efter sändningen.

MER
Webbinariet ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som riktar sig i första hand till handläggare inom offentlig sektor, men är öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen hittar du här: http://vindkraftskurs.se/

FRÅGOR
Liselotte Aldén Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  

Josefin Mardi Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

eller via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Webbinariet och vindkraftskurs.se är aktiviteter inom det nationella Nätverket för vindbruk och finansieras av Energimyndigheten. Arrangör är noden för utbildnings- och kompetensfrågor i nätverket, som tillhör Vindenergigruppen på Campus Gotland Uppsala universitet, Institutionen för Geovetenskaper.

Sverige och Nederländerna samarbetar om vindkraft i kallt klimat

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

RISE är på väg att inrätta ett testcenter i norra Sverige där den globala vindindustrin kan testa sin utrustning under kalla klimatförhållanden. ECN, Energy Research Centre of The Netherlands, och RISE har nu kommit överens om att samarbeta om utveckling och drift av detta testcenter.

Områden med kallt klimat innebär en stor potential för vindkraft över hela världen. Men is och låga temperaturer kräver pålitlig och beprövad teknik. För att finna den behöver vindindustrin ett testcenter i kallt klimat.

RISE och ECN har nu beslutat att samarbeta för att kunna erbjuda:

  • Ett testcenter i norra delen av Sverige för fullskalig testning, undersökning, verifiering och certifiering av nya generationer vindkraftverk och delsystem som fungerar i kallt klimat.
  • Kvalificerade tjänster såsom test och validering, datainsamling, mätningar, övervakning och fälttjänster av prov- och prototypturbiner, men även av delsystem och komponenter till den globala vindindustrin.

Tillsammans har de två parterna stor erfarenhet av vindkraft och olika typer av tester. RISE och ECN har styrkor som kompletterar varandra, därför bildar de ett idealiskt team för att utveckla denna unika anläggning.

RISE driver redan fältanläggningar under kalla förhållanden i Sverige och har lång erfarenhet av mätning, provning och validering. ECN har ett eget fullskaligt vindturbinprovscenter och ett ackrediterat mätteam med över 40 års dedikerad forskning och utveckling inom vindkraft.

Testcentret, som ska drivas av RISE, kommer att vara beläget på en plats med utmärkta förutsättningar för provning av vindkraftverk, turbinkomponenter och delsystem i kallt klimat. Nu fortsätter arbetet med att bestämma vilken plats som bäst uppfyller testcentrets meteorologiska och geografiska krav.

– Vi kan ännu inte säga var testcentret ska byggas, men har fem platser som vi undersöker i detalj just nu, säger projektledaren Stefan Ivarsson på RISE.

Bilden föreställer Stefan Ivarsson RISE

Vindkraftcentrum.se gör studie om drift och underhåll

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum.se får en extra miljon kronor för att göra kartlägga jobb och affärsmöjligheter under vindkraftsparkernas drifttid.

-        - Det är de långsiktiga jobben som är verkligt intressanta och vi vill hjälpa till med att de utförs av företag i de regioner där vindkraft byggs, säger projektledaren Torbjörn Laxvik.

Vindkraftcentrum.se är en del av Energimyndighetens Nätverket för vindbruk och har särskilt ansvar för arbetskraftsförsörjning samt drift- och underhållsfrågor.

Nu har Energimyndigheten beviljat Strömsunds kommun och därmed Vindkraftcentrum.se 1 121 000 kronor för att göra en Fördjupad studie – drift och underhåll, ett uppdrag som kommer att utföras under ett år.

"Genom att få en bättre bild av framtida kompetensområden, behov av specialister samt omfattning kan regionala företag bättre förbereda sig och utbildningar anpassas” skriver Energimyndigheten i sitt beslut.

-         - Vi vet att det finns mängder av arbetsuppgifter som hellre kan utföras av lokala och regionala företag. Nu ska vi kartlägga möjligheterna ordentligt, säger Torbjörn Laxvik.

Vindkraftcentrum.ses allmänna uppdrag är att med kunskap och aktiviteter bidra till att den lokala och regionala nyttan blir så stor som möjligt i de trakter där vindkraft byggs

- Skälet till att vindkraft anläggs handlar ju om klimathotet. Men bygderna behöver få något tillbaka också  - i form av jobb och företagande, säger Torbjörn Laxvik.

Goda förutsättningar för fortsatt vindkraftsutbyggnad, ny rapport.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det finns många vindkraftverk med tillstånd och tekniken blir allt effektivare och billigare, vilket talar för en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Men låga ersättningsnivåer och utvecklingen av elmarknader framöver skapar en stor osäkerhet inför investeringsbeslut. Samtidigt finns nu ett mål om 100 % förnybart och ett behov av att ersätta cirka 100 TWh av befintlig kraftprodukt under 2030-2045. Mycket kommer att hända, men vad?

Det finns 3 140 stycken vindkraftverk på land med tillstånd var av 1 550 stycken med tillstånd att bygga 200 meter eller högre samt med igångsättningstillstånd som löper ut år 2020 eller senar. Detta skulle kunna möjliggöra en produktion på cirka 16 TWh.  Vindkraften har utvecklats snabbt de senaste 5 åren och vindkraftverken blir både effektivare och billigare. Det finns exempel där användandet av morden teknik skulle öka årsproduktionen 41 % dessutom till en lägre investeringskostnad vilket skulle ge minskad produktionskostnaden med cirka 36 %.[1]

Elmarknaden är just nu i början av en stor förändring, elproduktion från vind och sol blir allt billigare och byggs trots låga ersättningsnivåer. Fastighetsskatten på vattenkraften kommer att sänkas, effektskatten på kärnkraften kommer att fasas ut, men ersättningsnivån för eventuell olycka ska eventuellt öka. Vilka effekter det i slutändan får på produktionskostnaden för kärnkraften är oklart. Detta under en tid då enbart reaktorerna i Forsmark har tagit investeringsbeslut om separat härdkyla. Nu återstår investeringsbeslut för O3, R3 och R4 totalt en produktion på cirka 25 TWh/år. Resultaten kommer att påverka om vi få ett kraftigt överskott eller underskott på el i Sverige. 

Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.
Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.
 
Samtidigt finns signaler på att nya investeringar vindkraft räknar med 0 kr/MWh för elcertifikaten och att investeringskostnaden fortsätter att sjunka. Energimyndigheten har nyligen flaggat för att efter 2030 och fram till och med 2045 behöver i princip alla kraftproduktionsanläggningar att ersättas med nya, med undantag för vattenkraften som dock behöver genomföra reinvesteringar.[2] Det motsvarar en produktion på cirka 100 TWh/år som måste ersättas under 15 år.

Läs rapporten genom att klicka här>>

Bilden: Fredrik Dolff, författare till rapporten


[1] Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället - En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst, 2016-11-22.

[2] Energimyndigheten: Havsbaserad vindkraft – en analys av samhällsekonomi och marknadspotential, ER 20017:03