Vattenfalls första svenska repoweringprojekt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall har lämnat in en ansökan om att ersätta tidigare vindkraftverk med åtta moderna verk. Det gäller Näsudden vindkraftpark på Gotland och det kommer innebära fyra gånger högre produktionskapacitet trots hälften så många vindkraftverk som idag. 

Det står idag 19 stycken vindkraftverk på platsen som Vattenfall nu ansökt om att byta mot åtta nya moderna verk. Fyrdubblingen av produktionen motsvarar cirka en femtedel av Gotlands elförbrukning. De nya vindkraftverken bedöms kunna vara på plats och börja producera el om ca 6-8 år. Det på grund av de långa tillståndsprocesserna. 

– Vi är oerhört glada att efter många års omfattande arbete med ett gediget underlag kunna lämna in vår ansökan till Länsstyrelsen. Projektområdet har många utmaningar som gjort att vi har fått hitta nya kreativa lösningar för att möjliggöra för samexistens på platsen. Dessutom kommer vi att ansöka om behovsstyrd hinderbelysning som skulle minska ljuspåverkan från verken i drift, säger Elin Davidsson i ett pressmeddelande, projektledare på Vattenfall Vindkraft.

– Med Näsuddens vindkraftshistoria är det extra roligt att det här är vårt första repowering projekt i Sverige. Denna ansökan är ett utmärk exempel på den teknikutveckling och innovation som ständigt sker i branschen. I och med att vi halverar antalet verk blir parken mer yteffektiv samtidigt som vi ökar mängden kapacitet upp till fyra gånger så mycket som idag, säger Daniel Gustafsson i ett pressmeddelande, chef landbaserad Vattenfall Vindkraft.

/LK

Fotot: Elin Davidsson

Svenska kraftnät planerar för ökad investeringstakt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Investeringarna under de kommande tre åren i det svenska transmissionsnätet och stödjande IT-system beräknas uppgå till 27,3 miljarder kronor. Det är en ökning med fyra miljarder kronor jämfört med föregående års treårsplanering. (Pressmeddelande)

Svenska kraftnät har lämnat sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2023–2025 till regeringen. Det är en väsentlig ökning av investeringarna jämfört med förra årets verksamhetsplan. Förklaringen är att energiomställningen innebär stora utmaningar för kraftsystemet och kräver omfattande investeringar i nät och IT-system. Det handlar om insatser såväl för att reinvestera och underhålla anläggningsparken som för att öka överföringsförmågan och minska flaskhalsarna.

– Under treårsperioden planeras tre större ledningsprojekt att komma i entreprenadfas, utöver ökningen för att möta ett nytt kraftsystem säger Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät.

Havsbaserad elproduktion

En betydande förändring för Svenska kraftnät är det nya uppdraget om en integrering av havsbaserad elproduktion. Regeringens instruktion till Svenska kraftnät innebär från och med januari 2022 ett ansvar att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar att ansluta flera elproduktionsanläggningar.

– Det utökade ansvaret innebär en stor påverkan på organisationen, även om de planerade investeringsutgifterna under planeringsperioden är relativt låga. Svenska kraftnät behöver växa både genom helt nya kompetensområden och i form av fler resurser till verksamheten på befintliga avdelningar, säger Peter Wigert.

Kortare ledtider

För att den höga investeringstakten i ledningar ska bli verklighet krävs kortare ledtider och snabbare tillståndsprocesser för byggnation. Det behövs ett förändrat arbetssätt, både från Svenska kraftnäts sida och från andra myndigheter, och att lagstiftningen ses över.

– Svenska kraftnät har tillsammans med Energimarknadsinspektionen (EI) inlett ett gemensamt förändringsarbete med målsättningen att korta ledtiderna för tillstånd, säger Peter Wigert.

Det höga inflödet av kapacitetsavgifter medför att Svenska kraftnät bedömer att kapacitetsavgifter kan användas för att sänka transmissionsnätstariffen under perioden 2023-2025. Detta förutsätter dock ett godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2023-2025 finns att läsa här www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/

Ny forskning om havsbaserad vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft, heter en ny Vindvalrapport som redogör för juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft. Olika lagstiftning gäller i olika delar av havet. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. 

Om en etablering planeras inom Sveriges territorialvatten, som sträcker sig ut cirka 22 kilometer från en baslinje som utgår från kusten eller de yttre uddarna i en skärgård, då ska kommunen tillstyrka en etablering innan vindkraftsexploatören kan få tillstånd. Tillstånd söks då hos mark- och miljödomstol. 

Om en vindpark ska anläggas utanför territorialgränsen men inom Sveriges ekonomiska zon, som sträcker sig ut till cirka 370 kilometer, är det regeringen som fattar beslut om tillstånd. Regeringen fattar även beslut om vindkraftsetableringar när lagen om kontinentalsockeln berörs. 

Mål som kan påverka militärens intresse prövas också av regeringen i de fall ansökan sker hos mark- och miljödomstol.

Oavsett vem som prövar tillåtligheten av vindparken, och enligt vilken lag, sker det en prövning av vindkraftsverksamheten mot de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken.

Forskarna sätter fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande arterna som riskerar att påverkas av havsbaserad vindkraft och rättslig praxis kopplat till dem.

Forskningsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. 

I ett nyhetsbrev från Vindval https://www.anpdm.com/newsletterweb/47455842754747504A75474159/414B5B437040425E47774947594271 återfinns länk till rapporten, men även till en ny rapport från Nordic Energy Research som tar upp biologisk mångfald vid etablering av havsbaserad vindkraft i Norden. Rapporten innehåller även rekommendationer om nordiskt samarbete för datainsamling och bedömningar av kumulativa effekter samt kunskapsöverföring. 

En tredje rapport i nyhetsbrevet är från amerikanska forskare som har samlat och analyserat data om opinionen kring en projektering av havsbaserad vindkraft i USA. Analysen visade på två kluster, den “engagerade minoriteten” och den “tysta majoriteten”.

//TL

Nya investeringar på vindturbintorn i trä

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Träteknikföretaget Modvion beviljades 2020 finansiering på 6,5 miljoner euro för att bygga sitt första kommersiella vindturbintorn i trä. Nu har EU- kommissionen investerat 1,5 miljoner euro i företaget.

Investeringen görs genom EIC-fonden som är en del av EIC Accelerator- stödet. EIC-fonden är ett initiativ från Europeiska kommissionen och är till för att stödja banbrytande innovationsföretag. Finansieringen på totalt 6,5 miljoner euro som Modvion beviljades 2020 består av 2,4 miljoner euro i bidrag och 4,1 miljoner euro i eget kapital.  

Modvion är ett Göteborgsbaserat träteknikföretag. 

- Det är en kvalitetsstämpel att EU väljer att fortsätta stödja oss, och nu tar steget att bli aktieägare. För att bekämpa klimatkriserna behöver vi mer förnybar energi och hållbara träkonstruktioner, vår teknik möjliggör båda, säger Otto Lundman i ett pressmeddelande, vd för Modvion AB.

Vindkraftstornen som Modvion bygger görs i laminerat trä och de är starkare än stål vid samma vikt. Att bygga vindkraftstorn i trä möjliggör klimatneutral vindkraft, koldioxiden som tas upp av träden när de växer lagras sedan i trätornen. Ett trätorn släpper ut cirka 90 % mindre koldioxid än ett ståltorn. 

- Vi är glada att kunna meddela att EIC-fonden bidrar till att Modvions släpper ut nästa generations vindkraftstorn på marknaden. Att ersätta betong och stål, från vilka traditionella vindtorn byggs, med laminerat trä minskar dramatiskt koldioxidavtrycket för vindenergiindustrin, tillade Martin Bruncko i ett pressmeddelande, ledamot av EIC Fund Investment Committee.

Trätornen byggs i moduler vilket gör att de kan transporteras på allmänna vägar och gör där med det lättare att bygga högre torn till en lägre kostnad. 

- Vi gör det möjligt för vindkraftsindustrin att bygga klimatneutral vindenergi, sänka totalkostnaderna och underlätta transporter av höga torn. Det känns jättekul att European Innovation Council förstår potentialen i vår teknik och satsar på att bekämpa klimatförändringarna, säger Otto Lundman i ett pressmeddelande.

Foto: Modvion

 

Vattenfall söker tillstånd för halverad vindkraftpark i Pajala

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall lämnar idag in en justerad ansökan om tillstånd att bygga vindkraftparken Käymävaara i Pajala kommun. Elproduktionen från de 30 turbinerna motsvarar hushållsel till ca 100 000 hem. (Pressmeddelande)

Vindkraftsprojektet Käymävaara presenterades 2015 och en ansökan om tillstånd lämnades in 2019 till Miljöprövningsdelegationen. Sedan dess har projektplanen genomgått förändringar både gällande områdets storlek och antalet vindkraftverk. Dagens ansökan för Käymävaara är därför en justerad ansökan jämfört med den ursprungliga.

– Anledningen är att teknikutvecklingen går fort och turbinerna har nu, jämfört med den första ansökan, blivit större och mer effektiva. Det innebär att Käymävaara kommer att kunna producera ungefär lika mycket förnybar el, cirka 800 GWh, som enligt den tidigare ansökan men med färre antal turbiner säger Erik Grönlund, projektledare för Käymävaara på Vattenfall.

Antalet vindkraftverk har i det närmaste halverats, från ursprungliga 58 turbiner till 30. Vindkraftsparken kommer då att rymmas inom ett mindre område än den tidigare planen. Produktionen från Käymävaara kommer att motsvara 0,5 procent av Sveriges totala elanvändning per år (ca 135 TWh 2020).

– Med färre turbiner har vi kunnat minska projektområdet med 22 procent men eftersom elproduktionen blir i stort sett oförändrad, kommer Käymävaara ändå att bidra starkt till en övergång till elproduktion utan fossila bränslen i Norrbotten, säger Erik Grönlund.

– Norrbotten står inför stora utmaningar med växande elintensiva industrier som väntar på att kunna etablera sig. Lokalt producerad, förnybar el kommer att behövas för att säkerställa att investeringar hamnar i Norrbotten, säger Daniel Gustafsson, chef landbaserad vindkraftsutveckling Vattenfall. 

Ansökan kommer nu att behandlas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten och sedan skickas ut på remiss.

Vattenfall planerar ytterliga en vindkraftpark i Pajala kommun; Selkävaara. Den vindkraftparken planeras bli lika stor som Käymävaara, maximalt 30 verk. Ansökan om tillstånd för Selkävaara planeras att lämnas in under senare delen av 2022.

De två projekten i Pajala ligger i linje med Vattenfalls strategi att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation.