Upp till Campen i Görvik

den . Publicerad i Ettan

barackbyngorvik 

Snart har Marian Stranne i Görvik investerat 2,5 miljoner kronor i sitt boende för dem som reser vindkraftverken i Stamåsen.
- Nu ska jag bygga på med ett 100 kvadratmeter stort dagrum och ett bagagehus, berättar hon.

Där växthusen stod förr kan Marian Stranne nu husera uppemot 60 personer i barackmoduler. Varje gäst har egen dusch och toalett.
Där tomater och gurka tidigare packades i kartonger finns receptionen. Ny bastu och tvättstuga med rader av tvättmaskiner och torktumlare ligger centralt i den lilla byn.
Utanför denna byggning är en grill uppmurad.
- Här tillbringar gästerna en hel del tid. Många gillar att fiska och här lagas fångsten till, säger Marian Stranne.

mariantvattstuga

Marian Stranne i tvättstugan byggd för vindkraftsverksrallarna.                                  Foto Ole Kristiansson

Från Görvik syns kraftverken väl på bergen på andra sidan sjön. 26 verk byggs i en första etapp och nästa säsong kan det bli 24 till.

Här i barackbyn samsas sju nationaliteter. Förutom svenska hörs även danska, tyska, irländska, polska, ungerska och litauiska.
 Men det är engelska som gäller som gemensamt språk, säger Marian Stranne som själv även talar tyska och en del polska.
Med henne själv är det sju personer som jobbar i campen, med att laga mat, städa och sköta om stället. Hon säger att det är bra folk hon har som gäster.
-  Det är trevliga karlar som är måna om att inte stöta sig med lokalbefolkningen. Inget mycket festande har det varit heller, säger Marian Stranne.
-  Ändå har det blivit ganska mycket pantpengar till en studieresa för byns barn. Tomburkarna läggs i säckar som barnen hämtar. Hittills har de pantat för 4000 kronor.

Frukost serveras kl 5.10 och när en halvtimme har gått har vindkraftsrallarna satt i sig fem kilo risgrynsgröt, tre kilo havregrynsgröt, 100 små baguetter med pålägg.
-  De äter något enormt, säger Marian Stranne när hon visar matsalen.
-  Vi köper så mycket vi kan lokalt. Korv från Görvik, möbler i Hammerdal. Elektriker har vi lejt från Strömsund och snickare här ifrån byn.
En del slantar spiller över till byn genom att Marian Stranne hyr in sig i  bygdegården för att hennes gäster ska kunna spela pingis och styrketräna där.
Pengarna har använts för att fixa till toaletten och andra smärre reparationer.

manitelefon

Vindkraftverksrallare i telefon - barackbyn Görvik              Foto Ole Kristiansson

Förutom fiske blir det en del andra fritidsaktiviteter. Ett antal cyklar är just införskaffade. Ett gäng har varit i Åre och forsränt.
- Nu planerar de en tur till Korallgrottan i Frostviken, säger Marian Stranne.


 

Kompletteringar och ökat intresse för Moskogen

den . Publicerad i Ettan

JP Vind kompletterar sin tillståndsansökan för en vindkraftspark i Moskogen i Åre kommun och möter ett ökat intresse för att köpa andelar i parken.

 

Den ursprungliga tillståndsansökan för vindkraftsparken i Moskogen lämnades in hösten 2011.
Efter begäran från Länsstyrelsens har ansökan nu kompletterats med bland annat ytterligare en naturinventering och en undersökning av kärlväxtfloran under sommarmånaderna.

 

-        - Hela samrådsprocessen samt områdesutredningar har bidragit till värdefull kunskap som mynnat ut i en hel del bra justeringar och anpassningar. På det hela taget är vi stärkta i uppfattningen att området är väl valt, säger Gabriel Duveskog, vd JP.

-        

Efter Länsstyrelsens handläggning kommer ärendet att skickas ut till berörda remissinstanser varav Åre kommun är en remissinstans.

 

-        - Glädjande är även allmänhetens och företagens ökande intresse för att äga andelar i vindkraftsparken. Detta har märkts vid den marknadsföring som genomförts med bland annat sammankomster där företaget deltagit, via företagets hemsida där intresserade har möjlighet att lämna intresseanmälan för vidare information och kalkylering samt annonsering.

 

Investeringen i Moskogen beräknas till cirka 1,5 miljarder kronor. Erfarenhetsmässigt från jämförbara projekt beräknas vindkraftsparken ge cirka 250 regionala årsarbeten under byggfasen medan drift och underhåll ger ytterligare cirka 15-20 heltidsarbeten under 25 års driftstid.

 

Vindkraftsparken skulle vidare bidra med en så kallad bygdepeng om 20 miljoner kronor, möjlighet till lokalt delägande och stärkt miljöprofil lokalt och regionalt, enligt JP Vind.

Vindbrukskollen - nu även för allmänheten

den . Publicerad i Ettan

Nu lanseras Vindbrukskollen för allmänheten - ett webbaserat verktyg som ger en översikt av landets befintliga och projekterade vindkraftverk

 

Vindbrukskollen är en webbaserad nationell databas för vindkraft i Sverige som bland annat visar var i landet det finns vindkraftverk och var man projekterar för att bygga nya verk. På Vindbrukskollen finns även mycket annan kartbaserad information som kan användas i planerings- och tillståndsprocessen.

Vindbrukskollen finner du på  www.vindlov.se

 

Vindbrukskollen

den . Publicerad i Ettan

Nu lanseras Vindbrukskollen för allmänheten - ett webbaserat verktyg som ger en översikt av landets befintliga och projekterade vindkraftverk

Vindbrukskollen är en webbaserad nationell databas för vindkraft i Sverige som bland annat visar var i landet det finns vindkraftverk och var man projekterar för att bygga nya verk. På Vindbrukskollen finns även mycket annan kartbaserad information som kan användas i planerings- och tillståndsprocessen.

Vindbrukskollen finner du på  www.vindlov.se

 

Ny typ av verk levererar ström i september

den . Publicerad i Ettan

Nu är två av verken i vindparken Stamåsen klara för inkoppling. För första gången har den här typen av torn uppförts i en vindkraftpark.

- Det är spännande att få vara med om att utveckla ny teknik, säger Siemens platschef Magnus Nettelbladt.

    

Det är SSVAB som äger parken som ligger två mil nordost från Hammerdal och det är Siemens som levererar och bygger vindkraftverken i gränstrakterna mellan Strömsunds och Sollefteå kommuner.


Av de 26 verken i den första etappen av vindpark Stamåsen är två som sagt klara för inkoppling, ytterligare tre torn är under uppförande.

Den nya tekniken består i att tornen till största delen byggs av plåtar som kommer med lastbil i containrar.

-  Jag tror att det här är det nya sättet att bygga höga torn på, säger Magnus Nettelbladt. De allt högre tornen skulle annars kräva en större diameter och

då blir det stora problem att transportera dem till parkerna.


Navhöjden på tornen är 115 meter, rotordiametern 113. Diametern nere vid betongfundamentet är knappt åtta meter.

Varje verk har en installerad effekt på 2,3 MW och  det handlar om en direktdrivna turbiner.

Det vill säga att rotorn är direkt ansluten till generatorn utan någon mellanliggande växellåda.

Istället har generatorn ny teknik med permanentmagneter.


stamasenbyggplats

Enligt den danske leverantören Ib Andresen Industry så är fördelarna med skaltorn att en större diameter tillåter högre torn,

skalen eller plåtarna kan levereras med normalstora lastbilar och att torndelarna inte behöver svetsas.

 

   

Linus Knapp och Christian Doberck skarvar kabel i Stamåsen.

De båda jobbar åt hammarstrandsföretaget TC-kraft.

 

stamasenstallverk2

Transformatorstationen i parken är färdigställd och redo att tas i bruk och snart kan verken börja leverera ström.

- I slutet av september kopplas den första sektionen om sex verk på den, säger Magnus Nettelbladt.

 

 

stamasenbult

Plåtarna och sektionerna skruvas ihop med 15 000 bult av den här modellen.

-Vid monteringen dras de fast till 80 procent och när allt sedan är på plats så efterdras de till 100 procent, berättar Magnus Nettelbladt.