Autonoma drönare kan användas för inspektion av vindkraftverk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Luleå tekniska universitet har Sveriges enda forskargrupp som gör fälttester utomhus med autonoma drönare. Nästa vecka genomför forskarna unika tester, där autonoma drönare ska inspektera Skellefteå krafts vindkraftverk på Storgrundet i Bureå.

– Att få autonoma drönare att arbeta utomhus är extremt svårt eftersom det inte finns en känd miljö att förhålla sig till. Tänk dig själv att du är på en helt okänd plats, att du blundar och samtidigt ska utföra en komplicerad uppgift eller helt enkelt bara förflytta dig. Den bärande frågan blir då Var är jag? Den frågan är helt avgörande och relevant även för en drönare, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation vid Luleå tekniska universitet.

Varför använda autonoma drönare för inspektion av vindkraftverk? Det går snabbare, är billigare och säkrare. Till skillnad från en fjärrstyrd drönare kan en autonom drönare ”se själv” och få mycket jämnare resultat av analyser och avskanningar. Om en pilot skulle fjärrstyra en drönare som ska inspektera ett vinkraftverk är det omöjligt för piloten att överhuvudtaget se drönaren på så pass hög höjd (vindkraftverken på Storgrundet i Bureå har en tornhöjd på 63 meter och en rotordiameter på 44 meter). En autonom robot är programmerad att själv analysera sin omgivning och baserat på det utföra olika uppgifter. Den kan arbeta relativt självständigt och "ta beslut" utan mänsklig inblandning.

Nyttan med autonoma drönare i framtiden? Vindkraftverken blir allt större. Ju större vindturbiner, desto mer kilowatt kan de producera. Men större vindkraftverk innebär också ökade svårigheter med att inspektera dem. Vanligtvis används kran och människor för att inspektera såväl rotorblad som den övergripande strukturen. Underhåll och inspektion är kostsamt, tidskrävande och riskfyllt för dem som ska utföra inspektionen.

Syftet med projektet: Experimenten i Bureå sker inom ramen för projektet Aeroworks – Europas största forskningsprojekt inom flygande robotik. Obemannade flygfarkoster, så kallade UAV:s, ska kunna flyga, samarbeta och utföra specifika uppgifter självständigt utan styrning av mänsklig hand (med undantag för själva programmeringen). När det gäller inspektionen av vindkraftverk är förhoppningen att drönarna ska ha armar och gripklor med vilka de ska kunna utföra visst underhåll och interagera med den omgivande miljön.

Bilden: George Nikolakopoulos, Professor Luleå Tekniska Universitet

Smarta elnät - hur går vi från vision till verkstad?

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Framtidens elnät är smart -  men vad betyder det i praktiken?

På senare år har flera stora pilotprojekt inom smarta elnät presenterats, men hur ska resultaten från dessa kunna implementeras i befintliga nät?  Hur kan nätbolagen tänka strategiskt kring smarta tekniklösningar i sin egen organisation? Vilka hinder och möjligheter finns? Vi bjuder in till ett kostnadsfritt heldagsseminarium där ni får ta del av en presentation av tekniklösningar, goda exempel och strategier. Vi kommer även att diskutera hur vi kan skapa incitament för ny, smart teknik utifrån vilka hinder som företagen ser idag för att komma igång.

Sista anmälningsdag den 21/5

Seminariet är kostnadsfritt, men vid utebliven närvaro kan en avgift på 500 kr komma att debiteras.

Plats: Best Western Hotell Gamla Teatern Östersund
Den 31/5 klockan 09.30-16.00

Seminariet är en del av en seminarieserie inom ramen för projektet "Kunskapshöjande aktiviteter för nya nättekniker" som drivs av Power Circle med delfinansiering från Energimyndigheten.

Klicka här för anmälan>>

Webbinarie om buller i vindkraftparker

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Webbinarier på Vindkraftskurs.se

I slutet av april var det premiär för webbinarier på Vindkraftskurs.se. Under det första webbinariet presenterade ljudforskarna Karl Bolin, KTH, och Dag Glebe, SP/RISE, några av de insatser på ljudområdet som görs inom forskningsprogrammet Vindval.

Karl Bolin gav en ganska ljus bild av utvecklingen, bland annat har kunskapsläget om så kallat amplitudmodulerat ljud förbättrats. Det är detta fenomen som i vissa lägen kan ge upphov till ett dunkande ljud från vindkraften.

– Jag tror att amplitudmodulerat ljud kan vara på väg att bli ett minne blott, sa han.

Nästa webbinarium kommer att handla om energiöverenskommelsen och frågor kring vindkraftens samhällsnytta. Det äger rum den 12 juni. Det tredje webbinariet på temat fåglar och vindkraft sänds den 11 september.

Här går det att se en inspelad version av webbinariet om ljud>>

Vindvalrapporten som nämndes under webbinariet om ljud heter ”Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraftverk” Ladda ned rapporten>>. Den innehåller en granskning av kontrollprogram kring vindkraftsljud. Här finns också checklistor om vad som bör ingå i kontrollprogram vad gäller ljud.

Vindkraftskurs.se utvecklas av Uppsala universitet, Campus Gotland inom Nätverket för vindbruk.

Bilden föreställer Karl Bolin KTH

Ny Vindvalrapport om vindkraft, fåglar och fladdermöss

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindvals syntesrapport om vindkraft, fåglar och fladdermöss ligger i hög grad till grund för den rättsliga praxis som utarbetas i miljöprövningen av vindkraftparker. Nu har en uppdatering skett.

I den pekas Jämtlands och Västerbottens länsstyrelser ut som alltför ambitiösa i sina örnstrategier och att andra samhällsintressen därmed inte ges tillräcklig tyngd.

I ett pressmedelande skriver Vindval, som är ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket, att:

Rapporten "Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss - uppdaterad syntesrapport 2017" ger en aktuell bild av kunskapsläget vad gäller vindkraft, fåglar och fladdermöss. Förutom att sammanställa internationell forskning har forskarna även granskat de svenska kontrollprogram som genomförs för att följa upp vindkraftparker i drift. Slutsatsen är att de kan bli bättre.

-Vår analys visar att de svenska kontroll- och uppföljningsprogrammen behöver bli bättre överlag. Vi föreslår nya riktlinjer för hur bland annat inventeringar bör utföras och standardiseras. Syftet är att förbättra beslutsunderlagen samtidigt som kontroll- och uppföljningsprogram blir så kostnadseffektiva som möjligt, säger Martin Green vid Lunds Universitet.

Läs mer>>

Ladda ned rapporten genom att klicka här>>

Återvunna PET-flaskor blir rotorblad i vindkraftverk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nyhetssajten packnews.se berättar att det Luxemburg-baserade företaget Armacell Group bland annat har som specialisering att konvertera återvunnen PET från dryckesflaskor till PET-skum, som används vid tillverkning av rotorblad till vindkraftverk!

ArmaForm PET, som är namnet på företagets skummade PET, används som kärnmaterial i en stark kompositprodukt, vilken används vid tillverkning av rotorbladen. PET-skum i kompositen gör bladen extra lätta, vilket ökar effektutbytet från vindkraftverket. PET från 50.000 dryckesflaskor behövs för att tillverka rotorblad till ett enda vindkraftverk.

Armacell Group uppger att cirka 75 procent av företagets produktion av skummad PET används vid produktion av rotorblad till vindkraftverk.

”Vi uppskattar att vår skummade PET finns i mer än 30.000 rotorblad världen över”, sade Armacells VD och koncernchef Patrick Mathieu, när den nya fabniken i Ontario invigdes.

Läs mer hos packnews.se >>