Längtan till Norrland förde familjen Penttinen till Västvattnet och vindkraftparken.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

John och Johanna Penttinen har länge haft en längtan att flytta till norra Sverige för att förverkliga sina drömmar. Ett litet Per Albin-torp och jobbmöjligheter via vindkraften har nu gjort att drömmen har förverkligats.

Det var i höstas som John och Johanna Penttinen flyttade från Östergötland till den lilla byn Västvattnet utanför Ramsele i nordvästra hörnet av Sollefteå kommun med sin elva-årige son William och massor av hundar.
-    Vi har länge haft en vilja att bosätta oss på landet i norra Sverige, men tonårsdöttrarna la in sitt veto… Nu har de blivit vuxna och flyttat hemifrån så då kunde vi göra slag i saken och förverkliga våra ”Norrlandsdrömmar”, skrattar John och Johanna och får medhåll av sonen William.

De hittade ett litet Per Albintorp i ett skogsbryn som var till salu och här har de nu börjat bygga upp sin nya tillvaro. John har fått jobb på Brorssons åkeri i Ramsele och ska bland annat sköta snöröjning i Statkrafts vindkraftparker i Ögonfägnaden och Björkhöjden.
-    De närmaste vindkraftverken ligger bara drygt en kilometer från vårt hus men vi störs inte av dem utan ser det snarare som en möjlighet, säger Johanna.

Hon är bland annat hundtrimmare, professionell handler på hundutställningar och driver kennel Vegallas med uppfödning av hundrasen Mittelspitz. Dessutom har familjen tolv Siberian Huskys som ska bli fler.
-    Jag har alltid drömt om att ha slädhundar och häruppe kan vi ha det, säger John.

I framtidsplanerna ingår bland annat att börja med turistverksamhet med slädhundsturer som komplement till övrig hundverksamhet på gården och där är vindkraftparkerna i närheten en tillgång.
-    För besökare är det väldigt exotiskt att komma hit och kunna titta på till exempel vindkraftverk när man åker hundsläde. Jag vet att många häruppe är kritiska till vindkraftverken, men vår filosofi är att se dem som en tillgång och möjlighet istället för problem, säger John och Johanna.

Text & foto: Erik Löfgren

Vattenfall och Kaunis Iron i nytt samarbete om elektrifierad fossilfri gruvdrift

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall AB och Kaunis Iron AB har tecknat en avsiktsförklaring om att utveckla en fossilfri och elektrifierad gruvdrift vid järnmalmsgruvan i Pajala. (Pressmeddelande)

Samarbetet innebär att hitta affärsmässiga lösningar för att minska behovet av fossila bränslen i gruvverksamheten. Här kan framtida vindkraftsprojekt som exempelvis Käymävaara och Selkävaara spela en viktig roll.

– Vi har höga ambitioner när det gäller att inte bara leva upp till de krav som redan finns på hållbarhet, vi har uttalat visionen att vi ska leverera världens mest hållbara järnmalm. Det här är ett viktigt steg för att uppnå den målsättningen, säger Klas Dagertun, vd, Kaunis Iron.

– Det är mycket positivt att vi nu tillsammans med Kaunis Iron tar ett steg mot ökad elektrifiering för att fasa ut fossila bränslen, ett nödvändigt steg i vårt gemensamma arbete med vår tids största utmaning. Fossilfria lösningar har sin självklara plats i framtidens samhälle och basindustri, säger Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall.

Vattenfall och Kaunis Iron vill dessutom utveckla lösningar för elektrifiering av berg- och persontransporter i gruvan och övriga anläggningsdelar inom gruvområdet där det är möjligt. Redan nu pågår en utredning av fossilfria transportlösningar mellan gruvan i Kaunisvaara till omlastningsterminalen i Pitkäjärvi.

– Svensk gruvindustri står inför stora förändringar för att minska beroendet av fossila bränslen och utveckla en klimateffektiv och ansvarsfull gruvdrift. Detta är en förutsättning för omställningen till ett hållbart samhälle och för att bidra till den lokala utvecklingen med en så liten klimatpåverkan som möjligt. Kaunis Iron vill ta ett aktivt ansvar för denna utveckling och därför är detta samarbete med Vattenfall mycket viktigt, säger Klas Dagertun, vd, Kaunis Iron.

Fotot: Anna Borg 2020 vd och koncerchef Vattenfall

SIEMENS VÄTGAS FRÅN VINDKRAFTSTURBIN BLIR "LEVEBRÖD" FRÅN 2025

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Tyska Siemens Energy samt vindkrafts- och tillika systerbolaget Siemens Gamesa utvecklar en vindturbin som ska producera grön vätgas via elektrolys, enligt ett pressmeddelande. Projektet beskrivs som ett "jättesteg" för massproduktion av grön vätgas för minskad klimatpåverkan.

De två Siemensbolagen ska investera 120 miljoner euro i utvecklingen av det fram till nu hemlighållna projekt som ämnar haka på en förväntad kraftig ökning i vätgasefterfrågan. Siemens ska inom fem år ha en integrerad turbin som framställer vätgas via elektrolys kommersialliserad.

"Det här kommer vara vårt levebröd från mitten av 2020-talet", säger Siemens Gamesas vd Andreas Nauen.

Förnybar vätgas, som måste utvinnas med grön energi för den elektrolys (där vattenmolekyler delas) som görs i framställningen, har pekats ut som ett nyckelområde för att ställa om energisystemet i EU och övriga världen. Vätgasen har lyfts fram som en särskild möjliggörare för tunga industrier, bland annat stålverk, i fråga om att bli av med koldioxidutsläpp.

Vid sidan av lastbilstillverkare som Volvo och Daimler, som upprättat ett samriskbolag för utveckling på området, har europeiska stålkoncerner som SSAB, Thyssen Krupp och Salzgitter investerat rejält för att möjliggöra tillverkning med vätgas i stället för det klimatfarliga kolet som nyttjas för upphettning.

Alternativet till grön vätgas är dock så kallad grå vätgas, som utvinns med fossila energislag. Ett problem med den gröna vätgasen är att den för närvarande är avsevärt mycket dyrare än den mer koldioxidintensiva grå.

De statliga satsningarna är därför just nu massiva. EU uppskattar att investeringarna inom vätgas kommer uppgå till 470 miljarder euro fram till 2050 och att de under tiden kommer skapa upp till 1 miljon arbetstillfällen. Siemens-projektet har fått stöd av tyska regeringen, som öronmärkt 9 miljarder euro för att sparka igång den nationella vätgasindustrin.

Även en rad mindre svenska och nordiska börsbolag finns med i loppet, där norska Nel finns på marknaden för elektrolysörtillverkare. Powercell, som så sent som på onsdagsmorgonen presenterade en ny order, tillverkar bränsleceller. Ytterligare ett snäpp ned finns utvecklingsbolag som Cell Impact, Metacon och Impact Coatings, bolag som samtliga rusat med flera hundra procent det senaste halvåret på förhoppningen om att grön vätgas är i alla fall ett delsvar på klimatgåtan.

Tysklands största solcellspark igång helt utan subventioner

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Tysklands största solcellspark i Weesow-Willmersdorf i närheten av Berlin har levererat sin första kilowattimme. ”Om klimatet fick rösta om energislag, skulle vind- och solenergi vinna,” säger EnBW-Sveriges VD Mads Miltersen. Med ett leende lägger han till: ”Vi nordbor älskar allt som har med solen att göra men inbillar oss att solen skiner för lite hos oss för att kunna vara relevant. Det är lyckligtvis fel. Sverige har minst lika många soltimmar som Tyskland.” (Pressmeddelande)

I Weesow-Willmersdorf har EnBW satt upp 465.000 solcellsmoduler som ger 187 MW installerad effekt – vilket motsvarar ca 50.000 hushålls energiförbrukning och minskar klimatutsläppen med 129.000 ton CO2. Miltersen uppger att företaget har investerat ca 1 miljard kronor. ”Men den kanske mest uppseendeväckande siffran är noll,” säger Miltersen. ”Vi har fått noll kronor i subventioner. Den här solcellsparken är inte bara störst och modernast. Den står sig utmärkt i en helt marknadsbaserad konkurrens med alla andra sätt att producera energi.”

Framtidssäkra klimatsmarta jobb i glesbygden mitt under pandemin

Weesow-Willmersdorf är inte bara först och störst. Den har också byggts mitt under coronapandemin. ”Vi har uppnått mycket och kontinuerligt hittat lösningar för de utmaningar vi har ställts inför under pandemin, även om vår tidsbuffert nu nästan är slut”, förklarar byggchef Stefan Lederer. ”Arbetet har pågått för fulla muggar för att se till att hela solcellsparken är ansluten till elnätet till nyår.”

Solcellsparken Weesow-Willmersdorf har skapat mer än 150 arbetstillfällen på den gamla östtyska landsbygden. Jobben har fördelats – förutom på själva EnBW – på 40 underleverantörer. ”Det kan inte sägas tillräckligt ofta,” förklarar Mads Miltersen: ”Förnybar energi ger både inkomster och jobb. Dessa jobb är framtidssäkra, klimatsmarta och bidrar till en levande glesbygd.”

Sätter ny miljöstandard

I Tyskland har nyetableringen av energiprojekt skapat många politiska debatter under de gångna åren. Enligt projektansvariga sätter solcellsparken i Weesow en ny standard för att skydda miljön. Hela området på och runt solcellsparken förvandlas till en gräsmark för en rik variation av arter. Som framgår av en studie utförd av Association of Energy Market Innovators (BNE) kommer den att ge ett hem till många växtarter och djur och främja biologisk mångfald.I Sverige har man inte kommit så långt med storskaliga solcellsparker. ”Men nordbor älskar solen. Och vi på EnBW är onekligen pionjärer. I framtiden kommer Weesow att ge oss viktiga kunskaper även i Sverige,” säger Mads Miltersen.

Foto: Paul Langrock

Framåtanda och framtidstro i Lungsjöbygden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan


Framtidssatsningarna fortsätter i Lungsjöbygden i nordvästra hörnet av Sollefteå kommun och inflyttningen ökar. Nu i höst har antalet bofasta ökat med 18 personer varav åtta barn och fler familjer är på väg.

Under åren 2014 till 2016 byggde dåvarande SSVAB de stora vindkraftparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden i Lungsjöbygden i nordvästra hörnet av Sollefteå kommun utanför Ramsele. Några år dessförinnan byggdes Stamåsens vindkraftpark på Strömsundssidan av kommungränsen och de tre vindkraftparkerna var då Skandinaviens största landbaserade vindkraftpark med 146 turbiner i gränslandet mellan Sollefteå, Ragunda och Strömsunds kommuner.

Sedan 2017 är det Statkraft som ensamt äger och driftar de tre parkerna och nu är fler projekt med andra projektörer på gång i närområdet i nordvästra Sollefteå kommun. Björkvattnets vindkraftpark är snart färdig och i närheten har till exempel Jämtkraft och Persson Invest via JP Vind precis dragit igång Hocksjöprojektet med planerade 33 vindkraftverk.

När Björkhöjden och Ögonfägnaden byggdes var en av bieffekterna att det möjliggjordes för bredband via fiber till byarna i Lungsjöbygden och nu har snart alla byar (Lungsjön, Hocksjön, Rensjön, Myrdalen, Västvattnet och Terrsjö) tillgång till snabbt bredband, mobilnätet byggdes ut, länsvägen mellan Ramsele och Borgvattnet rustades upp och Lägergården i den gamla skolan i Lungsjön kunde utvecklas och rustas upp och användas som nav för boendet för vindkraftarbetarna.
Vindkraften har väckt och väcker alltjämt många känslor. En del är positiva medan andra är klart negativa.

Men oavsett vad man tycker om vindkraft kan det konstateras att mångmiljardinvesteringarna i vindkraftparker i Lungsjöbygden inneburit fler långvariga arbetstillfällen i bygden. Till exempel har Statkraft ett 20-tal lokalt anställda vindkrafttekniker som sköter det dagliga underhåller och driften av deras 146 vindkraftverk i området och Brorssons åkeri i Ramsele har gjort nyanställningar för uppdraget att sköra vägunderhållet av vägarna till och runt vindkraftverken.

Och det kommer mera. Nu i veckan har General Electric utlyst fyra tjänster som vindkrafttekniker till deras nya vindkraftpark Björkvattnet på gränsen mellan Ramsele och Borgvattnet som ska arbeta med drift och underhåll där när den nybyggda parken tas i drift senare i år.

-    Det händer verkligen mycket. Nu håller vi bland annat på att se över hur vi kan utveckla Lägergården i gamla skolan i Lungsjön så att den kan utnyttjas ännu mer för boende, säger Veronica Björklund, ordförande i Lungsjöns Fritidsförening.

Extra mycket gläds hon över den positiva befolkningsutvecklingen i Lungsjöbygden.

-    Senast året är det flera familjer som flyttat in i gårdar i bland annat Lungsjön, Västvattnet och Terrsjö. Det är sammanlagt 18 personer varav åtta barn i skolålder så nu rullar skolskjutsarna i byarna igen!

Text & foto: Erik Löfgren