Över en gigawatt vindkraft togs i drift fjärde kvartalet 2021

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det är en rekordstor installation av vindkraft det fjärde kvartalet 2021, det visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Under hela 2021 togs totalt 2 GW ny vindkraft i drift. 

– Att addera över 1 gigawatt under ett kvartal är häpnadsväckande mycket. De rekordstora installationerna visar att det finns fantastisk kompetens hos de tiotusentals människor som jobbar med att bygga vindkraften, komponenterna och infrastrukturen som behövs i Sverige, säger Daniel Kulin i ett pressmeddelande, ansvarig för marknadsfrågor på Svensk Vindenergi.

Under vintern har elpriserna varit höga i Sverige, men de flesta andra länder har haft ännu högre elpriser. Det är tack vare den höga andel vindkraftsproduktion som Sverige har och där med kunnat pressa ner elpriserna.

Det ser relativt ljust ut med vindkraftsprojekt i Sverige just nu. 4,1 GW vindkraft har finansiering och ligger i byggfas och cirka 2 GW som beviljats tillstånd och söker kapital för att byggas. Men när det gäller prognosen för nya projekt ser det inte lika bra ut. Bedömningen enligt Svensk Vindenergi är att mindre än 1 GW per år beviljas tillstånd de kommande åren.    

– Det finns en risk att nya projekt inte kommer fram i den takt som Sverige behöver. För att möta industrins behov av el till serverhallar, batterifabriker, vätgas och nya stålverk, krävs att vi fortsätter addera minst 2 gigawatt vindkraft om året, för att sedan öka. Men som det ser ut nu med försvarets restriktioner, kommunernas veto och de långa ledtiderna för miljöprövning och nätanslutning, så krävs kraftfulla åtgärder för att inte marknaden ska vika neråt efter 2024. Lösningen är inte att vänta in annan teknik. Vi måste hålla upp tempot. Bara vindkraften kan byggas så snabbt, i så stor skala och till så låga priser som industrin efterfrågar i sin omställning, säger Daniel Kulin i ett pressmeddelande.

Foto: Svensk Vinenergi

Vätgas, elintensiv industri och vindkraft till havs | Nya gröna affärer | Energi-TV Special | Del 5

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu kommer havsbaserad vindkraft och vätgas, två ganska nya fenomen, i alla fall i större skala. Vindkraften till havs är högeffektiv och vätgasen är en möjlighet att balansera den mer varierande vindkraften, men också för förädling av förnybar energi.

I det här avsnittet beskrivs hur affärsmöjligheterna kring vätgas ser ut och vilka nya möjligheter den havsbaserade vindkraften ger. Avsnittet berättar även om hur etableringarna av elintensiv industri, inklusive vätgas, fått fart. Medverkande är High Coast Invests vd Mikael Aamisepp, Karl Lindblad från Svea Vind Offshore, forskningsprojektet HEAL:s projektsamordnare vid Umeå Universitet Mats Johansson samt Linnea Karlsson vid Vindkraftcentrum med vätgas som specialområde.

Se programmet, klicka här https://www.youtube.com/watch?v=Ji6d10ZC1_k

24 nya vätgastankstationer i Sverige

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Naturvårdsverket har beslutat att ge företaget REH2 investeringsstöd från Klimatklivet. De kommer få 355 miljoner kronor i stöd för att bygga 24 stycken vätgastankstationer.

Vätgasen till tankstationerna kommer att produceras med elektrolysör på plats vid varje vätgastankstation. Stationerna kommer att byggas modulära för att kunna byggas ut om efterfrågan ökar. 

År 2025 ska tankstationerna stå klara, de 24 tankstationerna kommer placeras längs det svenska vägnätet från Skåne till Norrbotten. 

– Vätgas är en växande teknik för att minska utsläppen i transportsektorn. Med infrastruktur på plats ges möjligheter för fler företag ställa om sina fordon, säger Nanna Wikholm i ett pressmeddelande, chef för Klimatklivsenheten för transporter på Naturvårdsverket.

Ny strategi för elektrifieringen av Sverige

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Regeringen har lagt fram sin elektrifieringsstrategi som ska skynda på utvecklingen. På tre år ska 67 åtgärder genomföras, bland annat om lokala ersättningar vid vindkraftsetableringar.

Egentligen presenterar inte strategin skarpa förslag som kan genomföras på någorlunda kort sikt. Dokumentet är i hög grad en sammanfattning av frågor som det redan arbetas med inom myndigheter och statsmakterna och partiväsende.

Som en utgångspunkt konstateras att landbaserad vindkraft i dag är det mest konkurrenskraftiga alternativet för ny elproduktion och att investeringsbeslut fattas utan subventioner: ”En fortsatt snabb utbyggnad av vindkraft förväntas de närmaste åren.”

För att göra det möjligt anger strategin ett samhällskontrakt som målbild, bygget av framtidens elsystem kan öka delaktighet och förankring hos lokalsamhällen och medborgare, är tanken. ”Alla som vill ska kunna bidra till klimatomställning och elektrifiering.”

Åtgärd 65 i strategin har rubriken: Stärkta incitament för kommuner vid etablering av vindkraft. Här sägs: ”Regeringen avser att utreda och återkomma med förslag på hur kommuner ska kunna ges incitament för utbyggnad av ny vindkraft. Utredningen kan föreslå hur de ekonomiska incitamenten, via statens budget eller från de berörda bolagen, kan stärkas.”

/TL

Länk till strategin: https://www.regeringen.se/48fc90/contentassets/8761973413204121b91d01089fbd1e91/ny-version-av-nationell-strategi-for-elektrifiering---en-trygg-konkurrenskraftig-och-hallbar-elforsorjning-for-en-historisk-klimatomstallning

Bilden: Khashayar Farmanbar, Energi- och digitaliseringsminister

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Omställningen av industrin visar sig nu i ökad elförbrukning enligt SVK

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nya industrietableringar och serverhallar gör att Sveriges elförbrukning börjar att öka. Det visar Svenska kraftnäts nya rapport. 

Sveriges elförbrukning har under många år legat stabilt. Men nu när industrin börjar ersätta fossila bränslen med fossilfri el ökar elförbrukningen i Sverige. Svenska kraftnät har gjort en kortsiktig marknadsanalys för åren 2022–2026. De kan se att elförbrukningen förväntas öka från 142 TWh till 157–162 TWh till 2026.    

Sverige förväntas fortsatt vara en stor nettoexportör av el trots den ökade elförbrukningen, skillnaden mellan produktion och förbrukning förväntas ligga på ca 30 TWh årligen. Detta tack vare den omfattande utbyggnaden av vindkraft. 

Sedan hösten 2021 har elpriserna i Sverige varit höga ur ett historiskt perspektiv. Det är framför allt de höga priserna på olja, kol och gas på kontinenten som gjort att priserna höjts med också utsläppsrätter. Under perioden 2022–2026 förväntas årsmedelpriset minska i södra Sverige, elområde SE3 och SE4. Under slutet av perioden förväntas årsmedelpriset i SE1 och SE2 öka, detta beror på att industrins elanvändning där förvänts öka kraftigt.   

Rapporten finns att hämta här www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/

/LK

Foto: Svenska Kraftnät Tomas Ärlemo