Nytt avsnitt av Vindkraftscentrums TV-kanal idag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Program nr 3. December 2020. Nyheter om förnybart i energibranschen | Vindkraftcentrum
i Vindkraftcentrum.se egna TV-kanal.

Klicka här för att se TV-programmet>>

- Världens största vätgasfabrik planeras i Jämtland enligt ny färdplan Läs färdplanen genom att klicka här>>

- Coca Cola trendar vindkraftteknikern i årets julkampanj

- LKAB säger sig behöva 55 TWh el i framtiden, en tredjedel av Sveriges nuvarande konsumtion

- Vattenfalls projekt Blakliden-Fäbodberget gav jobb till 300 regionala företag

- Bygdepeng har frigjort 20 mkr till lokala företag genom det så kallade medvindslånet

- Tornkollapser extremt ovanligt

- Amazon har 488 MW vindkraftsel i Sverige

- El kan lagras i nedkyld luft, fabrik byggs i England

Vad ska vi med vindkraften till?

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Det är en berättigad och relevant fråga som nu ställs på många håll i norra Sverige. Det är utifrån den frågan som Vindkraftcentrums arbete börjar. Efter över tio års arbete kan vi nu dra en del viktiga slutsatser som kommunmedborgare och förtroendevalda behöver känna till. Särskilt i kommuner där vindkraften är på gång.

Det pågår en omvälvande förändring av Sverige och världen. I Norrbotten vill gruvbolaget LKAB tillverka klimatvänlig järnsvamp som sedan blir fossilfritt stål som SSAB ska producera i Norr men även i Oxelösund. Tricket blir att ersätta kol med vätgas, grön sådan där råvaran är förnybar elektricitet. Detta tillsammans med att elektrifiera gruvdrift och transporter kommer att kräva runt en tredjedel av landets nuvarande elproduktion. Investeringarna på uppemot 400 miljarder kronor beräknas ge uppåt 3 000 arbetstillfällen fram till 2040.

I Skellefteå och Västerås investerar Northvolt flera miljarder kronor för att tillverka gröna bilbatterier för omställningen av fordonsflottan. I fabriken i Skellefteå räknar man med att anställa 3 000 personer till 2025. Rekrytering sker från stora delar av Sverige.

Lite längre söderut liksom på andra platser förbereds för nya etableringar av serverhallar som spelar avgörande roll för digitaliseringen av samhället. Behoven av datorkapacitet ökar och det räcker långt att exemplifiera med planerna på självkörande bilar. Markområden för serverhallar finns avsatta i exempelvis Sollefteå och Östersund.

Mellan Örnsköldsvik och Åsele utvecklas en testkorridor för drönare och elflyg. Liknande projekt drivs på andra håll i landet, exempelvis sker testflyg mellan Östersund, Sveg och Röros i Norge. Sådana relativt små flyg kan ändra inrikesflyget i grunden, korta resor även mellan små orter i och utom landet.

EU ser produktion av grön vätgas som centralt i den pågående energiomställningen och EU-kommissionen satsar därför 430 miljarder euro för att det ska bli verklighet. Regeringen har tagit initiativ för att utröna Sveriges väg och möjligheter i detta.

Projektet Färdplan för vätgas i Jämtland/Härjedalen pekade nyligen ut riktningen för en av världens största vätgasfabriker i Östersund. Vätgasen ska bidra till att elektrifiera Inlandsbanan, ingå som en ingrediens i Jämtkrafts planer på tillverkningen av grönt flygbränsle och kunna samverka med biogasproduktionen och effektivisera kraftvärmeverket. Investeringen börjar med 3 miljarder och beräknas ge ytterligare 15 miljarder i följdinvesteringar.

Globalt sett flyr kapitalet fossilindustrin. Oljebolagen satsar på förnybara alternativ för att behålla långsiktig lönsamhet. I Texas är det fler som arbetar med förnybart jämfört med oljeindustrin. Samtidigt kritiseras det de pensionsfonder som inte flyttar pengar från fossil energi till vind- och solenergi.

För grön omstart (The European Green Deal) och stimulans av den europeiska ekonomin vill EU-kommissionen satsa 1 000 miljarder euro. Europeiska investeringsbanken avsätter 10 000 miljarder kronor till att finansiera klimatinvesteringar. I den svenska budgeten för 2021 kan 9,7 miljarder kronor vara värt att nämna.

Sedan den parlamentariska Energiöverenskommelsen 2016 har 100 miljarder kronor satsats i landet för att bygga vindkraft. Den stora fördelen i de glesa bygderna är antagligen de affärer och arbetstillfällen som blivit resultat. Överslagsmässigt innebär de 100 miljarderna 21 000 årsanställningar vid etablering och drift.

Ser vi vidare och betraktar elsystemet i större skala blir tillgången på vatten- och vindkraft en god möjlighet till etablering av elintensiv industri. Om landsort och regioner gör sig investeringsbara. I dessa dagar finns mängder av kapital för energiomställning.

En angenäm effekt kommer av regionalt producerat fordonsbränsle oavsett om det är el direkt, via vätgas eller annat förnybart. Istället för import av olja från bland annat oroshärdar snurrar pengarna i den regionala ekonomin.

Vindkraftcentrum tar inte ställning för eller emot enskilda vindkraftparker. Dock kan vi stå för beslutsunderlag och fakta när etableringen diskuteras. Och visa vägar till näringsutveckling när vindkraft byggs men också i det större elsystemet.

Det vi har unik kunskap om är just arbetskraftsbehov och metoder för näringsutveckling, kunskaper och metoder som erkänns och används av bransch, myndigheter och kommuner.

Vindkraftcentrum.se – Projektkontor förnybar energi och näringsutveckling. Uppdraget är nationellt och helfinansieras av Energimyndigheten.

Torbjörn Laxvik
projektledare Vindkraftcentrum

LKAB:s elbehov - en tredjedel av Sveriges årsproduktion

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Statliga gruvbolaget LKAB:s besked om att satsa 400 miljarder på en grön omställning får konsekvenser för Sveriges energiplanering. Förutsatt att den blir av. LKAB uppskattar att de årligen kommer behöva 55 TWh förnybar el till sin verksamhet när omställningen är klar. Sveriges elproduktion är 150 TWh per år. Energimyndigheten avvaktar utvecklingen.

- En viktig utgångspunkt för oss är att vi planerar för 100 TWh vindkraft till år 2040. Det är många projekt liknande LKAB:s som än så länge är osäkra. Vi kan inte ta höjd för det i den fördelning vi har gjort. Men fördelningen är bara en miniminivå, säger Maria Stenkvist som ansvarar för vindstrategin på Energimyndigheten.

Enligt den fördelning som Energimyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket har föreslagit, kommer Norrbotten att ha 10 TWh vindkraft år 2040. Att LKAB säger sig behöva 55 TWh förnybar el, ser Energimyndigheten som en möjlighet.

- Det ökar ju motiven för en aktör att bygga mer vindkraft i norr. Idag är elpriserna i elområde 1 och 2 ganska låga på grund av att det finns ett elöverskott i hela Norrland. Skulle elkonsumtionen öka på grund av stora elintensiva projekt i de norra elområdena, så kommer elpriserna att gå upp. Det är ju positivt för den som vill bygga mer vindkraft.

I strategin fokuserar Energimyndigheten istället på elområde 3 där flera stora tillväxtregioner ligger, inklusive Stockholm och Västra Götaland. Där är elkonsumtionen hög med ett ökande elunderskott, samtidigt som flera kärnkraftverk ska stängas ned på sikt. Trots det byggs inte mycket vindkraft i område 3.

- Vi kommer att redovisa vindstrategin i januari och där kommer vi beskriva hur vi gjort den regionala fördelningen. Där kommer vi att nämna om och när vi vet om den nya elanvändning som förväntas i Norrland, som exempelvis LKAB:s projekt, kommer att bli av. Då lär det finnas behov av att se över nationella utbyggnadsbehov och regional fördelning., säger Maria Stenkvist.

Martin Machnow
Fotograf: Fredric Alm / LKAB

Allvarliga vindkraftincidenter är extremt sällsynta

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Tornkollapsen på Aldermyrberget utanför Skellefteå är en extrem avvikelse. Det visar en rapport som försäkringsförmedlaren Marsh släppte tidigare i år. Den slår också fast att tredje man väldigt sällan drabbas av olika incidenter. De flesta olyckor och störningar drabbar själva vindparken.

Rapporten bygger på statistik ifrån 1 500 försäkrade vindkraftverk på land och sträcker sig från mitten av 2015 till mitten av 2020. Över 300 skador är genomgångna och inte en enda av dem är ett tornras.

– Det är en så ovanlig skada att den inte syns i statistiken. Händelsen 2015 inträffade innan rapportens mätperiod och tornraset i höstas ägde rum efter att rapporten var klar. Den vanligaste skadan är skador på blad, blixtnedslag och maskinskador, säger Anders Orebrandt ansvarig för Renewable Energy på försäkringsförmedlaren Marsh.

Marsh finns representerade över hela världen och enligt dem är tornkollapser ovanliga även utanför Sverige.

– Ett helt verk måste bytas ut och det kostar omkring 40 miljoner kronor. Så varje större händelse utreds noggrant för att ta reda på orsaken. Drivkrafterna för att gå till botten med en tornkollaps är helt och hållet interna. Det är också förenat med stora kostnader för försäkringsbolagen.

Maria Röske vd på vindkraftbolaget WPD, som äger vindkraftparken på Aldermyrberget, bekräftar att orsaken är viktig att få reda på i detalj. Därför är hon glad att Statens Haverikommission, snabbt var på plats för att kunna ta ställning till en eventuell utredning.

- Det är däremot turbintillverkaren Vestas som är huvudansvarig för utredningen och vi hoppas att vi inom kort har svar på hur detta kunde ske.

Hon har stor förståelse för att folk kan bli både oroliga och upprörda när en sådan här sak inträffar.

– Men det är viktigt att ha med sig att det är extremt ovanligt. I Sverige har det byggts ca 4 500 verk och något liknande har bara hänt några fåtal gånger, och inte heller denna gång kom någon person till skada.

Att vindkraftverk även orsakar skogsbränder är en ganska vanlig föreställning som sprids i insändare och på sociala medier. Men det finns inga belägg för det i statistiken.

– Vindkraftverk kan börja brinna av exempelvis blixtnedslag, precis som alla byggnationer. Men på fem år har det inte startat en enda skogsbrand, trots den extrema torka vi upplevt några somrar. Det är fortfarande mänsklig aktivitet och blixtnedslag som startar skogsbränder, säger Anders Orebrandt.

Nytt avsnitt EnergiTV

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Nyheter om förnybart i energibranschen | Vindkraftcentrum

 i Vindkraftcentrum.se egna TV-kanal

Klicka här>>