Fladdermusen och vindkraften

den . Publicerad i Ettan

batman1

 

Sedan ungefär 50 miljoner år har fladdermusen funnits på jorden. Den tillhör den näst största däggdjursgruppen, finns över hela världen och är mytomspunnet som få andra djur. Den är av stor vikt för ekosystemet eftersom den äter stora mängder insekter. Enligt amerikansk forskning så uppskattas fladdermusens värde för jordbruket till minst 3 miljarder dollar årligen eftersom den äter upp skadliga insekter.

Just USA är det land som har den mest omfattande forskningen kring fladdermöss vilket beror på vindkraften. I takt med att den expanderade så upptäcktes flertalet omkomna fladdermöss kring kraftverken. Både vetenskapen och kraftbolagen tog detta på allvar och ur detta uppstod Bat & Wind Energy Cooperative som är ett samarbetsorgan för forskning och kraftbolag.

 I Sverige är dock fladdermusen ett tämligen outforskat område. En av de få som tagit sig an djuret är Christer Gunnarsson som läser vid Mittuniversitet. När han insåg hur mycket vindkraften skulle byggas ut i Jämtland inledde han ett forskningsprojekt för att undersöka om den kunde innebära ett hot mot fladdermössen.  Det jag gör nu är framförallt ett proaktivt arbete. Jag tror inte att det är någon större förekomst av olycksfall men det är bättre att vara säker innan den stora utbyggnaden sker så att det i så fall går att anpassa parkerna.

Christer började sitt arbete med att skriva en D-uppsats för att kartlägga läget. Nu följer han upp det med en mer omfattande undersökning där han har fått hjälp av två kraftbolag. Den här typen av forskning är tyvärr väldigt kostnadskrävande, bland annat eftersom det inte är något prioriterat forskningsområde än. Den här studien gick i lås tack vare att Triventus hjälpte mig med utrustning och att Nordisk Vindkraft har upplåtit Havsnäs kraftpark för undersökningen.

I sin uppsats tar Christer bland annat upp vikten av den biologiska mångfalden. Enligt Stockholm Environment Institute tillhör den biologiska mångfalden ett av de nio livsuppehållande systemen på jorden och är den del som har överskridits med störst marginal, mer än växthuseffekten. Samarbetet med kraftbolagen är därför viktigt och Christer är väldigt tacksam över det stöd han har fått. - Det finns ett intresse för forskningen hos Triventus och Nordisk Vindkraft. De vill veta hur de kan göra sina parker så bra som möjligt och det är jätteroligt att de så aktivt tar del av forskningen, precis som i USA. Det är verkligen ett sätt att ta ansvar för den biologiska mångfalden vilket är viktigt om vindkraft ska kallas miljövänlig el.   


Christers arbete börjar den första maj och pågår till den sista oktober. Hans förhoppning är förstås att han inte ska hitta några döda fladdermöss men om han skulle göra det hoppas han att det blir ett startskott för mer forskning och samarbete.
Utbyggnaden måste bli bra för alla och för att kunna fatta kloka beslut måste vi ha kunskap, bland annat om konsekvenserna. Annars finns risken för bakslag som kan kosta mycket mer än ett bra förarbete, både i pengar och miljö. I grund och botten handlar det ju om att ta ansvar för den verksamhet man driver.        

Rapport från EWEA

den . Publicerad i Ettan

 

greengrowth

 

I rapporten Green Growth – The inpact of wind energy on jobs and the economy, har Deloitte, på uppdrag av EWEA samlat in data, för att undersöka vindkraftbranschens inverkan på ekonomi och arbetsmarknad inom EU.

Resultaten kan sammanfattas i ett antal nyckeltal. Resultat 2010 i nyckeltal:
- Vindindustrin bidrog med nästan 32,5 miljarder(Mdr) euro till EU:s BNP, vilket är en ökning med 33 % sedan 2007. Det motsvarar en generering på 0,26 % av totala BNP i EU. - Vindindustrin betalade drygt 3,5 Mdr euro i skatt, en ökning med 50 % sedan 2007.
- Vindindustrin innebar minskad användning av olja, kol, gas, etc. till ett värde av ca 5,7 Mdr euro i besparing.
- Vindenergisektorn exporterade varor och tjänster till ett värde av 8,8 Mdr euro. Jämfört med 2007 är det en ökning med 33 %.
- Inom EU arbetade 238 154 personer direkt eller indirekt inom vindkraftbranschen, en ökning med 30 % sedan 2007.
- Av branschens överskott satsades 5 % på forskning och utveckling, vilket är tre gånger mer än genomsnittet.
- Mer än 48 % av vindenergibolagen hade aktiviteter utanför EU.

Prognos 2020 i nyckeltal:
- Vindindustrin kommer att bidra med 94,5 Mdr euro till EU:s BNP, motsvarande 0,50 % av totala BNP. Branschen kommer alltså fortsätta vara drivande för ekonomisk tillväxt i unionen även detta decennium.
- Det kommer att utföras 520 000 årsarbeten.

Prognos 2030 i nyckeltal:
- Vindindustrin bidrar med 173 Mdr euro till EU:s BNP, vilket genererar i det närmaste 1% av totala BNP. - Antalet årsarbeten ökar till drygt 794 000.


Hela rapporten går att ladda ner från EWEA:s hemsida http://www.ewea.org/index.php?id=11

The European wind energy association annual event 2012

den . Publicerad i Ettan

jatteblad

Det var med spänd förväntan jag kom till Bella Center tisdag morgon. Det första jag möttes av var en gigantisk vinge på dryga 73 meter. Hur man nu ska transportera den… Väl inne i lokalerna presenterades en mässa, som fick Wind 2011 i Älvsjö att te sig liten. Ca 500 utställare på en yta något större än centrala delarna av Hammerdal var en utmaning som hette duga. Men det var bara att sätta igång.
Ett antal företag hade jag bestämt mig för att besöka för att visa vilka möjligheter som finns i Jämtlands län.
Nordlock, som producerar bultar och muttrar, finns redan representerade i Jämtlands län med en fabrik i Mattmar.
Nordjysk Elhandel, köper och säljer el från vindkraft och har en del intressen i Länet.
Total Wind visade stort intresse för vårt rekryteringsverktyg samt Hjalmar Strömerskolans utbildningar. De var med och byggde Havsnäsparken och har en del på gång även framgent. Det kommer utan tvivel att finnas rekryteringsbehov.
Triventus finns representerade på mässan och de ser fram emot vår egen rekryteringsmässa nästa vecka.
Janneniska och Bladefence ser stora möjligheter i vårt län och det är inte otroligt att de sätter upp ett kontor i regionen.
Vestas firade att de passerat 50 GW installerad effekt och jag fick dessutom en bekräftelse på att de kommer till rekryteringsmässan i Östersund.
Lisa Ekstrand från Vestas höll ett kort föredrag kring fördelarna med "Den svenska modellen" när det gäller implementering av vindkraft och tryckte bland annat på de socioekonomiska vinsterna. Idag arbetar ca 6000 människor inom vindkraftsbranchen och det prognostiseras att ca. 11000 personer finns i branschen 2020. Det Sverige gjort bra är enligt henne:




Långsiktiga politiska åtaganden

• "Green certificate system"
• Proaktiv identifiering av nationella vindintressen
• Stöd till kommuner med planering och
• Om det uppstår konflikter har man sökt dialog istället för "rätt blankett".
 

Jag hade även ett möte med Steffen Steffensen angående Stamåsen och Trattberget där vi diskuterade möjligheterna till lokal rekrytering.

Företagare i Sörviken vill ha fiber och återbäring

den . Publicerad i Ettan

Eivor Frestadius och Bo Schröder i Sörviken tre mil utanför Hammerdal är positiva till de gigantiska vindkraftsatsningar som planeras i deras område, men de ser risken med att vinstdrivande företag tar hand om de stora pengarna samtidigt som byarna erbjuds småslantar i form av bygdemedel.

-Vi kanske får se en upprepning av vad det de stora kraftbolagen gjort i norrlandsälvarna. Exploaterat vattendragen där de gjort miljardvinster samtidigt som kommuner och byar fått småpengar, säger Bo Schröder, om den hausse som just nu råder kring vindkraften.

Vi sitter i hans kök tillsammans med tidigare företagaren Eivor Frestadius. Inte långt från deras fastigheter i Sörviken planeras närmare 400 vindkraftverk.

Etableringar de i princip är positiva till. Det ger arbetstillfällen till områdena, men Eivor Frestadius och Bo Schröder är också kritiska:

Det handlar om dels kommunal slapphet att haka på utbyggnad av fiberkabel när verken drar sina ledningar, dels frågan om återbäring till byarna, där Frestadius och Schröder efterlyser mer aktivitet från bland annat Strömsunds kommun.

-Före valet var Karin Stierna, centern, rätt aktiv, men efter 2010 då socialdemokraterna tog över har det i stort stått stilla, säger Bo Schröder.

Han och Eivor Frestadius pekar på en fördel med den vindkraft som är på gång. Trafikverket har givit förtur och påbörjat utbyggnaden av vägen mellan Görvik –Ramselevallen upp till vindkraftområdena, detta på grund av ökad och tyngre trafik till vindkraftsetableringarna.

-Det är bra och vi har gynnats genom att vi kunnat erbjuda boenden för vägarbetarna, säger Eivor Frestadius, som dels hyrt ut ett boningshus, dels hyrt ut husvagnsplatser.

Bo Schröder som tidigare tillverkade fiskedrag, har arbetat vid vägbygget och hyrt ut rum och husvagnsplatser.

-Vi hade inte fått vägen nu om inte vindkraften kommit. Men nu kommer den och det är bra, säger han.

Eivor Frestadius pekar på det företaget Axeg på Frösön arbetar med, att få kommuner och byar att haka på vindkraftsbolagens dragning av fiber för bredband.

Själv var hon för ett år sedan tvungen att lägga ned sitt utbildningsföretag i brist på bredband och att Telia beslöt skrota sitt fasta telefoninät i området blev spiken i kistan.

-Det blev fullständigt omöjligt att driva ett företag som var så starkt beroende av data och telefoni, säger Eivor Frestadius, som pekade på att när det fasta telenätet lades ner, tog det 15-20 minuter att koppla upp sig, och Telia lade inte ned någon möda på att lösa problemen.

-De hänvisade till att detta är ett kommunalt problem, säger Eivor Frestadius.

Hon pekar på vikten av att kommunen/byarna hakar på vindkraften.

-Nu är det sex månader kvar till start av verken på Stamåsen, så där är det kört med bredband. Men i april tas investeringsbeslut om de 40 verken på Ögonfägnaden så nu måste någon agera, annars är det kört med fibern där också, säger Eivor Frestadius, som pekar på att framdragning av fiber är något föreningen Förenade VindByar med 50 medlemsbyar länge krävt.

-Hur ska vi få ungdomar och barnfamiljer att flytta till byn om det inte finns bredband? Och just nu har vi en tysk familj med företag som arbetar emot kunder i Tyskland. De överväger nu att flytta ifrån byn på grund av brist på bredband, säger Eivor Frestadius.

Hon och Bo Schröder tycker också att Strömsunds kommun inte legat i framkant när det gäller att ta fram förutsättningar för nya boenden för vindkraftsrallarna i området.

Och kommunen har inte precis krigat för att byarna ska få en rejäl återbäring av vindkraften.

-I Härjedalen har de lyckats förhandla fram en en- procentig återbäring från inkomsten av vindkraft. I vårt område har Statkraft och SCA erbjudit 0,2 procent och sagt att bolaget enbart förhandlar med de berörda kommunerna, Strömsund, Sollefteå, Ragunda och Bräcke kommun.

-Fastighetsskatten på vindkraftverken kommer inte kommunerna tillgodo utan hamnar där bolagen har sina huvudkontor säger Bo Schröder, som också pekar på att organisationen ”Hela Sverige ska leva”, sagt att en rimlig återbäring i form av bygdepeng ligger på lägst 0.5 procent.

-Innan Stamåsenetableringen borde avtalet ha varit klart men kommunen har inte lagt något motbud. Det är skrämmande att inte kommunen tar med sig de erfarenheter som finns från den tid då älvarna exploaterades där kommunerna blev de stora förlorarna, säger Eivor Frestadius.

Tommy Norin

 

 

 

Vindkraft på Europaforum

den . Publicerad i Ettan

 

I förra veckan samlades bortåt 230 norrländska politiker, tjänstemän och representanter för organisationer i Östersund för att diskutera framgångsvägar för Norrland i den Europeiska Unionen.

Bland talarna fanns bland andra näringsminister Annie Lööf, hemmasonen Jens Nilsson, som äntligen tagit plats i europaparlamentet, och nationalekonomen Stefan de Vylder som beklagade han fått rätt vad gäller EMU och euron.

På plats var också Jens Sperens från Vindfyr och Torbjörn Laxvik från Vindkraftscentrum.se som delade ut den pinfärska Vindkrafttidningen till samtliga deltagare. Tanken var att väcka idéer kring att låta vindkraftsinvesteringarna bli en motor och fylla begrepp som klusterbildning och innovationssystem med innehåll.

Femtusen vindsnurror räknar man med ska kunna vara på plats i de norrländska länen om några år. 75 procent av investeringarna går till torn och turbiner. Ett sätt att få så mycket som möjligt att bli kvar i länen är att börja tillverka hela, eller delar av, vindkraftkraftverk genom att företag går ihop och samarbetar i så kallade kluster.