Företagare i Sörviken vill ha fiber och återbäring

den . Publicerad i Ettan

Eivor Frestadius och Bo Schröder i Sörviken tre mil utanför Hammerdal är positiva till de gigantiska vindkraftsatsningar som planeras i deras område, men de ser risken med att vinstdrivande företag tar hand om de stora pengarna samtidigt som byarna erbjuds småslantar i form av bygdemedel.

-Vi kanske får se en upprepning av vad det de stora kraftbolagen gjort i norrlandsälvarna. Exploaterat vattendragen där de gjort miljardvinster samtidigt som kommuner och byar fått småpengar, säger Bo Schröder, om den hausse som just nu råder kring vindkraften.

Vi sitter i hans kök tillsammans med tidigare företagaren Eivor Frestadius. Inte långt från deras fastigheter i Sörviken planeras närmare 400 vindkraftverk.

Etableringar de i princip är positiva till. Det ger arbetstillfällen till områdena, men Eivor Frestadius och Bo Schröder är också kritiska:

Det handlar om dels kommunal slapphet att haka på utbyggnad av fiberkabel när verken drar sina ledningar, dels frågan om återbäring till byarna, där Frestadius och Schröder efterlyser mer aktivitet från bland annat Strömsunds kommun.

-Före valet var Karin Stierna, centern, rätt aktiv, men efter 2010 då socialdemokraterna tog över har det i stort stått stilla, säger Bo Schröder.

Han och Eivor Frestadius pekar på en fördel med den vindkraft som är på gång. Trafikverket har givit förtur och påbörjat utbyggnaden av vägen mellan Görvik –Ramselevallen upp till vindkraftområdena, detta på grund av ökad och tyngre trafik till vindkraftsetableringarna.

-Det är bra och vi har gynnats genom att vi kunnat erbjuda boenden för vägarbetarna, säger Eivor Frestadius, som dels hyrt ut ett boningshus, dels hyrt ut husvagnsplatser.

Bo Schröder som tidigare tillverkade fiskedrag, har arbetat vid vägbygget och hyrt ut rum och husvagnsplatser.

-Vi hade inte fått vägen nu om inte vindkraften kommit. Men nu kommer den och det är bra, säger han.

Eivor Frestadius pekar på det företaget Axeg på Frösön arbetar med, att få kommuner och byar att haka på vindkraftsbolagens dragning av fiber för bredband.

Själv var hon för ett år sedan tvungen att lägga ned sitt utbildningsföretag i brist på bredband och att Telia beslöt skrota sitt fasta telefoninät i området blev spiken i kistan.

-Det blev fullständigt omöjligt att driva ett företag som var så starkt beroende av data och telefoni, säger Eivor Frestadius, som pekade på att när det fasta telenätet lades ner, tog det 15-20 minuter att koppla upp sig, och Telia lade inte ned någon möda på att lösa problemen.

-De hänvisade till att detta är ett kommunalt problem, säger Eivor Frestadius.

Hon pekar på vikten av att kommunen/byarna hakar på vindkraften.

-Nu är det sex månader kvar till start av verken på Stamåsen, så där är det kört med bredband. Men i april tas investeringsbeslut om de 40 verken på Ögonfägnaden så nu måste någon agera, annars är det kört med fibern där också, säger Eivor Frestadius, som pekar på att framdragning av fiber är något föreningen Förenade VindByar med 50 medlemsbyar länge krävt.

-Hur ska vi få ungdomar och barnfamiljer att flytta till byn om det inte finns bredband? Och just nu har vi en tysk familj med företag som arbetar emot kunder i Tyskland. De överväger nu att flytta ifrån byn på grund av brist på bredband, säger Eivor Frestadius.

Hon och Bo Schröder tycker också att Strömsunds kommun inte legat i framkant när det gäller att ta fram förutsättningar för nya boenden för vindkraftsrallarna i området.

Och kommunen har inte precis krigat för att byarna ska få en rejäl återbäring av vindkraften.

-I Härjedalen har de lyckats förhandla fram en en- procentig återbäring från inkomsten av vindkraft. I vårt område har Statkraft och SCA erbjudit 0,2 procent och sagt att bolaget enbart förhandlar med de berörda kommunerna, Strömsund, Sollefteå, Ragunda och Bräcke kommun.

-Fastighetsskatten på vindkraftverken kommer inte kommunerna tillgodo utan hamnar där bolagen har sina huvudkontor säger Bo Schröder, som också pekar på att organisationen ”Hela Sverige ska leva”, sagt att en rimlig återbäring i form av bygdepeng ligger på lägst 0.5 procent.

-Innan Stamåsenetableringen borde avtalet ha varit klart men kommunen har inte lagt något motbud. Det är skrämmande att inte kommunen tar med sig de erfarenheter som finns från den tid då älvarna exploaterades där kommunerna blev de stora förlorarna, säger Eivor Frestadius.

Tommy Norin

 

 

 

Vindkraft på Europaforum

den . Publicerad i Ettan

 

I förra veckan samlades bortåt 230 norrländska politiker, tjänstemän och representanter för organisationer i Östersund för att diskutera framgångsvägar för Norrland i den Europeiska Unionen.

Bland talarna fanns bland andra näringsminister Annie Lööf, hemmasonen Jens Nilsson, som äntligen tagit plats i europaparlamentet, och nationalekonomen Stefan de Vylder som beklagade han fått rätt vad gäller EMU och euron.

På plats var också Jens Sperens från Vindfyr och Torbjörn Laxvik från Vindkraftscentrum.se som delade ut den pinfärska Vindkrafttidningen till samtliga deltagare. Tanken var att väcka idéer kring att låta vindkraftsinvesteringarna bli en motor och fylla begrepp som klusterbildning och innovationssystem med innehåll.

Femtusen vindsnurror räknar man med ska kunna vara på plats i de norrländska länen om några år. 75 procent av investeringarna går till torn och turbiner. Ett sätt att få så mycket som möjligt att bli kvar i länen är att börja tillverka hela, eller delar av, vindkraftkraftverk genom att företag går ihop och samarbetar i så kallade kluster.

 

Mindre kärnkraft och mer vind

den . Publicerad i Ettan

kaberger

- I början  av maj stängs sannolikt den 54:e och sista kärnkraftsreaktorn av i Japan. En tredjedel av Japans elförsörjning kom tidigare från kärnkraften.

Det berättade Thomas Kåberger vid sin tvådagarsturné i länet. Thomas Kåbereger var tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och är nu ordförande för en stiftelse i Japan som ska främja förnybara energikällor, Japan Renewable Energy Foundation.

Tillsammans med regeringens vindkraftsamordnare Lars Thomsson har han deltagit på några möten och berättat om erfarenheterna från Japan och den stora ökning som vindkraften står inför.

- Mycket tyder på jordbävningen förorsakade de stora skadorna. Tsunamin kom efteråt, säger Thomas Kåberger om kärnkraftsolyckan som bland annat lett till att 100 000 evakuerats och att lika många flyttat från området.

Förutom de skadade reaktorerna i Japan har de övriga stängts av för kontroll och service efter hand. Men inte fått tillstånd att starta igen av lokal myndigheter. I Kina har olyckan lett till ett stopp för att planera ytterligare kärnkraft. I Tyskland ska åtta reaktorer stängas ned.

- Bättre går det för förnybar energi. 2011 ligger solceller och vindkraft i topp för energiinvesteringarna, säger Thomas Kåberger.

- Vindkraften innebär alla tiders största investeringsvåg här i Jämtlands län, säger Lars Thomsson som samordnar vindkraftsutbyggnaden på uppdrag av regeringen, från Mälardalen upp till Jämtland och Västernorrland.

Det sker enbart som svar på klimatförändringarna, framhåller han.

- Storskalig utbyggnad av vindkraft är det som funkar nu. Om 25-50 år är det kanske någon annan teknik som gäller, säger Lars Thomsson.

Lars Thomsson har tidigare varit kommunalråd på Gotland och har i olika roller varit med om turistöns stora vindkraftsatsningar.

- Jag har aldrig stött på några motsättningar mellan turismen och vindkraften hävdar han. Tyckande finns men vetande är det sämre med. En nyligen gjord undersökning vid Siljan pekar i samma riktning, säger Lars Thomsson.

En av anledningarna till den breda acceptansen för vindkraft på Gotland är det lokala ägandet, menar han.

-Bygdepengar och arrenden i all ära, men det är det lokala ägandet i olika former som ger pengar tillbaka till bygden, säger Lars Thomsson.

Bilden är från möte på Torsta i Ås. Centerns Håkan Larsson flankeras av Thomas Kåberger och Lars Thomsson.

Detta betyder vindkraftbranschen för Högt, Hett och Säkert

den . Publicerad i Ettan

 

I dagsläget och sedan 3 år tillbaka kan man säga att den betyder allt för vårt företag. Vi levererar kurser för arbete på hög höjd, räddning från hög höjd, HLR och brand. Vi har servat pågående vindkraftsbyggen i närområdet med mat, boende och städning. Aktörerna inom området har även använt oss för att få en bild av vilka andra entreprenörer som finns i området som kan vara dem till nytta. 

Framtiden ser ljus ut för oss, verksamheten är inte beroende av pågående byggnationer utan kommer att ge en framtida och hållbar sysselsättning.

Nu i dagarna påbörjade vi en ombyggnad av vår Kursgård för att möta upp gentemot nya kunder, alla med anknytning till vindkraften. Vi är den i Sverige nordligast liggande anläggningen för de kurser vi erbjuder, vilket är mycket kostnadseffektivt för våra kunder i norra delarna av landet som tidigare varit hänvisade till Malmö eller Danmark.

Inom ett par år framåt anser vi att det kommer att finnas utrymme för nyanställningar.  Vår verksamhet ger även arbetstillfällen till snickare, rörmokare, snöröjare, markanläggning, revisor, lokalproducenter av mat mm. 

Presentation av företaget.

Vi byter i dagarna namn från ”Gästabud Stilkök” till HH&S, Högt Hett & Säkert i Gåxsjö, Kurs och Konferens. Vårt gamla namn kändes något förlegat.

Företaget ägs av mig, Kerstin Johansson och Annie Svensson.

Vi har varit företagare i många år men nu känns det som om vi hittat hem sedan tre år tillbaka. I samarbete med YH-vind i Strömsund startade vi då ett utbildningscentrum för ”säkert arbete på hög höjd”, detta samarbete fortskrider och är en förutsättning för att vi skall vara på rätt plats vid rätt tillfälle och hålla oss informerade om utvecklingen inom området. Det senaste halvåret har vi även knutit en ny aktör till oss, Procurator, vilket gör att kursverksamheten utökats till att även gälla HLR och brand.

Under dessa tre år har vi inte enbart haft YH-vind som våra kunder utan kurser har även köpts in av tex. Vattenfall, ABB, O2, Jämtkraft, Vindkraftsutbildningen i Storuman och  ett antal mindre byggföretag mm. till den listan lägger vi nu även Vestas som använder oss för sin säkerhetsutbildning i norra Sverige. En av våra styrkor är att vi kan leverera en ”kompakt” kurs där deltagarna inte behöver förflytta sig mer än tre minuter för att genomföra hela utbildningen, då även räddning från höjd höjd, 22m. Detta innebär en stor tidsvinst och ett minimalt risktagande, kunden behöver inte hyra vindkraftverk för utbildningen.

Som nämnts ovan pågår en renovering av kurs/boende nu, på önskelistan står en nasell och byggande av ett trångt utrymme, flera stegar. Företaget är under ständig utveckling för att tillgodose kundens önskningar.

Som företagare brinner vi för detta.  Att i vårt område få utveckla ett unikt företag som tillför bygden både hopp och arbetstillfällen, visa vår vackra bygd och alla möjligheter till fin rekreation som finns, är inte bara ett arbete utan ett rent nöje.

Vid pennan Kerstin Johansson

Högt Hett & Säkert
Gåxsjö 350
830 70 Hammerdal


Kontakt: Kerstin 070-219 49 48

 

Windfarm Civils på besök i Jämtland

den . Publicerad i Ettan

windfarm

Under två dagar i februari tog Midscand och Vindkraftcentrum.se emot Windfarm civils (WFC)från den gröna ön, Irland.

WFC arbetar främst med armering och gjutning av fundament till vindkraftverk. Dom har en stor erfarenhet då de byggt ca 150 fundament främst i Irland, England och Skottland.

Mr John Murphy som vi ser på bilden i samspråk med Robert Färdvall på Hammerdals betonggjuteri, här i färd med att färdigställa sk prefabricerade fundament till Jämtkrafts park i Sisjka, ett låglandsfjäll i väglöst land mellan Gällivare och Kiruna. Mr John Murphy säger att han inte sett något liknande någon annanstans och är imponerad över metoden och det faktum att man på det här sättet kan producera fundament under den svåraste byggproduktionstiden på året. Han tror att deras kompetens skall kunna möta kraven från våra svenska entreprenörer och att det finns en möjlighet att etablera sig här. Nu åker jag hem till Irland där jag skall presentera det positiva intryck jag har fått av Jämtland och de möjligheter till samarbete som finns här.