Vindkraftcentrum har mobilanpassat hemsidan

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Tyvärr har den nya hemsidan medfört att de länkar som ligger på tidigare inlägg i Facebook försvunnit. Samtliga artiklar som finns länkade på Facebook finns dock kvar och går att söka på hemsidan. I nya Facebookinlägg från och med nu kommer länkar att fungera.

Debatt Moskogen - Se till sakfrågan – för klimatet och den lokala nyttan!

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 efter att fem partier enats i en energiöverenskommelse. Vindkraften är avgörande för att nå målet och har stor potential för fortsatt utbyggnad.

Bakgrunden är den energiomställning som måste göras för att komma till rätta med eller åtminstone minska klimathotet.

Åre och Jämtland är inte undantagna klimatförändringarna – och fler snökanoner kan inte vara det enda svaret på vad de fossila bränslena gör med våra livsförutsättningar.

I Åre kommun har en majoritet i fullmäktige varit för en möjlig etablering av en vindkraftpark sedan man pekade ut området som lämpligt 2010. Istället för saklig prövning enligt de olika regelverk som finns har vindparken varit föremål för förhandlingar när nya majoriteter ska bildas.

Det politiska spelet har varit viktigare än det politiska innehållet – att bidra till energiomställningen.

Det kommunala vetot, finns för att lagstiftaren ville ha kvar ett stort kommunalt bestämmande när lagen skrevs om i syfte att underlätta vindkraftsutbyggnaden.

Att vetot blivit ett politiskt handelsobjekt, som i Åre, var aldrig meningen och den kommunala tillstyrkan är starkt ifrågasatt. Ett skäl är just att det inte bör vara kommunerna som ska avgöra Sveriges energipolitik.

Förutom att bidra till ett minskat klimathot innebär investeringarna i förnybar energi också jobb och företagande där den etableras. Enligt Vindkraftcentrum.ses undersökningar och erfarenheter skulle investeringen på 1,5 miljarder kronor innebära att mellan 350 och 500 miljoner används för att köpa varor och tjänster regionalt.

Byggtiden, två-tre år, medför drygt 300 årsanställningar varav hälften regionala. Driften innebär uppemot 300 lokala årsanställningar utslaget på 20 år. Alla de dryga 100 företag som skulle leverera till parken finns självklart inte idag i Åre, men de flesta kompetenser finns att hämta i regionen.

Under toppåret för vindkraftutbyggnad i länet och gränstrakter 2014 sysselsatte vindkraftsbranschen dubbelt så många som Skistar och Jämtkraft sysselsatte tillsammans.
Det är kort och gott stora pengar i rörelse som ger jobb, mängder av affärsmöjligheter och skatteintäkter lokalt och regionalt.

Unikt för Moskogsprojektet är att parken finansieras av inhemskt kapital, Persson Invest och kommunalägda Jämtkraft, vilket borgar för att avkastningen stannar. Dessutom vill JP Vind bredda ägandet till Årebor  och –företag som ju också skulle betyda lokal avkastning.

En vindkraftspark i Moskogen handlar trots allt i första hand om Sveriges energiomställning – även om följden också blir ekonomiska möjligheter i form av jobb, affärer och skatteintäkter.

Se till sakfrågan – och låt miljöprövningen avgöra lämpligheten av en vindpark i Moskogen!

 

Karin Österberg, regeringens vindkraftsamordnare
Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum.se, en del av Energimyndighetens Nätverk för vindbruk

Strömsunds kommun får pengar av Energimyndigheten för att driva Vindkraftcentrum.se vidare.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 -  Nu är finansieringen av verksamheten klar för de närmaste två åren, säger projektledaren Torbjörn Laxvik.

Vindkraftcentrum.se har funnits sedan 2011 med olika konstellationer av finansiärer och något varierande uppdrag. Sedan ett år är Statens energimyndighet ensam finansiär och Vindkraftcentrum.se är en nod inom myndighetens Nätverk för vindbruk. Projektägare är Strömsunds kommun som står för hyror och diverse omkostnader. Genomgående har uppdraget varit att vindkraftsutbyggnaden ska ge mesta möjliga nytta i de trakter där den anläggs, i form av jobb och företagande.

Mer preciserat i det nya beslutet om stöd handlar det om att använda det Planeringsverktyg som tagits fram.Efter detaljstudier av redan byggda storskaliga vindparker i Norrland går det att förutse vilka kompetenser bland arbetskraft och företag som behövs i varje ögonblick under uppförandet av en ny park. Och vet man det så kan lokala och regionala aktörer på ett planmässigt sätt hunnit utbilda och matcha folk, och företag investerat efter de behov som förutsetts. Allt för att utbyggnaden ska ge så mycket nytta som möjligt i området.

”Det är dessutom värdefullt för Energimyndigheten att ha en regional partner som är strategiskt lokaliserad till mellannorrland, där en stor del av utbyggnaden för närvarande sker”, skriver Energimyndigheten i sitt beslut.

-        -  Från början var verksamheten mer strikt inriktad på Jämtlands län. Nu har vi utfört uppdrag i hela landet, men det är just i de norra delarna vi ser att satsningarna kommer att ske, säger Torbjörn Laxvik.

En del politiska beslut återstår och hinder behöver undanröjas, men den parlamentariska Energikommissionen har utökat elcertifikatssystemet med ytterligare 18 TWh till 2030. Tillsammans med det som byggs nu och de närmaste åren innebär det investeringar på 100 miljarder kronor.

Den förnybara energi som framställs till lägst kostnad är landbaserad vindkraft. Storskaliga parker i goda vindlägen den mest effektiva. Glesbebyggda trakter och lediga platser finns i Norrland, liksom infrastruktur i form av kraftledningsnät.

Med god tillgång på grön el - vatten- och vindkraft - kan Norrland bli självklart etableringsområde och centrum för elintensiv industri i Europa. Exempel är datacenterföretag, vätgasproduktion och batterier till elbilar samt plast- och kompositprodukter.

Det fullständiga namnet på projektet är Vindkraftcentrum.se – Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll.

-        -  Ja, och extra intressant är egentligen de långsiktiga jobben och affärsmöjligheterna på längre sikt. Vi kommer att söka tilläggsmedel för att genomföra en initierad studie kring de arbetsuppgifter och de regionala näringslivsmöjligheter som kan förutses under drift- och underhållsperioden framöver, säger Torbjörn Laxvik.

Energimyndighetens stöd till Strömsunds kommun uppgår till maximalt 3, 4 miljoner kronor från 1 april och två år framåt.

133 miljoner i ny satsning på vindkraftsforskning

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energimyndigheten satsar 133 miljoner kronor i det nya forskning- och innovationsprogrammet VindEL. Det blir Energimyndighetens största samlade satsning på vindkraftsforskning hittills. Programmet ska bidra till att utveckla lösningar som underlättar etableringen av vindkraft i Sverige och samtidigt bidra till utveckling i näringslivet, samt i förlängningen även nya arbetstillfällen och svenska exportintäkter.

I omställningen till ett helt förnybart elsystem år 2040 förväntas vindkraften utgöra en hörnsten. Olika scenarier visar att detta kan innebära att den årliga elproduktionen från vindkraft ökar med så mycket som 50 TWh. För att nå dit krävs insatser för effektiva lösningar inom vindkraftsområdet. Energimyndigheten satsar nu 133 miljoner på vindkraftsforskning som ska bidra till ny kunskap, nya tekniker och lösningar för en ökad och hållbar vindkraftsutbyggnad i Sverige och utomlands. Programmets prioriterade insatsområden är vindkraft i svenska förhållanden, hållbarhet, samt integration i energisystemet.

– Forsknings- och innovationsinsatser inom vindkraftsområdet är viktigt eftersom det finns ett behov att finna effektiva lösningar för etablering i våra specifika svenska förhållanden med till exempel kallt och isigt klimat och mycket skog, säger Sara Bargi, chef för enheten för hållbar el på Energimyndigheten.

Satsningen ska även bidra till att skapa nya arbetstillfällen och stärka svenska exportintäkter då vindkraft byggs ut under liknande förhållanden på andra håll i världen.

– Det behövs resurseffektiva och miljöanpassade lösningar och god planering där alla positiva och negativa effekter på människor, djur, natur och näringsliv beaktas, säger Linus Palmblad, programansvarig för VindEL på Energimyndigheten.

Kommande utlysning i mars

VindEL omfattar 133 miljoner kronor som fördelas över fem år fram till år 2021. Precis som för Energimyndighetens andra forsknings- och innovationsprogram kommer en stor del av programmedlen delas ut till projekt genom utlysningar. Den första utlysningen planeras att öppna inom kort.

Vind- och vattenkraft kan ge ny basnäring i norra Sverige

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Datacenterindustrin växer explosionsartat och kan ge 30 000 nya hållbara jobb redan 2025.

-        Men då krävs politiska åtgärder som styr verksamheten till områden som kan erbjuda hållbar elproduktion, skriver 34 kommunalråd i en debattartikel i Svd.

I artikeln framhävs att i regionerna i norr är elmixen hundra procent förnybar och att potentialen att bygga ut vindkraften är stor. Och att få acceptans för det senare underlättas om det leder till fler jobb.

Länk till artikeln>>