Nytt stöd främjar vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Pressmeddelande från regeringen

Regeringen har beslutat att ge Energimyndigheten i uppdrag att fördela en ny vindkraftpremie till kommuner som framgångsrikt arbetar för ny vindkraft. Detta ska stötta omställningen till ett helt förnybart energisystem.

Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att varje år fördela sjuttio miljoner kronor i vindkraftspremier till Sveriges kommuner för öka antalet vindkraftsetableringar.

– Genom vindkraftspremien får kommunerna ett starkt incitament att verka för att vindkraftsprocesser inte bara inleds utan också tas i mål. Kommunerna kan använda pengarna där de bedömer att de gör mest nytta, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

Premien ska baseras på hur mycket vindkraft som togs i drift i kommunen under föregående år. Ju mer vindkraft som tas i drift, desto större blir ersättningen till kommunen.

Fotot föreställer energiminister Ibrahim Baylan.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Eolus säljer 232 MW vindkraft till Aquila Capital. 61 vindkraftverk i Västernorrland

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Pressmeddelande från GLOBE NEWSWIRE

Eolus har tecknat avtal med Aquila Capital avseende försäljning av vindparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen bestående av 61 vindkraftverk med en total installerad effekt om 232 MW. Den preliminära köpeskillingen för vindparkerna uppgår till 264 MEUR.

Affären omfattar försäljning av samtliga aktier i de respektive projektbolag som äger rättigheterna till vindparkerna. Eolus kommer att uppföra båda vindparkerna och för vindpark Kråktorpet bestående av 43 vindkraftverk med en effekt om 163,4 MW kommer Aquila att bidra med finansiering under byggnationen. Den preliminära köpeskillingen för vindpark Kråktorpet uppgår till 182 MEUR. För Vindpark Nylandsbergen bestående av 18 vindkraftverk med en effekt om 68,4 MW kommer köpeskillingen erläggas fullt ut vid färdigställande och övertagande. Den preliminära köpeskillingen för vindpark Nylandsbergen uppgår till 82 MEUR. Båda vindparkerna kommer att driftsättas under 2019.

Som en del i affären har Eolus fått förtroendet att leverera tekniska och administrativa tjänster under sju år rörande båda vindparkerna för att maximera utfall och produktion från anläggningarna. Vindparkerna är belägna nära vindpark Jenåsen som Eolus för närvarande bygger i Sundsvalls kommun.

-Jag är väldigt glad över att kunna tillkännage detta avtal. Aquila Capital gör stora investeringar i svensk vindkraft och att de valt Eolus när de ytterligare utökar sitt innehav med 232 MW är mycket glädjande. Detta är Eolus hittills största order och visar på vår förmåga att leverera konkurrenskraftiga investeringar säger Eolus VD Per Witalisson.

-Aquila är en mycket respekterad investerare och vi är glada att vi kan utveckla en nära relation med dem genom denna investering. Vi värdesätter det förtroende Eolus fått med att inte bara uppföra vindparkerna utan också sköta drift och förvaltning säger Eolus vice VD och operative chef Marcus Landelin.

Intäkterna från försäljningen av projekträttigheterna för vindpark Kråktorpet kommer att bokföras i det andra kvartalet i Eolus räkenskapsår 2017/2018. Intäkterna från försäljningen av projekträttigheterna för vindpark Nylandsbergen och från uppförandet av båda vindparkerna kommer att bokföras när anläggningarna är färdigställda och tagits över av Aquila, vilket beräknas ske under andra halvan av 2019.

Genomförandet av transaktionen är beroende av att ett antal villkor uppfylls före tillträde.

Persson Invest blir hälftenägare i Mullbergs Vindpark

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Pressmeddelande från Jämtkraft:

Persson Invest köper Skanskas andel i Mullbergs Vindpark i Rätan. Idag äger Jämtkraft och Skanska hälften var. I och med Persson Invests köp blir vindparken 100 procent lokalägd.

- Vi vill öka produktionen av förnybar energi. Som lokalt bolag vill vi säkerställa att utvecklingen av vindkraft kommer regionen tillgodo, på både kort och lång sikt, säger Björn Rentzhog, vd och koncernchef Persson Invest.

Mullbergs Vindpark ligger strax utanför Rätan i Bergs kommun, Jämtland. Vindparken med 26 verk är en av länets största och den byggdes 2012-2014 av Skanska och Jämtkraft. Vindparken producerar 240 GWh årligen vilket motsvarar el till cirka 50 000 hushåll. Persson Invest köper Skanskas hälftenandel.

- Vi välkomnar Persson Invest som nya delägare. Vår ambition är att tillsammans fortsätta investera i förnybar energiproduktion inom länet, säger Tommy Borgh, affärsområdeschef Jämtkraft.

Persson Invest är ett familjeägt aktiebolag. Förnybar energiproduktion blir nu ett nytt verksamhetsområde som kompletterar de övriga verksamheterna personbilar, lastbilar & bussar, skog, träförädling och fastighetsförvaltning. Persson Invest omsätter 6 miljarder kronor och har 1 300 medarbetare.

Åsele rustar för vindkraftsutbyggnad

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ett trettiotal personer samlades under lördagen (16/12) i Åsele Kulturhus för att diskutera möjligheter för bygden och näringslivet i och med den utbyggnad av vindkraft som Vattenfall planerar för. Mötet var en samlad ansats från Åsele Bygderåd, Åsele kommun, Vindkraftcentrum, Vattenfall Vindkraft och Åsele videoteknik.

Mötet inleddes av Åsele Bygderåd, där Kurt Burström hälsade välkommen och Raquel Johansson berättade om Bygderådets verksamhet och deras projekt RuralFlow. Detta projekt syftar till förbättra dialog och kommunikation mellan olika parter i kommunen, via mer lättillgänglig lokal digital information. Bygderådet arbetar för att möjligheter till utveckling och samarbete mellan byarna i området ska tas tillvara, något som vindkraftsutbyggnaden erbjuder stora chanser till.

Kristoffer Arnqvist från Vattenfalll Vindkraft informerade om de planer på utbyggnad som finns i Blakliden och Fäbodberget, och hur man arbetar för att kunna rekrytera regionala företagare in i upphandlingsprocessen. ”Den lokala kapaciteten är mycket större än man tror”, berättar han. Vattenfall ser stora fördelar med att anlita regionalt, och arbetar nu för att detta ska synas även efter upphandlingen av Blakliden och Fäbodberget. Träffar för lokala företagare har tidigare ordnats i Lycksele, Fredrika och Åsele, och intresset är stort. Genom att använda sig av den databas som Vindkraftcentrum satt upp för leverantörer kommer man kunna att sätta de företag som vinner upphandlingarna i kontakt med regionala företagare som kan fungera som underleverantörer. Allt som krävs för att lokala företag ska ha en chans att kamma hem kontrakt är alltså att de registrerar sig i databasen. Kristoffer poängterar att även mjuka tjänster är intressanta, eftersom mängden människor som kommer att vistas i området i anslutning till byggnationen kräver en rejäl insats från lokalsamhället.

Christer Andersson från Vindkraftcentrum ger i sin presentation vidare exempel på vad vindkraftsetableringar betytt i närliggande bygder, från affärsmöjligheter inom boende, service och fritidsaktiviteter, till samhällsvinster som att få bredband och en mer välsorterad järnaffär. Han påtalar att det i anslutning till parkerna som Vattenfall nu planerar kommer att behövas 80 000 gästnätter och att Vattenfall tagit ett stort steg mot att fler regionala företag kan få vara delaktiga i själva byggnationen.

Om allt går enligt planerna kan Blakliden och Fäbodberget börja byggas sommaren 2018. Investeringsbeslutet för stamnätsanslutning är klart, men man väntar fortfarande på det slutliga investeringsbeslutet för projektet. Parkerna kommer tillsammans att rymma 84 turbiner och producera 1 TWh förnyelsebar el. I anslutning till parkerna kommer det i framtiden att behövas 10-15 vindkrafttekniker, som också allra helst ska vara lokala förmågor.

Tack vare Åsele videoteknik gick hela mötet att se direkt på webben, och inspelningen finns även tillgängligt i efterhand (på: https://www.youtube.com/watch?v=5-5eymX-eas)

Bilden: Kristoffer Arnqvist från Vattenfall berättade om möjligheterna för lokalt näringsliv.

Politik söker partier

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Norrlands framtid ligger i kombinationen förnybar energi, digitaliseringen och elintensiv industri. Vindkraftsutbyggnaden och etableringen av batterifabriken i Skellefteå visar vägen

Två underliggande krafter är i rörelse, den ena mer politiskt styrd än den andra  - energiomställning och digitalisering.

Digitaliseringen betyder att tillgänglig information ökar. Mängden data mer än fördubblas varje år och den kan lagras, analyseras och förädlas. Den innebär utveckling av självlärande system, det som brukar kallas artificiell intelligens, AI.

En del av digitaliseringen benämns Sakernas Internet, det vill säga uppkopplade apparater som kommunicerar med varandra och oss själva. Här finns också den pågående utvecklingen av förarlösa tåg och bilar.

Överhuvud taget räknar man med att robotisering och automation kommer att ersätta hälften av de jobb som utförs idag. I sin tur betyder digitaliseringen möjligheter till nya innovativa affärsmodeller, där konsumenter eller kunder även kan vara finansiärer, delägare, medproducenter eller distributörer.

Digitaliseringen ställer krav på datalagring och bredbandsutbyggnad. Och dessutom god tillgång på säker energi.

I denna stund byggs vindkraft för uppemot 20 miljarder i landet, de största parkerna i norr.

Energimyndigheten räknar med att Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybart år 2040 betyder att vindkraften behöver fyrfaldigas.  Myndigheten ser vindkraften, och än så länge den landbaserade, som den huvudsakliga möjliga förnybara ersättningen för kärnkraft.

Fyra gånger mer vindkraft, i första hand landbaserad och storskalig sådan, betyder med dagens kostnadsläge och teknik investeringar på runt 200 miljarder kronor. Ny teknik med större effektivare verk väntas sänka kostnaderna. Å andra sidan kommer än mer att behöva investeras när den tekniska eller ekonomiska livslängden för befintliga verk tar slut, när det blir dags för ”repowering”.

Näringslivsnoden i Nätverket för vindbruk har undersökt de tillstånd som finns för att bygga ny vindkraft. En del kommer inte att hinna byggas innan tillstånden går ut. En del har teknikutvecklingen sprungit förbi genom att ange relativt låga turbinhöjder.

Genomgången visar att 93 procent av de potentiellt byggbara projekten ligger i elområde ett och två, det vill säga i norra Sverige. Det är ju också i Norrland stordelen av den förnybara energin redan utvinns – vattenkraften.

Energiöverenskommelsen stipulerar också att Sverige ska vara nettoexportör av förnybar energi. Förutom exportinkomster kan landets försteg med goda vatten- och vindtillgångar innebära stora möjligheter att etablera elintensiv industri i Sverige och självklart vid källan – i Norrland. Ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling.

I den ekonomiska samarbetsorganisationens rapport från i mars om Nordliga glesbefolkade områden, där Norrlandslänen ingår, ges starka råd om nationell och regional politik. Här pekar man på att energiproduktionen i norr inte bara är viktig i form av energileverenser utan som tillväxtmotor.

Den förnybara energin, vatten och vindkraft, skapar tillväxtmöjligheter, och här nämns datalagring och IT specifikt. För Jämtlands län betonas vad vindkraftsanläggningarna betytt för tillväxten i byggsektorn det senaste decenniet.

När Northvolt bestämde sig för Skellefteå som huvudsaklig etableringsort för sin planerade batterifabrik, fanns bland de avgörande argumenten just att verksamheten kan drivas med 100 procent förnybart.

Alltså ett gott exempel på att elintensiv industri med fördel kan placeras i Norrland, där vattenkraften finns och vindkraften byggs ut. Självklart ska det förnybara användas där den utvinns.

Investeringar på 200 miljarder kronor i vindkraft i Norrland förstärker möjligheterna till nyindustrialisering  av landsdelen. Med god tillgång på grön el kan Norrland bli självklart etableringsområde och centrum för elintensiv industri i Europa. Exempel är datacenterföretag, vätgasproduktion, batterier till elbilar samt plast- och kompositprodukter.

Vindkraftcentrum.se har tittat närmare på åtta vindkraftsbyggen och studerat tre av dem ner på timnivå. Genom kartläggningen av byggda parker vet VKC vilka kompetenser som behövs i varje ögonblick när en ny park byggs. Detta genom att generalisera erfarenheterna men också genom att ta hänsyn till specifika förhållanden.

Detta är en god grund till ett aktivt förhållningssätt för kompetens- och näringsutveckling där vindkraft ska anläggas. Den lokala och regionala nyttan ger i sin tur förankring av nya projekt bland befolkningen. Utifrån erfarenheterna från bl a Jämtlands län sprids arbetssättet att skapa än större  nytta i de regioner där vindkraft byggs. Vitsen här blir alltså inte bara att prognosticera nyttan av en park utan faktiskt göra nyttan större genom ett aktivt förhållningssätt. Med hjälp av det vi kallar Planeringsverktyget.

Enkelt uttryckt innebär det att samla aktörer som projektör/ägare, kommun, region/län, företagarföreningar, utbildningsanordnare, Almi, arbetsförmedling med fler som arbetar efter den tidshorisont som verktyget ger, synliggör möjligheterna samt bedriver närings- och kompetensutveckling. Investeringar kan planeras, samarbeten startas, teknikerutbildning anordnas med mera.

I samband med detta kan utvecklingsmedel från ägaren växlas upp med regionala medel och användas till lokal näringsutveckling. Här behöver modeller utvecklas.

Drift- och underhållstiden på 20-25 år innebär varaktiga jobb, särskilt om generationsväxling av verk dessutom sker. En stor mängd vindkrafttekniker kommer att efterfrågas, men även en hel del andra tjänster och kompetenser. Exempel är utbyten och reparation av blad, besiktningar av hissar och säkerhetsutrustning, specialisttjänster vid byten av växellådor, rotorer och lager med mera. I en park behöver också vägunderhåll och plogning utföras, liksom fastighetsskötsel och elarbeten.

Vindkraftcentrum.se gör just nu en studie kring drift och underhåll som bland annat kartlägger vilka arbeten som utförs och omfattningen av dem. Men också de affärsmöjligheter som regionala företag kan ta till vara.

Poängen är att ytterligare nytta ska skapas i de trakter där vindkraft byggs. Det stärker i sin tur förankringen för det tämligen nya kraftslaget bland befolkningen. Kan det dessutom leda till olika varianter på elintensiv industri i regionerna stärker det acceptans och förankring ytterligare.

Och ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling. Både vad gäller vindkraft och den elintensiva industrin.

Så här skriver de fyra nordligaste länens samverkansorgan Europaforum (EFNS) i förhållande till EUs stora forskningsprogram Horisont 2020: ” …, EFNS proposes that land-based wind power becomes the main object of focus for H2020 in 2018-2020, as well as the focus in 2021 and beyond. On this basis, the region of EFNS will be able to set up a European and international research centre and testbed for wind power in cold climates and sparsely-populated areas.”

Besked om själva Testparken kan komma inom kort.  Relevant forskning bedrivs genom SWPTC (Luleå tekniska univeristet och Chalmers) med samarbete med Stand Up for Wind (KTH och Uppsala universitet, Mittuniversitetet samt NTNU i Trondheim.

North Pole arbetar för att etablera elintensiv industri, liksom Power Region och ett antal kommuner I norr. Facebook-etableringen har gett 240 arbetstillfällen säger en utvärdering.

I några norrländska städer finns ett antal Sience Parks där forskning möter företag och driver innovation. Vindkraftcentrum.se har väsentliga företagskontakter och exempelvis 600 norrländska företag som levererat till vindkraftbranschen.

Sammantaget finns möjligheter och ett tydligt norrländskt intresse. Men vare sig politik eller aktör.

Torbjörn Laxvik