Tid för tankar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det är oroliga tider och när det kan ljusna vet vi inte. Dock säger regeringen att när det är dags starta upp ekonomin igen är det satsningar i de gröna näringarna som gäller. Många debattörer håller med och vill anta möjligheterna som ges för den energi- och klimatomställning som krävs.

Mycket har gått i stå. I vindkraftsbranschen är det exempelvis inte helt lätt för utländska montörer och tekniker att ta sig in i landet. En del av turbintillverkarnas fabriker på kontinenten står stilla. I många verksamheter är satta på paus.

Kanske är det bästa för de gröna näringarna i bred bemärkelse att använda tiden till att kartlägga och organisera sig så att man branschvis och enskilt är beredda att ta emot de investeringar som är att vänta.

Redan innan Coronan har vi sett att det internationella kapitalet lämnar fossila investeringar till förmån för sådana i det förnybara. Den underliggande marknaden visar riktningen och både Sverige och EU stödjer med politik. EUs Green Deal blir ett centralt inslag.

Enorma investeringar sker i förnybar energi. Vindkraftcentrum.se har sitt säte i Jämtlands län och här byggs som exempel vindkraft just nu för åtta miljarder kronor. Mer är att vänta.
Stordelen av den förnybara energin som utvinns är fortfarande vattenkraft och av den sammanlagda producerade elenergin exporteras två tredjedelar från länet. Det ger inkomster. Men mer intäkter skulle det innebära om elen används eller förädlas här genom elintensiv industri.

Ett sätt att förbereda sig för investeringar i sådan är att kommuner utarbetar detaljplaner och förstudier för de platser där sådan kan etableras med tanke på kraftkapaciteter, fibernät och miljöhänsyn. Exempel här är serverhallar, batteri- och vätgastillverkning.

Ett annat sätt att ta tillvara inhemska resurser är att använda och utveckla inhemska bränslen. En del blir fortsatta investeringar i laddinfrastruktur, genom projektet Stolpe in för stad och land, här i regionen. En annan del är utvecklingen av regionala elflyg som pågår på flera håll, bland annat här i länet genom Green Flyway.

Jämtkraft med fler utvecklar ett biobaserat flygbränsle som kan innebära att tio procent av inrikesflygets förbrukning kan ersättas liksom lika stor andel av utrikesflygets som tankas i landet.
Vätgastillverkning i större och mindre skala har en stor potential, särskilt om den tillverkas med hjälp av tidvis elöverskott från vind och sol. Som bränsle kan den driva personbilar, lastbilar, tåg och arbetsmaskiner.

Med hjälp av gasturbiner kan energin omvandlas till el igen och därmed vara en balanskraft regionalt eller mellan nord och syd.

Om stordelen av fordonsbränslet som används i regionen också  tillverkas här innebär det att vi slipper importera från en osäker världsmarknad, att pengarna cirkulerar här och således innebär en större försörjningstrygghet.

Omställningen av elsystemet betyder mängder av jobb- och affärsmöjligheter i denna liksom andra regioner. Extra intressant är denna möjliga utveckling i inlandet. Här kan dock kompetensförsörjning sätta gränser.

Å andra sidan kanske den pågående krisen i efterhand kan bidra till olika lösningar. Den relativa trygghet som råder i våra lands- och glesbygder kan bli attraktiv för invånare i sårbara storstäder.
Att bygga nytt eller renovera gammalt är det dock svårt att göra någon vettig affär av. De låga fastighetsvärdena bir en dålig säkerhet för lån. Kanske skulle en offentligt finansierad Egnahemsrörelse vara en dellösning?

I vilket fall behövs gemensamma funderingar om vilka tillgångar och möjligheter vi har i våra glest befolkade regioner. Den förnybara energin är en grund för att bo och verka.

Torbjörn Laxvik
Fotot: Ingen Corona men Halo. Påskafton i Mjösjö 2020. Foto Torbjörn Laxvik

Stark start på 2020 för laddbara fordon

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Under årets första kvartal har antalet laddbara fordon i trafik ökat med 16 %, vilket kan jämföras med 14 % under samma kvartal förra året. Situationen framöver kan komma att bli mer oviss i spåren av epidemin, men ännu får Power Circle signaler om att verksamheter rullar på. Satsningar på just elektrifiering skulle också kunna vara en smart väg ur en den ekonomiska krisen. (Pressmeddelande från Power Circle)

De laddbara fordonen fick en stark start på 2020. Antal laddbara fordon i trafik har ökat med 16 200 stycken eller 16 % sedan årsskiftet, jämfört med 9 800 stycken i Q1 förra året. BIL Sweden rapporterar att nyförsäljningen av laddbara fordon de första tre månaderna har legat på en marknadsandel på 28 % av nyregistreringar jämfört med 13 % för samma kvartal förra året. Andelen elbilar fortsätter utgöra drygt en tredjedel av det totala laddbara beståndet, och fördelningen bland nyregistreringar i Q1 håller sig på samma nivå.

Power Circle lanserar också i samband med denna kvartalsrapport en ny infograf över hur laddningen utvecklas i Sverige. När branschen växer finns behov av att utveckla statistiken och lyfta fram nya nyckeltal. Exempelvis kommer vi framöver att följa utvecklingen av olika sorters fordon närmare och den samlade batterikapaciteten. Hittills finns en samlad batterikapacitet om 2 770 MWh som potentiellt sätt skulle kunna användas för applikationer som reservkraft, balansering eller annat som bilägarna och systemet kan ha nytta av tillsammans.

När det gäller elbussar har den snabba ökningen som sågs 2019 stannat av något under årets första månader med endast ett fåtal nya bussar i trafik sedan årsskiftet. Utbyggnaden av laddinfrastruktur fortgår däremot, med nu över 10 000 publika registrerade laddpunkter på sammanlagt 2 164 laddstationer i landet.

Coronautbrottet kommer förmodligen ha en påverkan på utbyggnaden av laddinfrastruktur, men hur stor är ännu inte klart. Effekterna på nyregistreringen av laddbara fordon förväntas börja märkas först inom de närmsta månaderna, eftersom de bilar som rullar ut i trafik nu beställts flera månader tillbaka. Försäljning av laddboxar till privatpersoner förväntas följa denna utveckling. När det gäller utbyggnad av publik laddinfrastruktur samt laddboxar hos företag och BRFer är utvecklingen inte lika given.

– Hittills verkar företag inom branschen uppleva en relativt oförändrad aktivitet, men naturligtvis kan flödet av nya affärer svalna när de organisationerna som investerar i laddstationer håller hårdare i sina pengar ett tag, säger Daniel Kulin, sakkunnig E-mobility på Power Circle. Att folk stannar hemma mer kan ju också komma att påverka hur mycket som laddas runtom i landet, men det återstår att se.

Under 2019 togs flera politiska initiativ för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur såsom ökat stöd till snabbladdning under 2020 och initiativ till en elektrifieringskommission med fokus på tunga fordon.

– I ljuset av Coronaepidemin kan dessa initiativ bli ännu viktigare, säger Johanna Barr, sakkunnig och statistikansvarig på Power Circle. Det finns en möjlighet framåt att stimulera ekonomin genom investeringar som också driver omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Här skulle bland annat satsningar laddinfrastruktur kunna bidra.

Topplistan

De vanligaste elbilarna i Sverige är Renault Zoe (5 784 st), Tesla Model 3 (5 421 st) samt Tesla Model S (5 051 st). Bland laddhybriderna är Volkswagen Passat GTE (13 533 st), Mitsubishi Outlander PHEV (12 400 st) och Kia Optima PHEV (7 999 st) vanligast.

På nya www.elbilsstatistik.se finns ytterligare information om det laddbara beståndet och laddinfrastrukturen i Sverige, inklusive grafer och andra visualiseringar av intressant statistik.

ELIS – Elbilen i Sverige

Power Circle publicerar varje månad utvalda delar av statistiken över beståndet av laddbara lätta fordon i Sverige. Statistiken sammanställs från en unik databas över Sveriges samtliga laddbara fordon (personbilar, lätta lastbilar och fyrhjuliga mc) och ger en mer heltäckande bild av elbilar och laddhybrider i Sverige än annan tillgänglig statistik. I databasen, som går att beställa i sin helhet, belyses bland annat olika laddstandarder, tekniska specifikationer specifika för elbilar och geografiska data för varje enskild bil, samt diverse prognoser. Informationen ger ett unikt beslutsunderlag då det kommer till uppbyggnad av lokal laddinfrastruktur, inköp av elfordon och marknadsöversikt.

Eurowind Energy A/S bygger vindpark Knöstad i Värmland

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Detta är Siemens Gamesas första orderbekräftelse i Sverige från deras senaste plattform med den rekordstora rotordiametern på 170 m. Med en tornhöjd på 115 m sträcker sig rotorbladen 200 m över marken i sitt högsta läge. Verken kommer levereras under sommaren 2021 och vindparken driftsättas hösten 2021.

Vindpark Knöstad är beläget i ett kuperat skogsområde norr om E18 i Säffle kommun. Området har goda vindförhållanden och vindparken beräknas producera 135 miljoner kWh årligen vilket motsvarar konsumtion av hushållsel för närmare 30 000 hushåll. 

Vi är mycket glada över att se det snabba genomslag denna plattform har på den skandinaviska marknaden, en av världens mest sofistikerade vindkraftsmarknader. Affären utmärker dessutom en fortsättning på vårt starka samarbete med Eurowind Energy, som vi tidigare arbetat med i projekt Thorup Sletten. Det känns alltid inspirerande med kunder som är engagerade i att stärka vårt samarbete.” sa Alfonso Faubel, Siemens Gamesas VD för landbaserad vindkraft.

Efter ett framgångsrikt samarbete i projekt Thorup Sletten i Danmark, landets största landbaserade vindpark, är vi glada över att ytterligare stärka vårt samarbete med Siemens Gamesa med projekt Knöstad. Vi ser fram emot att inleda byggnation av de största landbaserade vindkraftverken som finns tillgängliga på marknaden” sa Jens Rasumssen, VD på Eurowind Energy och tillade: ”På Eurowind Energy anser vi att en kontinuerligt lägre produktionskostnad för el är uppenbar för industrin och SG 5.8-170 tar oss ytterligare ett steg i denna riktning”.

Eurowind Energy arbetar just nu med upphandling av anläggningsarbeten för vindpark Knöstad. Byggnation av vägar och arbetsytor planeras inledas hösten 2020.

Om Eurowind Energy

Eurowind Energy är ett danskt privatägt företag som under åren utvecklats till att bli en ledande utvecklare och operatör av sol- och vindkraftparker. Koncernens huvudsakliga verksamhet omfattar utveckling av sol- och vindkraftparker samt förvaltning av tillgångarna. Eurowind Energy sköter finansiell och teknisk administrationen för 1300 MW, varav 600 MW är under eget ägande.

Eurowind Energy är verksamma i Sverige sedan 2016 med kontor i Göteborg.

2,2 miljarder investeras i ny vindkraftspark i Uppvidinge kommun

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Stena Renewable investerar nu 2,2 miljarder i Vindpark Tvinnesheda med en total effekt på 210 MW i Uppvidinge. Projektet har gjorts möjligt genom ett samarbete mellan vindkraftsaktörer, nätägaren E.ON och ett så kallat nätförstärkningslån från Svenska kraftnät. Totalt kommer 700 MW ny elproduktion kunna anslutas i området som i dag har underskott på el.

– Det känns otroligt bra att den här vindparken äntligen blir verklighet och det beror på ett mycket gott samarbete mellan många olika parter. Den kommer ge ett rejält tillskott till elproduktionen i området och skapa stor klimatnytta, säger Peter Zachrisson, vd för Stena Renewable.

Anslutningen till elnätet har länge varit en utmaning i området och har möjliggjorts genom ett så kallat nätförstärkningslån. Svenska Kraftnät kan bevilja denna typ av lån för att göra det möjligt att ansluta ny elproduktion där det inte finns tillräckligt med ledig kapacitet. Syftet är att underlätta för den första aktören som vill ansluta till nätet och som inte själv kan ta hela investeringen för att förstärka elnätet. Svenska Kraftnät har beviljat lånet till E.ON som är nätägare i området och totalt kommer 700 MW nu kunna anslutas i elområde 4 (söder om Oskarshamn-Ringhals).

– Det är mycket positivt att så mycket förnybar elproduktion nu kan anslutas i södra Sverige där elanvändningen är hög och underskottet på el är som störst, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Stena Renewables vindpark består av 47 vindkraftverk med en total effekt på 210 MW. Turbinerna levereras av Vestas och är av typen V150. Den årliga elproduktionen beräknas uppgå till drygt 600 GWh vilket skulle kunna förse 120 000 villor med hushållsel. Vindparken kan minska utsläppen med 360 000 ton koldioxid, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från alla bilar i Kronoberg.

– Tack vare nätförstärkningslånet och nya möjligheter för styrning av elproduktion tar energiomställningen i södra Sverige ett stort steg framåt. Stena Renewable är först ut, men även andra aktörer ligger långt framme i planeringen av vindparker som vi får kapacitet att ansluta. Det förstärkta elnätet ger dessutom bättre möjligheter för tillväxt i regionen, säger Mats Tullgren, regionnätschef på E.ON.

Elnätet i området kommer nu att byggas ut för att möjliggöra etableringen av vindkraft, men det kommer att ta flera år innan detta är färdigt. E.ON installerar därför teknisk utrustning som kan begränsa tillförseln av producerad el till elnätet, vid tillfällen då nätets kapacitet överstigs. På så sätt kan vindkraft anslutas redan innan elnätet är färdigbyggt och därmed påskynda omställningen. Detta är reglerat i ett avtal med Stena Renewable och har varit en förutsättning för att få vindkraftparken till stånd. När alla vindparker anslutit beräknas elproduktionen uppgå till omkring 2 TWh per år, vilket är lika mycket som elanvändningen i hela Kronobergs län.

Bild:Stena Renewable

Klartecken för testcenter för vindkraft i kalla klimat

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

RISE och Skellefteå Kraft har fått klartecken från länsstyrelsen i Norrbotten att utveckla ett unikt testcenter för vindkraft i kallt klimat i vindkraftparken på Uljabuouda i Arjeplog. Här ska vindkraftsaktörer från hela världen kunna testa sina turbiner. (Pressmeddelande från RISE)

Ett av målen för projektet ”Testbädd kallt klimat för omställning till 100 procent förnybart”, som RISE driver tillsammans med Skellefteå Kraft, var just att etablera en testbädd för vindkraftverk i kallt klimat. Platsen för testbädden är Uljabuouda vindkraftspark i Arjeplogs kommun i Norrbotten, som ägs av Skellefteå kraft. Här finns det historiskt dokumenterade utmaningar med kalla temperaturer och nedisning. Uljabuouda är en av de första vindkraftsparkerna som byggdes ovanför trädgränsen och ligger på ett kalfjäll 760 meter över havet med vindar på runt åtta sekundmeter i snitt.

- Vi är glada över att ha fått beslutet. Därmed finns den viktigaste förutsättningen för att nya vindkraftverk ska kunna prövas på plats. Det kommer att stärka Arjeplog som arenan för tester i kalla klimat och det kommer framför allt att möjliggöra att den svenska vindkraftsutbyggnaden fortsättningsvis görs med för nedisning och kalla temperaturer beprövade vindturbiner, ett viktigt steg i omställningen till 100 % förnybart här i Norden, säger Stefan Ivarsson, RISE.

Testcentret i Uljabuouda ska välkomna vindkraftsaktörer från hela världen för att testa sina turbiner och andra komponenter under de kalla och isiga förhållanden som finns på platsen. Tillståndet innebär att det kan byggas upp mot 330 meter höga vindkraftverk på platsen. De som står i parken i dag är 125 meter höga.

- Det känns fantastiskt att vi har fått det här klartecknet. Det här blir en världsunik anläggning där forskning och utveckling kan bidra till vindkraftens fortsatta utbredning. På så sätt bidrar vår verksamhet i Uljabuouda ytterligare till den hållbara omställningen som samhället nu genomgår, säger Stefan Skarp, chef för vindkraft på Skellefteå Kraft.