El- och energiprogrammet har nystartat på Sollefteå gymnasium

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu har el-och energiprogrammet kommit igång igen på Sollefteå gymnasium. De åtta utbildningsplatserna fylldes snabbt inför terminsstart, två lärare har rekryterats och under det första läsåret har Sollefteå gymnasium ett nära samarbete med Jämtlands gymnasium i Bispgården och deras el- och energiprogram där.

Efter önskemål från energibranschen har Sollefteå kommun beslutat att åter starta el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium.
Inför nystarten har programmet två inriktningar, elteknik och energiteknik.

I Sollefteå byggs just nu en ”ny” gymnasieskola av gamla Gudlav Bilderskolan. Under första läsåret för el- och energiprogrammet har Sollefteå gymnasium därför ett nära samarbete med Jämtlands gymnasium i Bispgården.

-    Under läsåret 2020/21 kommer ”el-lektionerna” att hållas i Bispgården medan övrig undervisning bedrivs på Hågestaskolan här i Sollefteå, berättar läraren Pelle Törnqvist.

Han har rekryterats som lärare till programmet tillsammans med Robin Stattin.

De är både elektriker i grunden och ser med stor tillförsikt framemot att få bygga upp det nya el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium.

Inför det här läsåret och nypremiären hade faktiskt Sollefteå gymnasium kö till de åtta utbildningsplatserna vilket visar att det finns ett stort intresse för utbildningen. Tidigare har Sollefteåelever fått flytta till annan ort för att kunna gå el- och energiprogrammet, men nu finns det alltså åter på plats i programutbudet i Sollefteå.

-    Av de åtta eleverna som nu börjat årskurs 1 har sju valt inriktningen energiteknik och en har valt elteknik, berättar läraren Robin Stattin.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Den ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna.

Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt TV- och datanät. Den kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Text: Erik Löfgren

Bilden:
De åtta eleverna på nystartade el- och energiprogrammet på Sollefteå gymnasium flankerade av de nyrekryterade lärarna Robin Stattin och Pelle Törnqvist.
Foto: Erik Löfgren

Målad vinge räddar örn

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ett norskt forskarlag konstaterar att det går att minska fåglars kollisioner med vindkraftverk med över 70 procent om ett av tre rotorblad målas svart.

Det visar en studie från en vindkraftpark på ön Smöla utanför Tröndelagskusten. Studierna har pågått under tio år och visar särskilt goda resultat vad gäller rovfåglar.

Det är Norsk institutt for naturforskning (NINA) som sammanställt forskningsresultat som kan bidra till minskad fågeldöd.

– I ett av våra försök i Smøla vindpark såg vi att dödligheten gick ned med 70 procent efter att vi målade ett av de tre rotorbladen svart. Ökad kontrast gör vindkraftverken mer synliga for fåglar och de kan enklare styra undan, berättar Roel May som är en av forskarna.

Åtgärden väntas ha stor betydelse för att minska antalet kollisioner med havsörn, som är en art som Norge anser sig ha ett särskilt ansvar för att bevara.

Andra åtgärder som NINA utvärderat är belysning med UV-ljus och att helt enkelt bygga verken på lämpligare platser.

Länk till NINAS forskningssammanställning, klicka här>>

Torbjörn Laxvik
Bild: © Roel May

ÅNS om vindkraft, drönare och framtiden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

”Åselemodellen” är på väg att bli ett begrepp när det gäller hur kommunen arbetar för att stötta det lokala näringslivet med ”hjälp till självhjälp”.

Det är inte utan lite stolthet (välförtjänt sådan) som Calle Birgersson och Katrin Normark-Jonsson på det lilla kommunala näringslivsbolaget Åsele Näringslivsstiftelse (ÅNS) konstaterar att ”Åselemodellen” är på väg att bli ett känt och välrenommerat begrepp runt om i landet.

-    Vi har ju fokuserat på att jobba nära företagen med intentionen att de ska känna att de kan vända sig till oss när de behöver råd, stöd och hjälp. Det är det som bär frukt nu, säger Katrin Normark-Jonsson.

Hon delar sin tid mellan att vara affärscoach på Åsele Näringslivsstiftelse och att arbeta med näringslivsutveckling i det regionala projektet NiMR (näringslivsutveckling i möjligheternas region). NiMR är ett näringslivsprojekt för att stödja företagens utveckling i inlandskommunerna i Västerbottens inland. 16 miljoner kronor satsas på näringslivsutveckling fram till början av år 2021. Fokus sätts på fler nya tjänster och produkter samt att företagen ska stå bättre rustade inför ägarskiften och bli konkurrenskraftigare som arbetsgivare.

-    Det är en stor styrka att jobba med näringslivsutveckling både lokalt i kommunen och regionalt över länet som ger många bra och viktiga synergieffekter, säger Katrin Normark-Jonsson.

På Åsele Näringslivsstiftelse arbetar Katrin Normark-Jonsson tillsammans med näringslivschefen Calle Birgersson. Tillsammans har de byggt upp det som alltså kallas för ”Åselemodellen”.

-    Vi har ju bland annat den företagsdatabas som vi jobbat fram tillsammans med grabbarna på Vindkraftcentrum. Den har blivit en succé och i företagsdatabasen har vi nu hela 180 företag registrerade som är redo att visa framfötterna för att få uppdrag kopplat bland annat till de vindkraftprojekt som är på gång, berättar Calle Birgersson.

Just samarbete är något av nyckelorden för ”Åselemodellen”. Både Katrin och Calle återkommer till vikten av bra samarbete, förutom alla lokala företagare i Åsele kommun och arbetet i det regionala projektet NiMR nämner de Vattenfall som en god samarbetspartner och när det gäller vindkraftutveckling Vindkraftcentrum i Hammerdal.

-    Nu när vindkraftetableringar rullar in på bred front är vi förberedda och redo för när projekten väl kommer igång gäller det alla står på tå och är redo, betonar Calle Birgersson.

Och vindkraftetableringarna skapar redan ringar på vattnet.
Nu i sommar har till exempel planerna på att utveckla elflyg och drönare presenterats i forskningsprojektet EDIS (elflyg och drönare i samhällets tjänst) där bland annat Åsele Näringslivsstiftelse och Åsele kommun ingår som projektpartners.

Projektet ska visa på möjligheter att med drönare och elflyg förbättra förutsättningarna för samhällsservice och transporter i områden med stora avstånd och begränsad tillgång till kritiska samhällsfunktioner. Projektet drivs av Luftfartsverkert, Katla Aero, Flypulse, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet och finansieras av Trafikverket.

-    Att vi har ett eget flygfält här i Åsele har naturligtvis bidragit till att vi är med i projektet – och kopplingarna till satsningarna på förnybar energi via vindkraftprojekten, säger Katrin Normark-Jonsson.

Bilden: Calle Birgersson och Katrin Normark-Jonsson

Bild och text: Erik Löfgren

 

Elbrist i södra Sverige: EnBW ska bygga 106 MW ny vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

EnBW från Falkenberg är ett av Sveriges snabbast växande vindkraftsbolag. Nu är de nära att komma i mål med två nya så kallade greenfieldprojekt om totalt 106 MW effekt i priszon4, där förnybar elproduktion efterfrågas stort. ”Den första utvecklingsfasen av en vindpark är ofta den mest utmanande, men den ger också störst möjlighet att spela ut vår styrka - att ta hand om hela näringskedjan från ax till limpa,” säger vd:n Mads Miltersen. (Pressmeddelande)

”I Sydsverige finns en stor efterfrågan och behov av betydligt mer förnybar elproduktion än vad marknaden kan erbjuda idag,” säger Mads Miltersen. ”Därför är vi väldigt glada att snart vara i mål med två helt nya vindkraftsparker i elpriszon 4.”
EnBW har sedan företagets inträde på marknaden för snart två år sedan, haft en uttalad strategi att växa i Sydsverige genom både uppköp av befintliga anläggningar, påbörjade projekt och helt nya utvecklingar ’från scratch’.

Långsiktig investerare
”Nu har vi haft lovande förhandlingar med markägare på två mycket attraktiva platser i södra Sverige,” berättar Mads Miltersen. Enligt planerna ska de två projekten ha en effekt på 56 respektive 50 MW.

Exakt var de två projekten är, kan Mads Miltersen med hänsyn till den pågående processen inte avslöja ännu. ”Men vinden blåser bra och markförhållandena är goda. EnBW är en långsiktig investerare, ägare och operatör. Så det är mycket som ska stämma för oss när vi sätter igång.”

Om EnBW
Sedan 2016 har EnBW varit verksam på den skandinaviska marknaden genom sitt dotterbolag Connected Wind Services. Den tillverkaroberoende tjänsteleverantören CWS har sitt huvudsäte i Danmark och ett dotterbolag med serviceteam i Sverige. Med förvärvet av CWS har EnBW blivit en viktig aktör inom service, underhåll och reparation av vindkraftverk. CWS är också en viktig hörnsten i utvecklingen av EnBW Sveriges vindkraftsportfölj i Sverige.
 
Med över 21 000 anställda är EnBW en av de största energileverantörerna i Tyskland och Europa och försörjer cirka 5,5 miljoner kunder med el, gas och vatten samt energilösningar och energirelaterade tjänster. Till och med 2020 avser EnBW att utveckla förnybara energikällor till en av de viktigaste pelarna i sin verksamhet. Enbart i Tyskland ska bolaget driva landbaserad vindkraft med en total kapacitet på 1 000 MW till och med 2020. EnBW erbjuder tjänster över vindkraftens hela värdekedjan från planering till konstruktion, drift, underhåll och service.
 
EnBW planerar att investera över fem miljarder Euro i sin fortsatta expansion inom förnybar energi fram till 2025. Bolaget satsar också på selektiv internationalisering för att komplettera sin tyska kärnmarknad. Målmarknaderna för havsbaserad vindkraft omfattar bland andra Taiwan och USA. Inom landbaserad vindkraft är andra viktiga marknader förutom Sverige, Frankrike och Turkiet.

Positiva vindar - företagare siktar på framtiden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Markägarsammanslutningen KleVVind bjöd in lokala och regionala företagare till en träff tillsammans med Vattenfall och Vindkraftcentrum på Treklövern i Fränsta den 10 augusti. Ett välbesökt möte som genomfördes i tre omgångar och med full respekt för rådande COVID19-situation.

Drygt 50 deltagare representerade ett stort antal olika branscher, allt från kost och logi till anläggning och transporter.
 
Christina Rylander Bergqvist inledde mötet med att kort redogöra för KleVVinds arbete från 2009 och fram till 2018 när Vattenfall förvärvade projekt Klevberget. Därefter berättade Jeanette Lundqvist från Vattenfall om tidplanen för projektet och om några viktiga milstolpar innan vindkraftparken kan börja byggas hösten 2021. Vattenfalls vilja och ambition att skapa så mycket lokalt och regionalt innehåll som möjligt inför byggnation men även under efterföljande driftfas är tydlig. Att synliggöra affärsmöjligheterna i bygd och region är därför en viktig faktor nu men även framgent.
 
Även om det återstår ca 1 år innan byggstart för projekt Klevberget insåg alla vikten av att redan nu börja tänka i termer av synlighet, transparens och samarbeten.
 
Christer Andersson från Vindkraftcentrum visade och förklarade hur den nya "Digitala Affärsplattformen för Vindkraft" fungerar och alla möjligheter som skapas företagare emellan. Inför Vattenfalls upphandling av huvudentreprenörer kommer offertlämnarna att få tillgång till affärsplattformen för att se vilka kompetenser, kunskap och erfarenhet som finns att tillgå både lokalt och regionalt.

Flera tog chansen att registrera sig i affärsplattformen direkt efter mötet.

Med siktet inställt på framtiden var samtliga deltagare eniga: Vi finns – Vi kan – Vi vill!