Med örnkoll på örnar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Projekt Örnkoll på Gotland är ett tvåårigt test som går ut på att hindra att örnar krockar med vindkraftverk.  När en örn närmar sig registrerar en kamera det och skickar en stoppsignal till vindkraftverket som stannar tillfälligt.

Gotland har uppåt 200 örnbor vilket har varit ett problem för vindkraftsprojektörerna. Enligt artskyddsförordningen måste en skyddszon på två km vara upprättad mellan örnboet och närmaste vindkraftverk, vilket gjort att det är svårt att hitta områden.

 – Vi vill föra i bevis att den här tekniken kan ge fullgott skydd. Det är ett patenterat amerikanskt system som används i USA. Men först måste vi testa att systemet fungerar, säger Andreas Wickman, projektledare för Örnkoll.

Första halvåret ägnas åt att ta fram ett detaljerat program på hur man bäst kontrollerar att den tekniska apparaturen gör vad den utger sig för att göra.  Tanken är att bygga ett torn där kunniga ornitologer kan stå och studera samma sak som kameran, att kameran observerar att en fågel närmar sig och skickar en stoppsignal till det verk som står i den riktning fågeln är på väg.

 – Ornitologerna ser om kameran så att säga sköter sig jämfört med hur de uppfattat situationen. Det är det enda sätt att få reda på om kameran ser det människan ser.

När projektet kommit fram till hur många ornitologer som behövs, hur många gånger de måste stå på plats, på vilka avstånd och under vilka tider med mera kan ett kontrollprogram läggas fast.  Sedan ska kameran installeras på ett eget fristående torn, vilket kan ske först efter sommaren.

–Vi ska på tornet till ornitologerna bygga ett observationsrum så de kan under vintertid studera fåglarna utan att frysa, berättar Andreas Wickman.

Kameran kommer ta tusentals foton av de fåglar som är av intresse och bilderna samlas i en databas. Projektet pågår i två år. Fältarbetet avslutas vid halvårsskiftet nästa år, därefter sker analys och utvärdering. Projektet är slutrapporterat i december 2020. Örnkoll är tillsammans med motsvarande pågående test i Tyskland de första som görs i Europa.

Text: Birdie Dahlberg

Det gemensamma målet nås inom kort

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Sverige och Norges gemensamma mål om 28,4 TWh ny förnybarelproduktion till 2020 är på väg att uppnås redan under detta år. Utbyggnaden hittills motsvarar drygt 28 TWh. Därutöver har Sverige satt ett nationellt mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh fram till 2030, vilket troligen kommer uppnås betydligt tidigare.

Enligt Energimyndighetens prognos kommer 28,4 TWh att nås det första halvåret vilket visar att utbyggnaden skett enligt fastställda kvoter i elcertifikatsystemet. Under 2018 uppfördes fem stora vindkraftparker och ett antal mindre anläggningar som registrerades för elcertifikat. Trots utbyggnaden minskade den faktiska elproduktionen från vindkraft med 0,9 TWh jämfört med året innan. Även produktionen från biobränslen, torv och vattenkraft inom elcertifikatsystemet minskade något.

Utbyggnaden fortsätter och tuffa på. Det är högst sannolikt att det nationella målet 2030 om ytterligare18 TWh kommer att nås redan före 2022 om projektens tidplan håller. En kartläggning visar att det framöver är närmare 22 TWh förnybar elproduktion under uppbyggnad i Sverige och Norge.

Antalet nyregistreringar av solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet slog återigen rekord, de tilldelade certifikaten ökade med 63 procent.

Ytterligare investeringsbeslut som annonserats pekar på att det under året kan bli aktuellt att förnybar elproduktion byggs helt utan subventioner. Något som är positivt för den fortsatta utbyggnaden och målet om hundra procent förnybar elproduktion 2040.

I år annullerades totalt 40,5 miljoner elcertifikat varav 27,9 miljoner i Sverige. Kvotplikten för 2018 var den högsta (29,9 %) sedan systemet infördes och kommer att följas av en ännu högre kvot 2019, för att sedan åter sjunka.

Elcertifikatsystemets utformning har sedan 2003 bidragit till att utbyggnaden av förnybar elproduktion skett till en relativt låg kostnad för elkonsumenterna. Den genomsnittliga kostnaden för elkunden blev 3,6 öre per kWh under 2018, vilket är bara en liten höjning sedan förra året.

Birdie Dahlberg

Photo by Pok Rie from Pexels

Vindkraften ger nya affärsmöjligheter i Ånge

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

När vindkraften kommer till byn då gäller det att bygden får något tillbaka. Emelie Säterberg är kommunens projektledare och ska informera och inspirera lokalbefolkningen att se nya affärsmöjligheter.  I Haverö, Ånge kommun uppförs nu 56 verk och hundratals personer är involverade i byggnationerna.

 – Det är svårt i en glesbygd att samla ihop lokalbefolkningen. Nu försöker jag hitta kommunikationsformer och samlingsplatser runt parkerna. Min uppgift är att presentera vad som sker och inspirera folk att få ut det bästa av detta, berättar Emelie Säterberg som är nytillträdd som projektledare i Haverö.

På sidan om projektlederiet arbetar Emelie Säterberg med forskning och undervisning i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Östersund. Något som går att kombinera då hon som lärare kan jobba på distans.

Parken består av två sammankopplade områden där det byggs 220 meters höga Siemensverk  på Storflötten (36 verk) som är den sydöstra höjden och Länsterhöjden i nordväst (20 verk). Områdena är sammankopplade och bildar tillsammans Cloud vindpark, projektet som startades av Turinge Energi och SCA Energy och som i fjol såldes till Green Investment Group.

Med tanke på att besökarantalet i kommun har ökat betydligt med hundratals Siemensanställda i och med vindkraftsbygget är det bara fantasin som sätter stopp. Närmast håller Emelie Säterberg på att kartlägga vilka behov de hundratals Siemensanställda som väntas anlända nu under våren har.

 – Siemens har ordnat för sig när det gäller boendet. Förutom att de behöver mat och logi ska vi kartlägga vad de kan behöva göra på sin fritid och se om de kan upptäcka vår fantastiska bygd och natur, säger Emelie Säterberg.

Det finns flera kommuner som kommit en bit på vägen när det gäller ”lokal förankring” och ”ge tillbaka till bygden” som till exempel Strömsund, Åsele och Ramseles Lungsjöprojekt. De kan alla utgöra förebilder hur man kan jobba när vindkraften kommer till byn.

 –Eftersom alla avtal är skrivna redan är det för sent att använda upphandlingsmodellen som Vattenfall testar i Åsele kommun. Men det finns andra sätt att ge tillbaka till bygden.

Tanken är att bilda en förening i Haveröområdet som administrerar de bygdemedel som de får av vindkraftsprojektören. De räknar med 10 000 kronor per verk och år, vilket ger en årlig summa på 560 000 kronor som ska gå till lokala projekt med fokus på bygdeutveckling.

Många vindkraftprojekt är på gång i kommunen. Det handlar om totalt 262 verk, varav 157 verk redan fått tillstånd. Om projekt Storåsen blir tillstyrkt av kommunfullmäktige och samtliga får igenom förlängd igångsättningstid i mark- och miljödomstolen är det uppemot 105 verk till som kan bli aktuella i kommunen.  

Vindkraftprojekt i Ånge kommun
•    56 verk uppförs och driftas i slutet av 2019 på Cloud Vindpark i västra delen av kommunen (områdena Länsterhöjden och Storflötten i översiktsplanen).
•    60+35+6=101 verk till har fått tillstånd (Björnberget, Bottentjärnen + Lill-Grundsjön enl. översiktsplanen), Klevberget och Portberget (Abborrtjärnåsen enl. översiktsplanen).
•    Storåsen närmare (50 verk) väntar på tillstyrkan från kommunfullmäktige.
•    Holmsjöåsen (12 verk), Östavall (Fjället/Tovåsen enl. översiktsplanen, 36 verk), samt Långåsen (7 verk) har ansökt om förlängd igångsättningstid men fått avslag hos Länsstyrelsen. Samtliga har överklagat till mark- och miljödomstolen.

Birdie Dahlberg
Bild: Emelie Säterberg som kommer från bygden tror på en levande landsbygd. Foto:Privat

Jämtkraft och Wallenstam samarbetar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Jämtkraft förvärvar 100 procent av aktierna i dotterbolaget Svensk NaturEnergi AB som ägs av Wallenstam, som därmed blir en av Jämtkrafts kunder.

Wallenstam är sedan 2013 det första fastighetsbolag i Sverige som är självförsörjande på förnybar energi från vindkraftverk. Svensk NaturEnergi är ett elhandelsbolag och verkar i Göteborg. Bolagets miljöprofil stämmer överens med Jämtkrafts inriktning som har en hög andel förnybar egen produktion.

Erik Brandsma, vd på Jämtkraft AB hoppas samarbetet ger bättre förutsättningar att utveckla hållbara städer och därmed minska klimatförändringarna.

Kunderna kommer fortsatt ha en relation med Svensk NaturEnergi med samma avtal om förnybar energi från vindkraft. Överenskommelsen gäller från 1 april.

Text: Birdie Dahlberg
Bild: Jämtkraft / Stefan Linnerhag

NÄR VINDKRAFTEN KNACKAR PÅ – EN FILM OM HUR MAN KAN GÖRA EN LYCKAD VINDKRAFTSETABLERING

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

När ett vindkraftbolag visar intresse för din kommun finns mycket goda möjligheter till jobb, tillväxt och utveckling.

Som förtroendevald eller tjänsteman på näringslivskontoret bör du skaffa så mycket fakta du kan och dela med dig av den till kommunens näringsidkare. Som företagare gäller det att ta kontakt med kommunen och be om information. Ta också reda på hur du kan bidra med de tjänster eller produkter som du har och anmäl dig till Vindkraftcentrums företagsdatabas. Den företagare i området som behöver finansiering för olika investeringsbehov, kan vända sig till Garantia. De har skräddarsydda lösningar för företagare som har svårt att få banklån eller hitta riskvilligt kapital. Klicka här för att se filmen>>