Modvions trätorn för vindkraftverk får miljonbidrag från EU

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan


Modvion har beviljats finansiering på 69 miljoner kronor från EU EIC Accelerator-programmet. Företaget utvecklar vindturbintorn i trä och bland annat kommer pengarna att användas för att bygga det första kommersiella träturbintornet. Europeiska kommissionen framhöll specifikt det bidrag som Modvions teknik kan ge för att starta om ekonomin efter koronaviruset.

- Detta stöd från EU är ett tydligt bevis på den enorma potentialen för vindkrafttorn i trä och det kommer att hjälpa oss att utvecklas som ett företag i ännu snabbare takt. Vi är nu ett steg närmare att kunna erbjuda kommersiella, klimatneutrala vindkraftverk, säger Otto Lundman, VD för Modvion AB

Endast 72 av 3 666 sökande beviljades finansiering inom EIC Accelerator-programmet. Hälften av företagen erbjuder lösningar för att bromsa spridningen av coronavirus, medan hälften kommer att bidra till EU: s återhämtningsplan för att snabbt få ekonomin igång igen efter pandemin. I sitt pressmeddelande belyser Europeiska kommissionen specifikt de möjligheter som Modvions teknik ger för att drastiskt minska kostnaderna för vindkraft.

- Att vi är ett av få företag som får bidrag i en sådan hård konkurrens är ett kvalitetsmärke. Denna finansiering skapar säkerhet för oss, våra partners och potentiella investerare. Vi kan nu fokusera på att öka arbetskraften, bygga en ny utvecklingsanläggning och bygga det första fullskaliga tornet för vindkraftverk, säger Otto Lundman.

EU-bidraget kommer bland annat att användas för att bygga en utvecklingsanläggning i Göteborgsområdet. Där det första tornet i kommersiell skala kommer att byggas - ett torn på cirka 100 meters höjd för Varberg Energi. Modvion har också tecknat avsiktsförklaring med Rabbalshede Kraft för ytterligare 10 torn, vardera minst 150 meter höga.

- Vi ser en enorm efterfrågan på våra vindturbintorn i trä. Laminerat trä är starkare än stål med samma vikt och genom att bygga modulärt kan vindkraftverk göras både högre och till lägre kostnad. Att bygga i trä minskar också radikalt utsläpp, vilket gör att vi kan erbjuda klimatneutral vindkraft, säger Otto Lundman.

Modvions första trätorn uppfördes på ön Björkö utanför Göteborg i april. Det 30 meter höga tornet beställdes av Swedish Wind Power Technology Center vid Chalmers tekniska universitet. Läs mer om detta, klicka här>>

Verk på väg

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan


Många och långa transporter sker nu mellan hamnen i Köpmanholmen i Örnsköldsvik och Haverö i Ånge kommunen.
Det är vindturbiner som ska till Storflötten, där 17 verk återstår att resa efter förseningar och vinteruppehåll.

Transporterna väntas ta tre veckor sammanlagt och tillstånden att köra de långa fordonen gäller från klockan åtta på kvällen till sex på morgonen. Dagtid står de parkerade antingen i Stugun eller i Dalhemsviken vid E14.

När det handlar om rören till tornen är ekipagen 58 meter långa, har 15 hjulaxlar och 50 hjul. Lite beroende av vilket bilmärke det rör sig om. Det är flera sorter som används.

Dragbil med trailrar väger dryga 70 ton och lasten uppemot ytterligare 90. Som jämförelse är en vanlig totalvikt på en timmerbil 60 ton.

Transporterna går i par och har inte mindre än elva följebilar, en del dirigerar bort mötande trafik, någon kontrollerar hela förloppet medan en styr den bakre delen av ekipaget med joy-stick.

Storflöttens vindpark kommer att bestå av 36 turbiner och i grannparken Länsterhöjden är de 20 verken redan strömsatta, liksom en del av dem i Storflötten.

Bild 1: En del av färden går längs Drottning Blankas väg och här ser vi en transport på väg igenom byn Mjösjö.



Bild 2: Här i Dalhemsviken vid E-14 nära Gällö står de långa och breda transporterna uppställda dagtid.

Torbjörn Laxvik

Skoogs i Piteå startar nytt bolag och investerar i vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Skoogs säger sig vilja vill göra det de kan för att göra världen lite bättre. Som en grund i detta har de startat ett nytt bolag som de har valt att kalla Skoogs Energi. I det bolaget kommer de att göra miljövänliga insatser som de tycker passar dem och deras värderingar.

Den första investeringen de har gjort i bolaget är två stycken vindkraftverk. Detta är en satsning för att minska deras avtryck på natur och miljö. Att ge lika mycket som vi tar är tesen de jobbar efter. Vindkraftverken står ute på Haraholmen och beräknas producera ca 1,500.000 kwh grön el per år.

Fakta om de 2 vindkraftverken:
Fabrikat: 2 x Vestas V47
Effekt: 660 KW vardera
Tornhöjd: 60 meter
Rotordiameter: 47 meter

- Det känns kul och väldigt viktigt att investera i miljön. På så sätt minskar vi våra avtryck och forhoppningsvis skapar vi en mer hållbar framtid för våra barn och barnbarn att leva och verka i, säger Roland Skoog, VD för bolaget.

Fotot: Roland Skoog, VD

Fotograf: Anders Westergren

Ny marknadsanalys för vindkraft publicerad

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Elproduktionen från vindkraften i Sverige var 19,5 TWh under 2019, vilket motsvara tolv procent av den totala elproduktionen. 1 666  vindkraftverk är under byggnation under åren 2019–2022. Totalt rör det sig om en installerad kapacitet på nästan 7,0 GW och med en beräknad årsproduktion på över 22,9 TWh.

Det innebär en dubblering av elproduktionen från vindkraften i Sverige på bara fyra år. Totalt rör det sig om lite över 76 miljarder kronor i investering och av dessa kommer 19 från tyska investerare.

Det och mycket annat framgår i den marknadsanalys för år 2019 som just publicerats av Noden för näringslivsutveckling inom Energimyndighetens nyss avslutade Nätverket för vindbruk. (Länk till rapporten)

Det sker alltså fortfarande stora investeringar i förnybar energi i Sverige och vid en global jämförelse ligger landet på en femtondeplats. Sett till befolkningsmängden så placerar sig Sverige på en andraplats med investeringar inom förnybar energi.

De tre största leverantörerna av vindkraftverk till parker i Sverige har alla börjat gå in som delägare av anläggningarna. En fjärdedel av investeringarna kommer från Tyskland medan det största enskilda bolaget som investerar är kinesiskt.

Det sker en snabb teknikutveckling och vindkraftverken blir både effektivare och billigare. Ett citat i rapporten lyder:

”I dagsläget behövs inga stöd till förnybar elproduktion, då kostnadsläget har drastiskt förändrats, landbaserad vindkraft är idag den billigaste elproduktionsformen att bygga och vindkraftsbranschen själv menar idag att den byggs utan behov av stöd.”

Författare till marknadsanalysen är Fredrik Dahlström Dolff och han har gjort en snabbkoll bland olika slags energiföretags aktiekurser och skriver:

-    Vindkraftsbolagen är inte bara mer hållbara rent ekologiskt och socialt de genererar även mer avkastning och dessutom ser de ut att klara den ekonomiska krisen som har uppstått på grund av Corona epidemin bättre. Kanske ser vi nu en början till förändring i affärsmodellerna, Första AP-Fonden har nu bestämt sig för att avinvestera sina innehav i bolag med fossil verksamhet och det ska bli spännande att följa utvecklingen i de andra AP-Fonderna.”

Torbjörn Laxvik

Ånge vill ge förhandsbesked om vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Stort intresse finns för fortsatt vindkraftsutbyggnad i Ånge kommun och tar nu ett nytt grepp för att underlätta genom ett politiskt förhandsbesked.

-    Vi vill öka transparensen och förutsägbarheten för alla parter. Dels för projektören, men också för politiken med en tidig diskussion som lokalbefolkning och företagare kan följa, säger Emelie Säterberg vid näringslivskontoret.

Nyligen tog kommunstyrelsen i Ånge kommun beslut om att erbjuda vindkraftsprojektörer möjlighet att begära förhandsbesked från den politiska organisation avseende tillstyrkan eller avstyrkan enligt miljöbalken 16 kap. 4 § i ett tidigt skede. (Länk till PDF förhandsbesked)

Förhandsbeskedet medför inga förpliktelser, utan speglar hur respektive parti i kommunfullmäktige skulle rösta om frågan om tillstyrkan eller avstyrkan skulle kommit vid tiden för förhandsbeskedet.

Det slutgiltiga beslutet om tillstyrkan eller avstyrkan fattas av kommunfullmäktige efter förfrågan från länsstyrelsen och kan skilja sig från förhandsbeskedet.

-    Från projektörernas sida vore det ju önskvärt med ett bindande sådant. Men vi ser ändå fördelar och ett stort steg framåt med det här. Inte minst att det tidigt sätter igång politiska processer och en möjlig dialog med medborgarna, säger Emelie Säterberg.

En projektering kan ta ett decennium i anspråk och under hand kan politiska ställningstaganden skifta. Som det fungerar nu är det en stor ekonomisk risk för projektören som kanske lagt ned tio-femton miljoner och i slutändan meddelas en avstyrkan.

Vitsen blir också att hinna föra diskussioner om klimatnytta och möjligheter till jobb och lokala affärer på ett tidigt stadium.

Torbjörn Laxvik

Bilden: Emelie Säterberg vid näringslivskontoret.