Vindkraften som problem och lösning

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindval publicerar en rad användarblad - korta texter om forskning kring vindkraftens effekter. I bladet om Vindkraft i svensk nyhetsmedia – problem eller lösning? skrivs bland annat:

”Medan politiker och vindentreprenörer ser vindkraften som en lösning, ser privatpersoner den oftare som ett problem.  Det visar en studie där forskare har undersökt hur vindkraft framställs av olika aktörer i svensk nyhetsmedia under drygt 20 år. De visar även att debatten över tid har kommit att involvera allt fler aktörer och blivit allt mer komplex.”

Forskningsprogrammet Vindval startade 2005 och drivs av Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Syftet är att ta fram och förmedla forskning om vindkraftens påverkan på människor, djur och natur.

/TL

Till användarbladet: https://www.naturvardsverket.se/contentassets/281c44988828425c9d12375ca3d2a035/anvandarblad-vindval-nyhetsmedia.pdf?_t_hit.id=Boilerplate_Episerver_Features_EpiserverFind_Models_EpiserverFindDocument/26563_iv&_t_q=medieanalys

 

Vindval om Samhällsnytta och ekonomi

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindval publicerar en rad användarblad - korta texter om forskning kring vindkraftens effekter. I bladet om Samhällsnytta och ekonomi skrivs bland annat:

” Utbyggnaden skapar arbetstillfällen lokalt och regionalt och kan bidra till att utveckla näringslivet. Men den lokala nyttan behöver stärkas på fler sätt för att få acceptans för vindkraft.”

Forskningsprogrammet Vindval startade 2005 och drivs av Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Syftet är att ta fram och förmedla forskning om vindkraftens påverkan på människor, djur och natur. 

/TL

Till användarbladet: https://www.naturvardsverket.se/contentassets/a799743d00b840d5b31b213dee14d563/faktablad_vindkraftens-paverkan_2.pdf

 

Kommersiellt vätgasprojekt i Gävle tar nästa steg

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Svea Vind Offshore har sedan 2021 jobbat med att utveckla ett vätgasprojekt för produktion, lagring och distribution av grön vätgas i Gävle Hamn. Svea Vind Offshore samarbetatar med Ramboll för att färdigställa säkerhetsanalyser inför driftstart 2023

Vätgasen som ska produceras i Gävle hamn kommer att användas av industri- och transportsektorn. De kommer att producera upp till 66 660 MWh vätgas per år vilket kan generera i en utsläppsminskning på 20 000 ton Co2 per år jämfört med om de använts sig av fossila bränslen.   

–Vårt team har förberett projektet noggrant och planen är att driftsätta anläggningen nästa år. Vi valde att samarbeta med Rambolls säkerhetsexperter då deras kompetens, erfarenhet och flexibilitet inför ett kommersiellt projekt sticker ut. Vi och Ramboll delar värderingen att näringslivet måste bli hållbart. Företag behöver ställa om nu för att vara konkurrenskraftiga och vi vill ta rollen som katalysator med våra projekt inom vätgas och havsbaserad vindkraft för att underlätta omställningen, säger Mattias Wärn, vd på Svea Vind Offshore, i ett pressmeddelande.  

– Vi är stolta över att få samarbeta med Svea Vind Offshore för att realisera den här satsningen. Deras team har kommit långt och projektet kommer att bidra till energiomställningen vilket ligger helt i linje med vår egen strategi. Vi har liksom Svea Vind Offshore fullt fokus på hållbarhet och vi har en ambition att fungera som katalysator för den omställning som våra energisystem behöver, säger Simon Jansson, chef för Ramboll Energy i ett pressmeddelande.

LK

Vätgasledning från Örnsköldsvik till finska Vasa

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nordion Energi och Gasgrid vill bygga en 100 mil lång vätgasledning. Projektet heter Nordic Hydrogen Route och planeras att gå från Örnsköldsvik till finska Vasa med en avstickare till Kiruna

Det sker stora industrisatsningar i norra Sverige framför allt inom järn- och stålindustrin där stora mängder vätgas kommer att behövas för reduktion av malm till järnsvamp.  

Kostnaden för vätgasledningen beräknas till 36 miljarder kronor och överföringskostnaden hamnar då på 1–2 kronor per kilo vätgas. Nordion och Gasgrid menar att det kommer att vara billigare än om energin skulle överföras med el i elledning. 

– Det är en låg kostnad sett till helheten och motsvarar 3–6 öre per kWh, säger Hans Kreisel, vd på Nordion Energi, till Ny Teknik. 

Längs med den planerad vätgasledningen har de identifierat ett vätgasbehov om 65 TWh till 2050. Målet är att 2030 ha sektioner av ledningen i drift. Ledningen kommer att läggas under mark och vatten med anslutning till land- och havsbaserade vindkraftparker.   

– Men jag tror faktiskt att vi är lite försiktiga när vi säger 65 TWh. Många av aktörerna vi har pratat med har större ambitioner, säger Hans Kreisel. 

Det har ännu inte fattats något beslut om att bygga ledningen, de ska enligt aktörernas tidsplan tas ett genomförbarhetsbeslut 2023–2024 och ett slutgiltigt investeringsbeslut 2026.  

LK

Foto: Nordic Hydrogen Route

Omställningens möjligheter till industri och jobb

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Tomas Kåberger har besökt Krokom och Östersund i Jämtland och föreläst i Power Regions regi.

- Här finns stora möjligheter, resurser i form av energi och skog som grund för att ta del av den nya industrialiseringen, sa han. Bland mycket annat.

Power Region är ett samarbete mellan Krokom och Östersund och en väsentlig partner är det kommunala bolaget Jämtkraft där även Åre är medägare. Syftet med verksamheten är att etablera elintensiv industri, även i grannkommuner.

Seminariet i Rentzhogsalen på Jamtli i Östersund var välbesökt och med många frågor sträckte det sig ett par timmar. Vi fick vi höra om de lång- och kortsiktiga trender som råder i världen vad gäller energiproduktion, kostnader och vad det säkerhetspolitiska läget innebär.

Tomas Kåberger har varit generaldirektör vid Energimyndigheten, är professor vid Chalmers och utfört uppdrag i Japan efter Fukushima. Han sitter också i Persson Invests styrelse. Bland mycket annat.

-Ni behöver inte tro på vad jag säger bara för att jag är professor. Men den vetenskapliga processen kan ni lita på.

För att veta vad som sas under timmarna på Jamtli går det att finna en filminspelning på Power Regions hemsida.

Ytterligt kortfattat gick budskapet ut på att sol- och vindkraft blir allt billigare att producera och att Sverige och Skandinavien har mycket goda vindresurser. Här kan elintensiv industri som vätgasproduktion med fördel placeras med tanke på låga priser.

Men det kommer inte att ske med automatik. Det gäller att öka elproduktionen rejält, särskilt i form av land- och havsbaserad vindkraft. Om inte det sker så får etableringar på Iberiska halvön fördelar som följd av den potential som billig solkraft har där.

-  Det kan bli billigare att producera fossilfritt stål i Spanien än i Norrbotten, sa Tomas Kåberger.

Han betonade den nyindustrialisering som annars sker i rask takt, inte minst i norr. Vilken också ger möjligheter till en ökad jämlikhet.

- Under många år har arbetslösheten mötts med att skapa jobb i tjänstesektorn, osäkra jobb där de med pengar kan köpa sina tjänster relativt billigt. Nu skapas kvalificerade och välbetalda industrijobb med nyindustrialiseringen.

God tid fanns för publiken att ställa frågor och särskilt Kurt Folkesson tog chansen att diskutera vätgasens fördelar och nackdelar som fordonsbränsle medan fd riksdagsmannen Håkan Larsson betonade återbäringen till lokalsamhället när resurser exploateras.

På förmiddagen före framträdandet på Jamtli levererade Tomas Kåberger samma föreläsning för Krokoms kommunfullmäktige. Krokom är ju en kommun där vindkraftens vara eller icke vara är på tapeten.

Med viss ironi kunde man samma dag läsa att den styrande alliansen med centern och moderaterna hade spruckit i skol- och, just det, vindkraftsfrågan. Moderaterna säger blankt nej till framtida vindkraft i kommunen.

Och det är ju inte heller här i regionen som nyindustrialiseringen tar fart utan i grannregionen Västernorrland: Vätgasbaserat fartygsbränsle i Örnsköldsvik, vätgasfabrik i Ånge och nu senast vätgasbaserat flytande flygbränsle i Sollefteå.

Text och bild: Torbjörn Laxvik

Bild 1 Kurt Folkesson som engagerat sig i vätgasfrågan och tankställen i länet passade på att diskutera för- och nackdelar med vätgasen.

Bild 2: Professor Tomas kåberger föreläste kunnigt och anekdotiskt för en publik på Jamtli.