E.ON bygger en av Europas största landbaserade vindkraftsparker i Västernorrland

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Enligt ett pressmeddelande i fredags fattades beslut om att E.ON kommer att bygga en av Europas största landbaserade vindkraftsanläggningar i Sverige. Vindkraftsparkerna, som ligger cirka 4 mil nordväst om Härnösand och utgörs av de två projekten Hästkullen och Björnlandhöjden, i framför allt Härnösands kommun, får en installerad effekt på 475 megawatt, vilket ger energi motsvarande all hushållsel i Västernorrland.

Vindkraftsparkerna kommer att byggas gemensamt med det schweiziska bolaget Credit Suisse Energie Infrastructure Partners. Credit Suisse har 80 procent av det gemensamma projektbolaget, E.ON kommer att bygga och driva vindkraftparkerna och behålla en andel på 20 procent. Den totala investeringen uppgår till drygt 5 miljarder kronor.

Hästkullen och Björnlandhöjden ligger i ett skogbevuxet och kuperat område i Västernorrland, ett område med utmärkta vindförhållanden. Byggandet av Hästkullen och Björnlandhöjden är planerat att starta 2018 och slutföras inom tre år. Vindkraftsparkerna kommer att vara utrustade med 114 turbiner från den tyska tillverkaren Nordex. Turbinernas effekt varierar mellan 3,9 och 4,4 megawatt.

- Det är en del av vår strategi att stärka vår position inom landbaserad vindkraft. För verksamheten i Europa är förverkligandet av Hästkullen och Björnlandhöjden ett stort steg framåt och innebär en betydande expansion av vår skandinaviska portfölj och ett viktigt steg på vår väg att bli 100 procent förnybara, säger Marc Hoffmann, Sverigechef för E.ON.

Elnätsanslutning till den nya vindkraftparken möjliggör förnybar energi till hela Sverige.

Under hösten har anslutningsavtal tecknats för den största vindkraftsatsningen i E.ONs historia. Det är det nybildade bolaget E.ON Wind Nysater AB som ska ansluta 475 megawatt vindkraft till elnätet i Västernorrland. Avtalet innebär att nästan 100 årsarbeten skapas i regionen när ny elledning ska byggas. 475 MW motsvarar nästan effekten i Sveriges tredje största vattenkraftverk, Porjus i Lule älv.

- Med detta avtal möjliggör vi för mer förnybar energi in i våra svenska elnät, och att göra det tillsammans med E.ON Wind som kund är mycket glädjande, säger Johan Mörnstam, VD E.ON Energidistribution.

Vindkraftsprojekten är så stora att det kommer att ta flera år att färdigställa, planerad driftsättning för första etappen, projektet Hästkullen, är juni 2020. Detta innebär att 52 km ny 130 kV ledning ska byggas på ett och ett halvt år. För att klara detta kommer två entreprenörer att arbeta samtidigt med olika ledningssträckor. Ytterligare 13 km ledning ska sedan byggas på ett år för att klara driftsättning av projektet Björnlandhöjden i juni 2021.

Området är intressant för flera vindkraftsaktörer. Sedan tidigare har Eolus Vind tecknat anslutningsavtal med E.ON Energidistribution, och även Timra Vind har en upparbetad dialog om anslutning. Tillsammans kommer vindkraftsexploatörerna bidra med ca 1150 MW ny förnybar energi. Därför har E.ON Energidistribution tagit ett helhetsgrepp och koordinerar anslutningsprocessen för att underlätta för samtliga aktörer.

- En investering på runt 0,5 miljard svenska kronor innebär E.ONs historiskt största investering kopplat till en nyanslutning och skapar fler än 100 årsarbeten kopplat till bara elnätsutbyggnaden, säger Johan Mörnstam.

Byggnationsfasen startar i princip nu och med detta avtal är E.ON på god väg att möjliggöra bolagens planerade vindkraftverk inom klustret och därmed bidra till Sveriges växande andel förnybara energiproduktion.

Bilder EON pressmaterial

 

 

Norsk vindindustri träffades för workshop om drift och underhåll

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det råder stor optimism för att bygga mer vindkraft i Norge och flera nya projekt planeras förutom de som redan är under byggnation.

Alla dessa vindkraftparker kommer att kräva kunskaper och färdigheter i drift och underhåll under en lång tid framöver. Windcluster Norge och Vindkraftcentrum har parallellt drivit projekt för att analysera drift och underhållsfrågor med sikte på effektivisering, sänkta kostnader och möjligheter för lokalt och regionalt näringsliv. Ett mångårigt samarbete över landsgränsen har fortsatt genom erfarenhetsutbyte mellan det norska och svenska arbetet i dessa frågor.

På workshoppen presenterades resultaten från Windcluster Norges drifts- och underhållsprojekt. Christer Andersson från Vindkraftcentrum var inbjuden för att presentera resultatet av den djupstudie som gjorts avseende den svenska drift och underhållsmarknaden. Dagen avslutades med att deltagarna i grupparbetsform arbetade fram gemensamma strategier för ett kostnadseffektiv t arbete i drift och underhållsfrågor.

TrönderEnergi berättade om sin drift och underhållsstrategi som bygger på att ha en egen slank och effektiv organisation som kräver samarbete med tredjepartsleverantörer. De tjänster som de kommer att upphandla från tredjepartsleverantörer är

- Maskinteknik
- Materialteknik
- Rekommendationer på åtgärder för förlängning av livslängden på anläggningen, komponenter och funktionalitet
- Vägunderhåll
- Underhåll av högspänningsanläggningar och transformatorer
- Krantjänster
- Certifierade kontroller av hissar, fallskyddsutrustning mm

TrönderEnergi sköter för närvarande drift och underhåll i följande parker

- Valsneset Wind Farm 11,5 MW
- Bessakerfjellet Wind Farm – 57,5 MW
- Ytre Vikna Wind Farm – 39,1 MW
- Skomakerfjellet Wind Farm – 13,2 MW

Och kommer också att sköta följande projekt som är under utveckling

- Stokkfjellet – 90 MW
- Sørmarkfjellet – 130 MW
- Frøya – 60 MW
- Roan – 255 MW

Vindkraften ger lokala och långsiktiga affärer

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ny rapport ”Fördjupad studie – Drift och Underhåll” visar på många möjligheter för lokala företag.

- Sett till antalet årsanställningar så erbjuder driftsperioden betydligt fler sådana än byggperioden. När vindkraftverken är i drift skapas många långsiktiga lokala jobb. Vid jämförelse med andra länder finns även en stor potential för lokalt företagande inom drift och underhållsåtgärder samt vid repowering. Det gäller nu att ta tillvara dessa möjligheter vilket kräver massiva informationsinsatser liksom företag som ser möjligheterna säger projektledaren Christer Andersson.

I rapporten har identifierats följande möjligheter för svenska företag:

-        I stort sett alla vindkraftverk som nu är i drift skall antingen renoveras eller skrotas inom 10-25 år.

o    Paketerade eller enskilda tjänster inom repowering till såväl turbinleverantörer som ägare

o    Paketerade eller enskilda tjänster inom nedmontering och återvinning till såväl turbinleverantörer som ägare

-        I de investeringar som sker nu och kan förutspås i framtiden kommer i de allra flesta fall långa serviceavtal att tecknas med turbinleverantörerna. Alternativt kommer vissa elproducenter sköta underhållet själva. Detta möjliggör för:

o    Tredjepartsleverantör med bemanningstjänster till underhållsleverantören

o    Tredjepartsleverantör med vissa specialtjänster till underhållsleverantören

o    Driftstjänster, beställarfunktion åt investerare

-        Åldrande maskinpark ger goda förutsättningar för nya aktörer att:

o    Som underleverantörer erbjuda turbintillverkare tjänster för enklare serviceåtgärder

o    I egen regi erbjuda paketerade eller enskilda lösningar till vindkraftsägare

o    Tillverkning av reservdelar som inte längre finns på marknaden

-        Utveckling av konstruktionsmetoder och logistik

-        Utveckling av nya material

-        Utveckling av datafusion kompletterat med Artificiell Intelligens

-        Komponenttillverkning

I rapporten har vindkraftens driftsfas undersökts utifrån perspektivet regional nytta i form av arbetstillfällen. Syftet har varit att visa på hur arbetsmarknaden ser ut under vindkraftens driftsfas, samt belysa utrymmet för förbättringar inom arbetsprocesser, affärsmöjligheter och teknikutveckling under driftstiden. Projektet med att färdigställa rapporten har varit finansierat av Statens energimyndighet och har pågått under år 2017–2018.

Utgångspunkten i arbetet med rapporten har varit att genomföra en kartläggning av den svenska marknaden för drift och underhåll, samt vanliga affärsmodeller som tillämpas för drift av olika vindkraftparker. Målet med kartläggningen har varit att beskriva situationen och potentialen för regionala och nationella företag som arbetar med drift och underhåll, men även att skapa strategier för minskade kostnader för vindkraftsägare.

För att visa på mängden möjliga arbetstillfällen har en beräkning av antalet årsanställningar som behövs vid repowering gjorts. Utifrån den väl underbyggda hypotesen att samtliga vindkraftverk som var i drift i Sverige vid årsskiftet 2017–2018 kommer att behöva bytas, renoveras och eller skrotas fram till år 2045. Sammanställning visar på runt 30 000 årsanställningar för den nödvändiga repoweringprocess som nu startar. Till det kommer all nybyggnation för att uppnå de 60-100 TWh som vindkraften måste leverera årligen inom 20 år.

För att belysa den specifika situationen för vindkraft i Sverige ytterligare har andelen vindkraft i kallt klimat och skog beräknats. Sådant klimat påverkar underhållsbehovet i både nuvarande och framtida vindparker, eftersom placering av vindkraftverk i tuffare förhållanden ofta innebär mer underhåll för att elproduktionen ska kunna bibehållas.

Den forskningsöversikt som sammanställts i rapporten visar på är ett ökat intresse både i vindkraftsindustrin samt inom akademin. Ett flertal svenska forskningsprogram som knyter an till drift och underhållsfrågor pågår, varav de flesta i något avseende är knutna till Energimyndigheten.

För att få en jämförelse med andra internationella marknader vad gäller drift och underhåll undersöktes Tyskland, Danmark, USA och Norge. De tre första tillhör alla de större marknaderna för vindkraft och kan därmed ge en indikation på hur den svenska marknaden kan komma att utvecklas. Genom att jämföra med dessa större och mer mogna marknader identifieras många av de affärsmöjligheter som kommer att skapas för den svenska marknaden. Rapporten visar också på flera områden där möjligheter finns både för utveckling på den inhemska marknaden och att vinna exportmarknadsandelar.

Rapporten har sammanställts av projektledare Christer Andersson med hjälp av Susanne Tellström projektmedarbetare från Vindkraftcentrum.se. ÅF, Tobias Bondesson, har varit medförfattare vad gäller kartläggning av utländsk marknad samt tekniskt och organisatorisk framåtblick. Rapporten är kvalitetsgranskad av ÅF.

Klicka här för att läsa rapporten>>

Företagande i vindkraftens spår

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Bygget av 84 vindkraftverk i Fäbodberget och Blakliden har dragit igång. Och företagarna i Åsele och Lycksele kommuner förbereder sig inför flermiljardinvesteringen.

- Jag har tagit klivet och startat en städ- och cateringfirma, säger Elisabet Dahlgren som bor i Fredrika, inte långt från Blakliden.

Det är Vattenfall som investerar tillsammans med turbintillverkaren Vestas och det danska pensionsbolaget PKA. 3,5 miljarder kronor räknar man med att investera.

Bettans städ & catering Wiska heter Elisabet Dahlgrens företag, där Wiska är det gamla namnet på Fredrika som har ett par hundra invånare och ligger i Åsele kommun.

Det är PEAB som har markentreprenaden och tar i sin tur in firmor som bygger vägar och kranplaner där verken ska stå. Det är också PEAB som vill ha städat på byggkontoret i Blakliden.

- Jag städar där och levererar mat vid behov till Vattenfall, säger Elisabet Dahlgren som annars säsongsjobbat på campingen, arbetat inom äldreomsorgen och i förskolan.

- Jag har fått gott betyg för både mat och städ. Det är skönt att ha tagit klivet och startat eget, säger Elisabet Dahlgren som hoppas på än mer jobb när det är dags att resa själva vindkraftverken.

I Fredrika har Samer Shaaban tagit över livsmedelsbutiken och kan se nya kunder dyka upp. En del från det gamla kommunalhuset där PEAB och underentreprenörer huserar.

- Det är mycket jobb, men jag är här för att jobba, säger han och växlar några ord med de som handlar.

För att öka på servicen har han utökat öppettiderna och stänger först kl 20 måndag till onsdag. Den färdiglagade maten går bra bland de tillresta. Kemvaror har Samer Shaaban också tagit hem efter nya behov, exempelvis fyrtaktsolja och glykol. Olika modeller av mobilladdare är också nytt i sortimentet.

- Jag har egentligen ingen koppling till Fredrika, men trivs bra här. Jag är uppvuxen i Umeå och Malmö. Ursprungligen är familjen från Palestina, berättar Samer Shaaban.

Han räknar med att hundratals tillresta kommer att röra sig i trakten under de fyra år som byggena väntas ta.

- Jag har planer på att öppna restaurang, säger Samer Shaaban. Antingen en ny byggnad på planen vid butiken eller också i lokaler tvärs över gatan.

I hörnet Storgatan – Centralgatan i Åsele ligger Björns Tech & Gaming. Så här dags, när skolan just har slutat, är kundkretsen ung och mest intresserade av spelen. Men även potatishandlaren som har problem med internetuppkopplingen gör ett besök.

- Jag kommer hem till dig ikväll och fixar det, säger Björn Persson som driver företaget.

Han berättar att han brukar göra en del hembesök på kvällarna. Problem med datorer och telefoner tycks göra honom till den personliga tekniker många har behov av. Och sådana tjänster kan man göra RUT-avdrag för.

Men han har också levererat till vindkraftsbygget i Blakliden, sex mil bort.

- De behövde grejer till ett av konferensrummen, så där har jag installerat TV, webkamera, högtalare, kabel och annat, säger Björn Persson. Några dagars arbete för att få allt att fungera.

I butiken står en liknande uppsättning i väntan på att sättas upp i nästa rum borta i Blakliden. Några tvivlade när Björn Persson startade sin IT-verksamhet i just Åsele, med 1700 invånare i tätorten. Men nog tycks behovet finnas framöver. Både bland invånarna och i förhållande till vindkraftssatsningarna.

Hotellet i Åsele har dels varit asylboende dels varit stängt de senaste åren.

- Vi beslöt oss för att satsa här innan vindkraftsetableringarna var klubbade och i juli kom vi igång på allvar, berättar Bernt Ferb.

Vi – det är Bernt och hans fru Kusuma Heuer, Niclas Skjöldebrand och Alexander Gustavsson.

- Vi känner varandra sedan länge och har jobbat ihop i många år, säger Bernt Ferb. Det funkar som ett familjeföretag.

Bernt Ferb har drivit hotell och restaurang på olika orter som Härnösand, Göteborg, i Thailand och i Vadstena. Han betonar att även om de stora vindkraftsatsningarna satt igång så finns det inga garantier för att hotellet i Åsele ska ta hem 4affärerna.

- Men de senaste månaderna har ändå varit som ett genrep för vad som kan komma. Vi har haft ett större gäng tekniker här som gör jobb i andra parker än de som är aktuella här. Vi har stått för matlådor att ta med ut. Dessutom har Vattenfall gjort en del bokningar, säger Bernt Ferb.

Bernt Ferb är en av de företagare som har varit på företagsmöten med Vattenfall, Åseles näringslivsavdelning och Vindkraftcentrum. Hans verksamhet finns också i den databas som byggts upp med 130 företag som vill göra jobb i samband med vindkraftsetableringarna.

- Vi kan och vill stå för mat och boende. Men vi marknadsför oss inte. Det räcker med att våra gäster trivs och är nöjda. Det sprider sig, säger Bernt Ferm.

Vattenfall har avsatt medel hos Garantia som ägs av sjuhundra norrländska företag. Garantia hanterar borgen och krediter åt mindre företag, ofta i inlandet, där det är svårt med banklån. Näringslivschefen i Åsele, Calle Birgersson, väntar spänt på att sätta fart på pengarna i det lokala näringslivet.

- Vi vill bli ett skyltfönster för lokal näringsutveckling i vindkraftens spår och hoppas på att andra kommuner och företag ska komma på studiebesök, säger Calle Birgersson.

Vattenfall förvärvar ytterligare ett vindkraftsprojekt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall har förvärvat vindkraftsprojektet Vargträsk i Åsele och  Lycksele kommuner i Västerbottens län. Projektet omfattar upp till 21 vindkraftverk och har potential att producera förnybar energi till ca 50 000 hem. Vindkraftsparken planeras tas i drift 2021-2022.

Projektet Vargträsk har förvärvats från Nordisk Vindkraft. Tillståndet vann laga kraft i oktober 2016 och medger upp till 21 vindkraftverk. Den installerade effekten kommer att uppgå till ca 80 MW. Vargträsk kan årligen komma att producera hushållsel till ca 50 000 hem*, men ett slutgiltigt investeringsbeslut planeras att tas först 2020.

-.Som en del av vår strategi att växa inom förnybar energi är förvärv en av flera möjliga vägar att gå. Närheten till vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget, som vi nu bygger, och den befintliga vindkraftsparken Stor-Rotliden kommer att ge oss tydliga synergieffekter. Från ett nationellt perspektiv ger detta västerbottniska kluster ett betydande tillskott av förnybar energi , säger Daniel Gustafsson, chef vindkraftsutveckling på Vattenfall Vind Sverige.

-Vattenfall ser positivt på den svenska vindkraftsutvecklingen och har ambitioner att utöka sin portfölj med ytterligare projekt. Projekt Vargträsk är ett led i detta där vi tar vid efter 10 år av projektutveckling från Nordisk vindkraft med ambition att påbörja detaljprojekteringen, upphandling samt inleda samarbeten med lokala företag, säger Karl-Johan Hellblom, Vattenfalls projektledare för Vargträsk och Blakliden/Fäbodberget.

- Vi ser de naturliga synergierna för Vattenfall med projekt Vargträsk och är stolta över att lämna över ett välutvecklat projekt till dem. Vi önskar Vattenfall all lycka med den fortsatta projekteringen, säger Matilda Afzelius, VD på Nordisk Vindkraft.

Nyligen förvärvade Vattenfall projektet Klevberget i Ånge kommun, också det med alla tillstånd klara. Dessutom pågår byggnationen av Blakliden/Fäbodberget vindkraftspark Åsele och Lycksele kommuner. Med totalt 84 vindkraftverk kommer den att bli en av Sveriges största vindkraftsparker på land.

*Beräknat på en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kWh.