Nya investeringar görs i vindkraft – trots coronatider

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Trots allmänt dystra tider har sex investeringsbeslut tagits under året. Sammanlagt handlar det om drygt 120 vindkraftverk och över sex miljarder i investering.
-    Det är mycket glädjande och lite oväntat, säger Tomas Hallberg vid branschorganisationen Svensk Vindenergi.

De parker som det tagits beslut om ligger i Uppvidinge, Kalmar, Mönsterås, Alingsås, Säffle och Hedemora, alla i elprisområde 3 och 4.

Som i de flesta verksamheter råder osäkerhet i vindkraftbranschen. Gränser är mer eller mindre stängda för internationell arbetskraft, transporter svårförutsägbara och fabriker har hållit stängt på kontinenten.

- Tekniker från utlandet behövs både vid nyetableringar och för löpande service, säger Tomas Hallberg.

Investeringstakten har varit hög sedan energiöverenskommelsen 2016 och produktionen förväntas öka snabbt, från 20 TWh år 2019 till 40 TWh år 2023.

- Dock finns risk för förseningar till följd av Covid-19, säger Tomas Hallberg. Vi har vänt oss till regeringen för att den ska göra det enklare för tekniker och montörer att resa till och från Sverige. Specialister och nyckelpersoner måste kunna resa inom EU och resedokument borde kunna utfärdas för sådana.

Förutom problem med utländsk arbetskraft handlar branschens oro om tillstånd och avtal.

- Om det blir förseningar vid byggena kan det bli problem med tillstånd som löper ut, säger Tomas Hallberg. Svensk Vindenergi har föreslagit att regeringen ska utverka förlängningar av bygglov, miljötillstånd och liknande som kan komma att passeras i projekt till följd av Covid-19.

Investeringarna fortsätter och byggen pågår alltså. Men samtidigt sjunker elpriserna.
-    Vindkraftsägarna har det kämpigt. Ovanpå en stark hydrologi och fallande priser på olja och kol kom Covid-19. Allt leder till sänkt elpris. All elproduktion, inte bara vindkraft, drabbas. Om elpriset stannar under 15 öre/kWh är det bara delar av vattenkraften som kan drivas med lönsamhet, säger Tomas Hallberg.

Han bedömer att av den svenska produktionen, 160 - 170 TWh, kan två tredjedelar, 100 - 110 TWh, komma att drivas med förlust. Och att tidiga investerare i bio- och vindkraft sitter extra illa till med produktionskostnad runt 50 öre/kWh. Förutom ett historiskt lågt elpris, är även elcertifikatpriset nere på bottennivå, 1 - 2 öre/kWh.

- Vindkraftsbranschen jobbar långsiktigt – investeringshorisonten är 30 år. Dock finns en oro för avmattning, säger Tomas Hallberg.

 Enligt Energimyndigheten behöver det tillkomma ca 1500 MW vindkraft varje år för att nå 90 TWh och ett 100 procent förnybart elsystem år 2040.

- Men tillstånden börjar ta slut och det är förenat med mycket hög risk att starta nya projekt. De främsta hindren är Försvarsmaktens restriktioner som täcker nära hälften av landets yta, det kommunala vetot som stoppar nära hälften av projekten och miljöprövningen som inte väger in vindkraftens klimatnytta, säger Tomas Hallberg.
-   
Det Svensk Vindenergi jobbar för på tillståndsområdet kan sammanfattas i:
•    försvarsmaktens restriktionsområden ska minska,
•    det kommunala vetot justeras så att kommunens beslut uttalat gäller lokaliseringen (lämplig användning av mark- och vattenområdet), lämnas tidigt och inte kan ändras under processens gång
•    Miljöbalkens portalparagraf justeras så att klimatnyttan får större tyngd när den vägs mot andra intressen

Torbjörn Laxvik
Bilden Tomas Hallberg
Foto Svensk Vindenergi

RES säljer vindkraftspark i Alingsås till Mirova

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

• Mirova, en av Europas största investerare i projekt för förnybar energi och ett dotterbolag till Natixis Investment Managers, har förvärvat Rödene Vindkraft från RES
• RES kommer att bygga projektet under ett EPC-kontrakt och kommer efter driftstagande även att sköta driften av den 85.8MW stora vindkraftparken.
• Projektet har potential att producera förnybar energi som kompenserar utsläpp motsvarande 230,000 ton CO2 om året, vilket motsvarar energiförbrukningen för 40,000 svenska hushåll.
(Pressmeddelande från RES)

RES (känt i Norden som Nordisk Vindkraft), världens största oberoende aktör inom förnybar energi, har idag meddelat att man sålt Rödene vindkraftspark till Mirova, en förvaltare dedikerad till hållbara investeringar och dotterbolag till Natixis Investment Managers. Transaktionen innefattar ett åtagande att bygga vindkraftsparken under ett ECP-kontrakt (Engineer, Procure, Construct).

Rödene Vindkraftspark ligger utanför Alingsås i Västra Götaland. Projektet består av 13 turbiner med en installerad effekt av 85,8MW, vilket motsvarar energiförbrukningen för 40,000 svenska hushåll och en kompensation av motsvarande 230,000 ton CO2-ekvivalenter om året,

Rödene är det tredje projektet som RES säljer till Mirova. Tidigare har RES sålt Våsberget Vindkraft 2015 och Vardafjellet Vindkraft 2018, tillsammans visar det väl det långsiktiga samarbete som finns mellan företagen. Denna första investering i Sverige för Mirova-Eurofideme 41 är en värdefull diversifiering till fondens befintliga 600m€+ portfölj av projekt för förnybar energi i Europa.

RES har arbetat i nära samarbete med närboende och lokala myndigheter under utvecklingen av Rödene vindkraftpark. Byggnationen kommer att påbörjas i augusti och har planerats noga för att inte störa häckningssässongen. Spänningssättning är planerat till årsskiftet 2021/2022.

RES levererar byggledning av projektet och kommer efter driftstagande även att sköta driften av parken, med fokus på att optimera driftsavkastningen för Mirova och deras aktieägare

Matilda Afzelius, RES’ VD i Norden säger: ”Vi ser fram emot att bygga och sköta denna vindkraftspark tillsmmans med Mirova, i en del av landet där elbehovet är särskilt stort. Det är en imponerande känsla att veta att dessa 13 turbiner kommer att leverera energi motsvarande Alingsås stads energibehov 2”.

Raphaël Lance, Chef för Mirova Energy Transition Funds, tillägger “Vi är glada över att ha kunnat skriva under förvärvet av detta projekt trots den utmanande miljön, vilket var möjligt tack vare den starka relation vi har byggt upp genom åren med RES. I denna tid med ekonomisk avmattning och förändring fortsätter vi att öka den lokala produktionen av förnybar energi och fortsätta vår utvidgning i Norden, vilken startade för tio år sedan.”

Bilden: Alingsås station (vid ett tidigare tillfälle)

Tid för tankar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det är oroliga tider och när det kan ljusna vet vi inte. Dock säger regeringen att när det är dags starta upp ekonomin igen är det satsningar i de gröna näringarna som gäller. Många debattörer håller med och vill anta möjligheterna som ges för den energi- och klimatomställning som krävs.

Mycket har gått i stå. I vindkraftsbranschen är det exempelvis inte helt lätt för utländska montörer och tekniker att ta sig in i landet. En del av turbintillverkarnas fabriker på kontinenten står stilla. I många verksamheter är satta på paus.

Kanske är det bästa för de gröna näringarna i bred bemärkelse att använda tiden till att kartlägga och organisera sig så att man branschvis och enskilt är beredda att ta emot de investeringar som är att vänta.

Redan innan Coronan har vi sett att det internationella kapitalet lämnar fossila investeringar till förmån för sådana i det förnybara. Den underliggande marknaden visar riktningen och både Sverige och EU stödjer med politik. EUs Green Deal blir ett centralt inslag.

Enorma investeringar sker i förnybar energi. Vindkraftcentrum.se har sitt säte i Jämtlands län och här byggs som exempel vindkraft just nu för åtta miljarder kronor. Mer är att vänta.
Stordelen av den förnybara energin som utvinns är fortfarande vattenkraft och av den sammanlagda producerade elenergin exporteras två tredjedelar från länet. Det ger inkomster. Men mer intäkter skulle det innebära om elen används eller förädlas här genom elintensiv industri.

Ett sätt att förbereda sig för investeringar i sådan är att kommuner utarbetar detaljplaner och förstudier för de platser där sådan kan etableras med tanke på kraftkapaciteter, fibernät och miljöhänsyn. Exempel här är serverhallar, batteri- och vätgastillverkning.

Ett annat sätt att ta tillvara inhemska resurser är att använda och utveckla inhemska bränslen. En del blir fortsatta investeringar i laddinfrastruktur, genom projektet Stolpe in för stad och land, här i regionen. En annan del är utvecklingen av regionala elflyg som pågår på flera håll, bland annat här i länet genom Green Flyway.

Jämtkraft med fler utvecklar ett biobaserat flygbränsle som kan innebära att tio procent av inrikesflygets förbrukning kan ersättas liksom lika stor andel av utrikesflygets som tankas i landet.
Vätgastillverkning i större och mindre skala har en stor potential, särskilt om den tillverkas med hjälp av tidvis elöverskott från vind och sol. Som bränsle kan den driva personbilar, lastbilar, tåg och arbetsmaskiner.

Med hjälp av gasturbiner kan energin omvandlas till el igen och därmed vara en balanskraft regionalt eller mellan nord och syd.

Om stordelen av fordonsbränslet som används i regionen också  tillverkas här innebär det att vi slipper importera från en osäker världsmarknad, att pengarna cirkulerar här och således innebär en större försörjningstrygghet.

Omställningen av elsystemet betyder mängder av jobb- och affärsmöjligheter i denna liksom andra regioner. Extra intressant är denna möjliga utveckling i inlandet. Här kan dock kompetensförsörjning sätta gränser.

Å andra sidan kanske den pågående krisen i efterhand kan bidra till olika lösningar. Den relativa trygghet som råder i våra lands- och glesbygder kan bli attraktiv för invånare i sårbara storstäder.
Att bygga nytt eller renovera gammalt är det dock svårt att göra någon vettig affär av. De låga fastighetsvärdena bir en dålig säkerhet för lån. Kanske skulle en offentligt finansierad Egnahemsrörelse vara en dellösning?

I vilket fall behövs gemensamma funderingar om vilka tillgångar och möjligheter vi har i våra glest befolkade regioner. Den förnybara energin är en grund för att bo och verka.

Torbjörn Laxvik
Fotot: Ingen Corona men Halo. Påskafton i Mjösjö 2020. Foto Torbjörn Laxvik

Stark start på 2020 för laddbara fordon

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Under årets första kvartal har antalet laddbara fordon i trafik ökat med 16 %, vilket kan jämföras med 14 % under samma kvartal förra året. Situationen framöver kan komma att bli mer oviss i spåren av epidemin, men ännu får Power Circle signaler om att verksamheter rullar på. Satsningar på just elektrifiering skulle också kunna vara en smart väg ur en den ekonomiska krisen. (Pressmeddelande från Power Circle)

De laddbara fordonen fick en stark start på 2020. Antal laddbara fordon i trafik har ökat med 16 200 stycken eller 16 % sedan årsskiftet, jämfört med 9 800 stycken i Q1 förra året. BIL Sweden rapporterar att nyförsäljningen av laddbara fordon de första tre månaderna har legat på en marknadsandel på 28 % av nyregistreringar jämfört med 13 % för samma kvartal förra året. Andelen elbilar fortsätter utgöra drygt en tredjedel av det totala laddbara beståndet, och fördelningen bland nyregistreringar i Q1 håller sig på samma nivå.

Power Circle lanserar också i samband med denna kvartalsrapport en ny infograf över hur laddningen utvecklas i Sverige. När branschen växer finns behov av att utveckla statistiken och lyfta fram nya nyckeltal. Exempelvis kommer vi framöver att följa utvecklingen av olika sorters fordon närmare och den samlade batterikapaciteten. Hittills finns en samlad batterikapacitet om 2 770 MWh som potentiellt sätt skulle kunna användas för applikationer som reservkraft, balansering eller annat som bilägarna och systemet kan ha nytta av tillsammans.

När det gäller elbussar har den snabba ökningen som sågs 2019 stannat av något under årets första månader med endast ett fåtal nya bussar i trafik sedan årsskiftet. Utbyggnaden av laddinfrastruktur fortgår däremot, med nu över 10 000 publika registrerade laddpunkter på sammanlagt 2 164 laddstationer i landet.

Coronautbrottet kommer förmodligen ha en påverkan på utbyggnaden av laddinfrastruktur, men hur stor är ännu inte klart. Effekterna på nyregistreringen av laddbara fordon förväntas börja märkas först inom de närmsta månaderna, eftersom de bilar som rullar ut i trafik nu beställts flera månader tillbaka. Försäljning av laddboxar till privatpersoner förväntas följa denna utveckling. När det gäller utbyggnad av publik laddinfrastruktur samt laddboxar hos företag och BRFer är utvecklingen inte lika given.

– Hittills verkar företag inom branschen uppleva en relativt oförändrad aktivitet, men naturligtvis kan flödet av nya affärer svalna när de organisationerna som investerar i laddstationer håller hårdare i sina pengar ett tag, säger Daniel Kulin, sakkunnig E-mobility på Power Circle. Att folk stannar hemma mer kan ju också komma att påverka hur mycket som laddas runtom i landet, men det återstår att se.

Under 2019 togs flera politiska initiativ för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur såsom ökat stöd till snabbladdning under 2020 och initiativ till en elektrifieringskommission med fokus på tunga fordon.

– I ljuset av Coronaepidemin kan dessa initiativ bli ännu viktigare, säger Johanna Barr, sakkunnig och statistikansvarig på Power Circle. Det finns en möjlighet framåt att stimulera ekonomin genom investeringar som också driver omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Här skulle bland annat satsningar laddinfrastruktur kunna bidra.

Topplistan

De vanligaste elbilarna i Sverige är Renault Zoe (5 784 st), Tesla Model 3 (5 421 st) samt Tesla Model S (5 051 st). Bland laddhybriderna är Volkswagen Passat GTE (13 533 st), Mitsubishi Outlander PHEV (12 400 st) och Kia Optima PHEV (7 999 st) vanligast.

På nya www.elbilsstatistik.se finns ytterligare information om det laddbara beståndet och laddinfrastrukturen i Sverige, inklusive grafer och andra visualiseringar av intressant statistik.

ELIS – Elbilen i Sverige

Power Circle publicerar varje månad utvalda delar av statistiken över beståndet av laddbara lätta fordon i Sverige. Statistiken sammanställs från en unik databas över Sveriges samtliga laddbara fordon (personbilar, lätta lastbilar och fyrhjuliga mc) och ger en mer heltäckande bild av elbilar och laddhybrider i Sverige än annan tillgänglig statistik. I databasen, som går att beställa i sin helhet, belyses bland annat olika laddstandarder, tekniska specifikationer specifika för elbilar och geografiska data för varje enskild bil, samt diverse prognoser. Informationen ger ett unikt beslutsunderlag då det kommer till uppbyggnad av lokal laddinfrastruktur, inköp av elfordon och marknadsöversikt.

Eurowind Energy A/S bygger vindpark Knöstad i Värmland

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Detta är Siemens Gamesas första orderbekräftelse i Sverige från deras senaste plattform med den rekordstora rotordiametern på 170 m. Med en tornhöjd på 115 m sträcker sig rotorbladen 200 m över marken i sitt högsta läge. Verken kommer levereras under sommaren 2021 och vindparken driftsättas hösten 2021.

Vindpark Knöstad är beläget i ett kuperat skogsområde norr om E18 i Säffle kommun. Området har goda vindförhållanden och vindparken beräknas producera 135 miljoner kWh årligen vilket motsvarar konsumtion av hushållsel för närmare 30 000 hushåll. 

Vi är mycket glada över att se det snabba genomslag denna plattform har på den skandinaviska marknaden, en av världens mest sofistikerade vindkraftsmarknader. Affären utmärker dessutom en fortsättning på vårt starka samarbete med Eurowind Energy, som vi tidigare arbetat med i projekt Thorup Sletten. Det känns alltid inspirerande med kunder som är engagerade i att stärka vårt samarbete.” sa Alfonso Faubel, Siemens Gamesas VD för landbaserad vindkraft.

Efter ett framgångsrikt samarbete i projekt Thorup Sletten i Danmark, landets största landbaserade vindpark, är vi glada över att ytterligare stärka vårt samarbete med Siemens Gamesa med projekt Knöstad. Vi ser fram emot att inleda byggnation av de största landbaserade vindkraftverken som finns tillgängliga på marknaden” sa Jens Rasumssen, VD på Eurowind Energy och tillade: ”På Eurowind Energy anser vi att en kontinuerligt lägre produktionskostnad för el är uppenbar för industrin och SG 5.8-170 tar oss ytterligare ett steg i denna riktning”.

Eurowind Energy arbetar just nu med upphandling av anläggningsarbeten för vindpark Knöstad. Byggnation av vägar och arbetsytor planeras inledas hösten 2020.

Om Eurowind Energy

Eurowind Energy är ett danskt privatägt företag som under åren utvecklats till att bli en ledande utvecklare och operatör av sol- och vindkraftparker. Koncernens huvudsakliga verksamhet omfattar utveckling av sol- och vindkraftparker samt förvaltning av tillgångarna. Eurowind Energy sköter finansiell och teknisk administrationen för 1300 MW, varav 600 MW är under eget ägande.

Eurowind Energy är verksamma i Sverige sedan 2016 med kontor i Göteborg.