Åskälens vindpark i Strömsunds kommun står stilla efter att ett rotorblad knäcktes på ett av de 80 verken. Orsaken till händelsen utreds nu. Statistiken visar att den komponent på ett vindkraftverk som oftast blir skadad är just rotorbladen.  

Ingen människa kom till skada. Hela parken med 80 vindkraftverk har stängts ner medan utredningen av olycksorsaken pågår. Åskälens vindkraftpark driftsattes 2020 och bestå av 80 stycken 3,6 MW Vestasverk

Enligt Svensk Vindenergi har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige sedan 2001. Med det menas att exempelvis ett rotorblad ramlat av eller att verket har brunnit upp.

-Generellt sett är det väldigt få allvarliga incidenter, konstaterar Anders Orebrandt på Marsh som är en global riskkonsult och försäkringsförmedlare.

Marsh Speciality sammanställer rapporter om försäkringsskador på verk i svenska vindkraftparker. I den senaste rapporten, från hösten 2023, framgår att lite drygt hälften av alla skador berodde på maskinfel. Det är en ökning jämfört med den förra rapporten.

 Den komponent som oftast blir skadad är rotorbladet. Ungefär en tredjedel av alla skador gäller rotorblad. På andra plats kommer växellådor och elektriska komponenter som även de har ökat. När det gäller kablar, transformator och generatorer syns däremot en minskning.
Informationen i rapporten baseras på 2 000 landbaserade vindkraftverk i Sverige under perioden 2020 – 2023.

Den genomsnittliga skadan uppgick till ca 41 000 Euro. De tio största skadefallen stod för 55 procent av alla skadekostnader. En majoritet av de tio största skadefallen var relaterade till skador på rotorblad.

På julafton 2015 inträffade ett uppmärksammat haveri i Lemnhults vindpark i Vetlanda. Ett 129 meter högt vindkrafttorn kollapsade. Utredningen från Statens haverikommission visade på utmattningsskador i skruvar som gjort att tornet rasade. En rad olika faktorer låg bakom detta. Haverikommissionen utfärdade säkerhetsrekommendationer till såväl vindkraftleverantören – Vestas – som flera myndigheter.

Kajsa Olsson