Bygdepeng gjuter liv i Rätansbygden

 
När det stod klart att det skulle bli en vindkraftpark på Mullberget var det flera runtom i Rätansbygden som insåg att det skulle behövas en stark motpart för att möta bolagen. Det blev uppstarten för Rätans bygdensbyalag.

– Vi ville få med så många som möjligt så vi gick runt och satte upp lappar bland annat. För oss var det viktigt att det inte blev på samma sätt som under vattenkraftsutbyggnaden, alltså att tillåta att bolagen spelar ut en och en utan vi ska vara samlade, berättar byalagets ordförande Kent Rosenqvist.

Ungefär samtidigt som byalaget konstituerades råkade Kent, som medlem i kommunfullmäktige, höra att vindkraftbolaget skulle komma på ett fullmäktigemöte för att informera om planerna. Kent insåg att det gällde att handla snabbt, skulle planerna godkännas av fullmäktige fanns risken att bygdepengen skulle gå förlorad, så han ringde upp vd’n Hans-Christian Schulze för Svenska Vindkraftbolaget och bad honom komma upp för förhandling med byalaget.

Två dagar senare var han på plats och byalaget satte igång förhandlingarna.

– Vi började med en procent, vilket verkade väldigt omöjligt, men efter ett tag föreslog han att vi skulle få en miljon vid byggstart och sen 0,6% per år i 30 år. Jag tyckte det var bra, men vi vill att det ska finnas ett golv också på en halv miljon och till slut gick de med på det.

Efter att avtalet förhandlats fram bytte vindkraftparken ägare till Jämtkraft och Skanska, vilket dock inte påverkar avtalet.

Enligt deras beräkningar så kommer de 0,6 procenten att innebära 1,2 miljoner per år, Kent vågar dock inte räkna lika högt men räknar på att byalaget kommer få in mellan 7-800 000 per år. För Rätansbygden kan det innebära helt nya framtidsmöjligheter. Sedan i höstas har byalaget en vaktmästare anställd på heltid för att bland annat sköta byns stuguthyrning, som hyrs ut till anställda från byggbolagen och turister. De har också anställt en kanslist på 75 procent för att sköta administrationen inom byalaget.

Byalaget är väl förberett på de inkomster de nu har att vänta. Som förarbete till avtalet har ett Leaderprojekt genomförts för att strukturera upp vad som behövs för att göra Rätan till en levande bygd och vad pengarna ska gå till. Förutom att fondera en viss del så planeras det bl.a. ett affärscentrum. Det finns också långtgående planer på att rusta upp och utveckla slalombacken, isbana på sjön samt vandringsleder i bygden, bland mycket annat.

Det har dock inte varit friktionsfritt, när byalaget först startade sitt arbete möttes de av en hel del motstånd, dels av de som inte ville se några snurror, dels av de som inte trodde att det kunde innebära några pengar till bygden. I och med framgångarna har motståndet mattats ned men Kent tror att det nog är en del som inte riktigt vågar tro att det verkligen är sant att byn plötsligt kommer att ha en årsintäkt på uppåt en miljon.

 Kent tror också att delar av motståndet grundar sig i föreställningen om att arbete för en bygd alltid ska vara ideellt.

– Man kan aldrig göra en sån här sak enbart med ideella krafter, men det tror ju en del av gubbarna som är emot byalaget.

När Kent ska förklara vad som gjorde Rätan så framgångsrika med sitt avtal är svaren raka och koncisa:

Att vi lyckades ena bygden under ett koncept, att hela bygden ska leva

Stor kunskap av förhandlingar

Föreningskunskap

– Viktigast av allt är dock att det finns eldsjälar och det har vi i bygden, avslutar Kent.

Vindkraftcentrum på Youtube