Debatt Moskogen – Se till sakfrågan – för klimatet och den lokala nyttan!

 

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 efter att fem partier enats i en energiöverenskommelse. Vindkraften är avgörande för att nå målet och har stor potential för fortsatt utbyggnad.

Bakgrunden är den energiomställning som måste göras för att komma till rätta med eller åtminstone minska klimathotet.

Åre och Jämtland är inte undantagna klimatförändringarna – och fler snökanoner kan inte vara det enda svaret på vad de fossila bränslena gör med våra livsförutsättningar.

I Åre kommun har en majoritet i fullmäktige varit för en möjlig etablering av en vindkraftpark sedan man pekade ut området som lämpligt 2010. Istället för saklig prövning enligt de olika regelverk som finns har vindparken varit föremål för förhandlingar när nya majoriteter ska bildas.

Det politiska spelet har varit viktigare än det politiska innehållet – att bidra till energiomställningen.

Det kommunala vetot, finns för att lagstiftaren ville ha kvar ett stort kommunalt bestämmande när lagen skrevs om i syfte att underlätta vindkraftsutbyggnaden.

Att vetot blivit ett politiskt handelsobjekt, som i Åre, var aldrig meningen och den kommunala tillstyrkan är starkt ifrågasatt. Ett skäl är just att det inte bör vara kommunerna som ska avgöra Sveriges energipolitik.

Förutom att bidra till ett minskat klimathot innebär investeringarna i förnybar energi också jobb och företagande där den etableras. Enligt Vindkraftcentrum.ses undersökningar och erfarenheter skulle investeringen på 1,5 miljarder kronor innebära att mellan 350 och 500 miljoner används för att köpa varor och tjänster regionalt.

Byggtiden, två-tre år, medför drygt 300 årsanställningar varav hälften regionala. Driften innebär uppemot 300 lokala årsanställningar utslaget på 20 år. Alla de dryga 100 företag som skulle leverera till parken finns självklart inte idag i Åre, men de flesta kompetenser finns att hämta i regionen.

Under toppåret för vindkraftutbyggnad i länet och gränstrakter 2014 sysselsatte vindkraftsbranschen dubbelt så många som Skistar och Jämtkraft sysselsatte tillsammans.
Det är kort och gott stora pengar i rörelse som ger jobb, mängder av affärsmöjligheter och skatteintäkter lokalt och regionalt.

Unikt för Moskogsprojektet är att parken finansieras av inhemskt kapital, Persson Invest och kommunalägda Jämtkraft, vilket borgar för att avkastningen stannar. Dessutom vill JP Vind bredda ägandet till Årebor  och –företag som ju också skulle betyda lokal avkastning.

En vindkraftspark i Moskogen handlar trots allt i första hand om Sveriges energiomställning – även om följden också blir ekonomiska möjligheter i form av jobb, affärer och skatteintäkter.

Se till sakfrågan – och låt miljöprövningen avgöra lämpligheten av en vindpark i Moskogen!

 

Karin Österberg, regeringens vindkraftsamordnare
Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum.se, en del av Energimyndighetens Nätverk för vindbruk

Vindkraftcentrum på Youtube