Sverige och Norges gemensamma mål om 28,4 TWh ny förnybarelproduktion till 2020 är på väg att uppnås redan under detta år. Utbyggnaden hittills motsvarar drygt 28 TWh. Därutöver har Sverige satt ett nationellt mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh fram till 2030, vilket troligen kommer uppnås betydligt tidigare.
Enligt Energimyndighetens prognos kommer 28,4 TWh att nås det första halvåret vilket visar att utbyggnaden skett enligt fastställda kvoter i elcertifikatsystemet. Under 2018 uppfördes fem stora vindkraftparker och ett antal mindre anläggningar som registrerades för elcertifikat. Trots utbyggnaden minskade den faktiska elproduktionen från vindkraft med 0,9 TWh jämfört med året innan. Även produktionen från biobränslen, torv och vattenkraft inom elcertifikatsystemet minskade något.
Utbyggnaden fortsätter och tuffa på. Det är högst sannolikt att det nationella målet 2030 om ytterligare18 TWh kommer att nås redan före 2022 om projektens tidplan håller. En kartläggning visar att det framöver är närmare 22 TWh förnybar elproduktion under uppbyggnad i Sverige och Norge.
Antalet nyregistreringar av solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet slog återigen rekord, de tilldelade certifikaten ökade med 63 procent.
Ytterligare investeringsbeslut som annonserats pekar på att det under året kan bli aktuellt att förnybar elproduktion byggs helt utan subventioner. Något som är positivt för den fortsatta utbyggnaden och målet om hundra procent förnybar elproduktion 2040.
I år annullerades totalt 40,5 miljoner elcertifikat varav 27,9 miljoner i Sverige. Kvotplikten för 2018 var den högsta (29,9 %) sedan systemet infördes och kommer att följas av en ännu högre kvot 2019, för att sedan åter sjunka.
Elcertifikatsystemets utformning har sedan 2003 bidragit till att utbyggnaden av förnybar elproduktion skett till en relativt låg kostnad för elkonsumenterna. Den genomsnittliga kostnaden för elkunden blev 3,6 öre per kWh under 2018, vilket är bara en liten höjning sedan förra året.
Birdie Dahlberg
