Dalarna har goda förutsättningar att nå länets behov om 10 TWh el från vindkraft till 2045. Det framgår av det planeringsunderlag som länsstyrelsen tagit fram och som är ett underlag till kommunernas vindbruksplanering. Dalarna breddar nu sitt fokus och går vidare med energiplanering.
Det material som hittills tagits fram; landskapskaraktärsanalys, planeringsunderlag för vindkraft och den regionala analysen för vindkraft blir mycket användbart i det fortsatta arbetet, menar Jakob Ebner vid Länsstyrelsen i Dalarna.
I somras presenterade Länsstyrelsen Dalarna sitt planeringsunderlag för hållbar utbyggnad av vindkraft. Var det är lämpligt eller olämpligt, i vilka landskapstyper kan vind- och solcellsanläggningar etableras utan att skada natur- och kulturvärden? En kartbild redovisar områden som bedöms ha förutsättningar för utbyggnad av vindkraft utifrån statliga och regionala intressen. Samtidigt finns fortfarande motstående intressen, och det finns även andra områden som skulle kunna vara möjliga för vindkraft.
Planeringsunderlaget för hållbar vindkraftutbyggnad kan sägas vara en bas för den fysiska planeringen, exempelvis för vindbruksplanering.
– Jo, vi har nytta av planeringsunderlaget, när vi tar fram en ny vindbruksplan är det en hjälp för oss att veta hur regionen ser på behoven av ny elproduktion, säger Olle Söderström, planarkitekt vid Hedemora kommun. Vi har också användning av landskapskaraktärsanalysen som visar påverkan av vindkraftverk i olika landskap och över huvud taget att vi har varit med i dialogen för att ta fram underlagen.
I en särskild delrapport beskrivs metodiken som Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland tillsammans med Försvarsmakten har utvecklat och testat för att hantera och beakta frågor inom totalförsvarets militära del i planeringsprocessen för vindkraft. En stor del av projektets tid ägnades åt att försöka skapa en gemensam förståelse för problembilden och utmaningarna kopplade till att hantera säkerhetsskyddsklassade underlag i planeringsprocessen.
– Metoden vi arbetade fram gör att vi i den fortsatta processen med kommunerna är starkt begränsade i att kommentera varför vissa områden är utvisade som möjliga framför andra. Å andra sidan har vi fått ett underlag som inkluderar Försvarsmaktens behov och det tyckte vi var viktigare, säger Jakob Ebner.
Under de snart fyra år som gått sedan Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad presenterades, har Sveriges elproduktion från vindkraft ökat från 27 TWh (2021) till 34 TWh (2023). En ny riksdagsmajoritet har ändrat målet om 100 procent förnybart till fossilfritt. I dag bedömer regeringen att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045, ungefär en fördubbling jämfört med i dag. Även om regeringen pratar helst och mest om kärnkraft, tvingas man medge att det på kort sikt är vindkraften som ska stå för en majoritet av den tillkommande elproduktionen.
Jakob Ebner har medverkat i länsstyrelsens arbete med vindkraft under flera år, och sett stora kunskapsbrister inom ämnet energiomställning generellt. Han anser att det arbete med energiplanering som nu kommer i gång ger möjligheter för att ha de nödvändiga, bredare diskussionerna.
– Det handlar om att involvera så många som möjligt i diskussionen om den samhällstransformation vi har påbörjat och energifrågornas stora betydelse i sammanhanget. Det behövs fler diskussioner om vilken typ av elproduktion och användning som är aktuell, möjligheterna till lokalisering av energikrävande industri, möjligheter till lagring och överföring, vilken roll kan energieffektivisering ha, för att nämna några exempel. I arbetet med att ta fram kommunala och regionala energiplaner har vi möjlighet att involvera många olika parter – elproducenter, olika funktioner inom kommunen, nätbolag, näringsliv och föreningsliv, säger Jakob Ebner.
Arbetet med landskapskaraktärsanalys har visat sig vara en bra startpunkt för sådana diskussioner. Samtal om landskap och landskapsbilden skapar engagemang och ger goda möjligheter att diskutera energiomställningen och vindkraftens roll i det med inte minst politiker i kommunerna.
Jakob Ebner menar också att energiplanering kan innebära en ny inramning för vindkraften:
– Där kan vindkraften bli lösningen på ett problem – hur vi ska få tillräckligt med elproduktion? I vindbruksplanering kan det bli så att vindkraften är problemet – var skulle vi kunna ha de här turbinerna?
Kajsa Olsson
I slutet av 2024 planerar Energimyndigheten för att ta emot nya projektförslag om energiplanering.
Läs mer om Regional analys för hållbar vindkraftsutbyggnad i Dalarna
https://www.lansstyrelsen.se/4.52638b1418d2a6f01f219948.html
Bakgrund
Dalarna var, tillsammans med Värmland, så kallade pilotlän i arbetet med Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Den hade en planeringshorisont om 100 TWh ny elproduktion till år 2045. De 100 TWh fördelades länsvis och skulle följas upp av regionala analyser över hela landet. Men den förra regeringen avsatte inte några medel för det. I stället blev det Energimyndigheten som stod för en begränsad finansiering, genom att stödja arbetet med regionala analyser i Dalarna och Värmland. Dalarna skulle planera för 7,5 TWh vindkraft, enligt den fördelning som Energimyndigheten gjort.
