Om den kraftiga utbyggnaden av vindkraft fortsätter kommer vindel stå för en högre andel elproduktion än kärnkraften mot slutet av 2020-talet. Men fortfarande behövs det investeras mer för att nå klimatmålet.
Det skriver Svensk Vindenergi i sin reviderade färdplan 100 procent förnybart 2040- Vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft. Prognosen pekar på en fördubbling av vindkraft de kommande fyra åren, vilket kan minska Sveriges totala utsläpp med en fjärdedel.
Att partierna kunde komma överens och besluta om Energiöverenskommelsen (2016) har bidragit till de stora investeringarna (80 miljarder) som gjorts i vindkraft. Men det krävs ytterligare investeringar på cirka 200 miljarder kronor om klimatmålet ska nås 2040 och nollutsläpp till 2045. Då bör årsproduktionen av vindkraft ha ökat till 90 TWh. Av det beräknas havsbaserad vindkraft stå för 30 TWh år 2040.
En färsk rapport visar att sol- och vindkraft, tillsammans med olika former för energilagring, kommer att täcka nära hälften av världens energibehov inom kommande decennier. Enligt experter kan sol- och vindkraft om den skalas upp halvera utsläppen från elproduktion senast 2030.
Vindkraftens klimat- och tillväxtfördelar är uppenbara, trots det återstår flera hinder som bidrar till att utbyggnaden av förnybart går trögt på sina håll.
Önskelista på nödvändiga åtgärder
Svensk vindenergi formulerar att antal önskemål som ska underlätta och snabba på omställningen till ett fossilfritt Sverige 2040.
Energiöverenskommelsen bör ligga fast som tidigare beslutats och genomföras som tänkt. Elcertifikatsystemet bör avslutas på ett ”ansvarsfullt sätt”. För att få igång byggandet av havbaserad vindkraft bör anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft tas bort.
Klimatnyttan bör få större tyngd när den vägs mot andra intressen, vilket bör införas i miljöbalken. Instruktionerna till myndigheterna bör uppdateras så att klimatfrågan vägs in i alla beslut som fattas. Det skulle förenkla när intresseavvägningarna görs mellan artskyddet, rennäringen och försvarets intresseområden.
Det är skäligt att kommunerna får en ekonomisk fördel av den vindkraft som uppförs inom kommungränserna. Därför bör fastighetsskatten på vindkraft komma kommunerna till godo i stället för att gå till staten. Samtidigt bör det så kallade ”kommunala vetot” mot vindkraft tas bort.
Vindkraftsutbyggnaden bromsas idag av att tillståndsprocesserna är sega och rättsosäkra. Processerna för både vindkraft och elnät bör därför förenklas. Dessutom behöver tillstånden anpassas till den snabba teknikutvecklingen.
Elnäten och elsystemet släpar efter och behöver moderniseras. Överföringskapacitet i elnäten behöver anpassas till en högre andel förnybar elproduktion. För att vindkraften ska kunna bidra till ökad leveranssäkerhet när kärnkraften avvecklas måste så kallade stödtjänster utvecklas.
Birdie Dahlberg
