Forskare kritiserar renforskning

}

Forskning om hur renar påverkas av infrastruktur, till exempel vindkraft, har fokuserat på de negativa effekterna. Dessutom finns variation i renskötselns markanvändning som har andra förklaringar än mänsklig störning. Men i de flesta studier inkluderas inte detta. Det hävdar norska forskare som efterlyser bättre studier.

Forskarna har analyserat 58 studier som genomförts de senaste fyra decennierna, om hur infrastruktur påverkar renar. Analysen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Polar Biology. och efterlyser studier som är utformade för att ta in variationer i renskötseln markanvändning (både i tid och rum). Markanvändningen lokalt kan variera mycket från år till år, beroende av tillgången till bete, och kvaliteten på betet. Andra faktorer som påverkar användningen av mark är väderlek, temperatur, vind- snö och isförhållanden, störningar från insekter och störningar från mänsklig aktivitet och infrastruktur. Antalet renar i bestånden har också betydelse, liksom rovdjurstryck.

Forskarna hävdar att det krävs studier över lång tid som är utformade för att ta hänsyn till naturliga ändringar i miljön och bakomliggande orsaker. Detta för att säkert kunna uttala sig om effekter av infrastruktur och/eller mänsklig aktivitet.

Analysen av de studier som gjorts, visar att 64 procent av författarna fokuserar på negativa effekter, och 14 procent på blandade effekter, dock med betoning på det negativa. Men sett till studierna var det 53 procent som visade på negativa effekter, 34 procent visade inga effekter och 13 procent visade positiva effekter. Renen är känslig för störning från människor, men trots det finns ingen entydig bild av hur infrastruktur påverkar renarna.

Forskarna har även genomfört en fallstudie i Fosen, som visar hur variationen i markanvändning mellan olika år, kan leda till felaktiga slutsatser om hur renar påverkas av infrastruktur. Fallstudien har genomförts med GPS-märkta renar och kartlägger hur renarna använder marken i relation till ”fiktiva” vindkraftparker, områden som markerats på en karta som vindkraftsetableringar. Resultaten från studien som omfattar tre perioder under sammanlagt åtta år, visar att renarnas användning av marken varierade mellan åren, och områden undveks trots att ingen vindkraft fanns etablerad. Variationen i markanvändning hade alltså andra förklaringar och detta behöver forskningen inkludera, menar de norska forskarna.

Länk till artikel i Polar Biology

https://link.springer.com/article/10.1007/s00300-018-2410-6