Det mesta i budgeten på energiområdet var känt sedan tidigare. Stora satsningar på kärnkraft, medel till energiplanering, däribland bidrag till kommuner för att stimulera utbyggnad av vindkraft. Vätgas nämns bara i ett par meningar.

Vid den pressträff den 9 september där många av energinyheterna presenterades, sa Ebba Busch att ”vi taktar vindkraftsproduktionen med en vätgasstrategi som vi nu tar fram”. Det är dock oklart när strategin är klar.
I budgeten bedömer regeringen att fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem. Men den enda hänvisningen till hur detta ska tas om hand är det uppdrag som gick till Svenska kraftnät i somras, att lämna förslag till hur el-och vätgasinfrastruktur kan samplaneras i Norrbottens och Västerbottens län.

– Vi hade naturligtvis önskat oss större satsningar på vätgasområdet, säger Paula Hallonsten, Energigas Sverige. Vi ser på samma sätt som Energimyndigheten att det saknas vägval från politiken.
I december kommer Energimyndigheten att slutredovisa sitt samordningsuppdrag med ett samlat grepp över svårigheter och hinder som behöver överbryggas. Paula Hallonsten tillägger att det också ligger fler uppdrag – exempelvis ska Energimarknadsinspektionen bedöma vilka förändringar som behöver genomföras i Sverige sedan EU:s nya gasmarknadspaket presenterades tidigare i år.
– Sedan kan det vara en tolkningsfråga om vätgasen passar in i satsningarna i budgeten. Ta till exempel det förlängda stödet för ladd – och tankinfrastruktur. Vätgas och vätgastankstationer är en del av det. Eller investeringsstödet för att stärka leveranssäkerheten. Det kan gå till flexibilitetstjänster och energilager – sådant man kan använda vätgas till, säger Paula Hallonsten.
Just energilager utsågs till en tydlig vinnare i budgeten enligt 2030-sekretariatets analys, även om detaljerna i stödet till energilager inte är klara.

Kajsa Olsson