Forskningsprojekt för vätgas till den gotländska färjetrafiken

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energimyndighetens sjöfartsprogram finansierar ett nytt forskningsprojekt. Forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, ska utveckla systemlösningar för användning av fossilfri vätgas i den gotländska färjetrafiken. 

Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Rederi AB Gotland/Gotland Tech Development, OX2, Linde Gas, Uniper och Bassoe Technology. 

– Det är fantastiskt roligt att få möjlighet att på detta konkreta sätt kunna bidra i omställningen till den hållbara sjöfarten. Det här kommer att leda till mycket positivt för Gotland, Campus Gotland och sjöfarten i allmänhet. Genom samarbetet med våra industriella partners tillför vi stor branschkompetens och får goda möjligheter att se våra resultat förverkligas i närtid, säger projektledaren Björn Samuelsson i ett pressmeddelande, forskare i kvalitetsteknik vid Uppsala universitet, Campus Gotland.

Forskningsprojektet ska utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas framställd med fossilfri el via elektrolys som bränsle i ett storskaligt system för den gotländska färjetrafiken. Målet är att presentera att hållbart och tillförlitligt system för fossilfri vätgas som sedan ska var implementerar senast år 2030. 

Vätgas har länge används inom industrisektorn och tekniken som ska användas i detta system är känd. Den har dock inte använts i så stor skala. Projektet kommer att fokusera på de olika tekniska komponenterna och hur de ska samordnas för att nå ett robust, effektivt och hållbart försörjningssystem.

Foto: Rederi AB Gotland

Svenska kraftnät vill investera över åtta miljarder vid Norrlandskusten

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Svenska kraftnät har ansökt hos regeringen om godkännande av ett investeringspaket på 8,4 miljarder. Pengarna ska gå till att tillgodose de stora effektbehov som beräknas uppstå utmed övre Norrlandskusten. (Pressmeddelande)

Nyindustrialiseringen i Norrland med fokus på fossilfri produktion av bland annat stål ökar elanvändningen påtagligt. Parallellt förväntas den förnybara elproduktionen byggas ut kraftigt. I Svenska kraftnäts prognos kring området vid norra Norrlandskusten uppgår de önskade anslutningarna till 5000 MW för nya uttag och 4000 MW för anslutningar av förnyelsebar elproduktion.

– Dessa önskade inmatnings- och uttagsökningar skapar ett stort behov av nätförstärkningar, säger Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät.

Det åtgärdspaket – benämnt Norrlandskusten – som Svenska kraftnät söker godkännande för från regeringen har utformats som ett pilotprojekt. Syftet är att korta ledtider i investeringsprocesserna för att därmed snabbare tillgodose de stora effektbehov som beräknas uppstå utmed övre Norrlandskusten. Normalt är ledtiden från att man har identifiera ett behov till att ta en ny kraftledning i drift cirka 12-15 år. För att möta efterfrågan på nätkapacitet har Svenska kraftnät ambitionen att halvera ledtiden.

Paketet omfattar att Svenska kraftnät bygger tre nya systemförstärkande 400 kV-ledningar: Letsi–Svartbyn, Högnäs–Stornorrfors samt en förstärkning eller reinvestering av Svartbyn–Keminmaa. Därutöver ingår även tre 400 kV-stationer: stationen Högnäs 2,Hertsön och Svartbyn 2, samt 400 kV-anslutningsledningar mellan Svartbyn och Hertsön samt mellan Högnäs och Högnäs 2.

Åsele i spåren av vindkraft - elflyg, drönartester och bostadsbrist | Energi-TV Special | Del 2

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Ett antal nya företag har startats eller etablerat sig i Åsele kommun efter Vattenfalls vindkraftsprojekt i Västerbotten på gränsen mellan Åsele och Lycksele kommuner.

Nu lider kommunen brist på bostäder och företagslokaler. Samtidigt har ett antal elflygsprojekt dragit igång. Drönartillverkaren Katla, Örnsköldsviks flygplats och Luftfartsverket är några av aktörerna. Det övergripande målet är att skapa samhällsnytta med elflyg för både vården, räddningstjänsten och hemtjänsten. En revolution för eldrift väntar - även i luften.

Se Energi-TV Special del 2 Klicka här>>

Bommade du förra avsnittet, Vattenfalls Vindkraftsatsning i Åsele - affärer och finansiering | Energi-TV Special | Del 1 ? Klicka här så kan du se det förra avsnittet>>

Webbinarium om buller/ljud från vindkraftsverk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

 

Oron för buller/ljud från vindkraftverk är en stor fråga för närboende vid nyetablering av vindkraft. En ny vägledning i dessa frågor har utgivits av Naturvårdsverket som också har uppdaterat syntesrapporten Människors intressen där bland annat buller från vindkraft behandlas. I webbinariet kommer Lisa Johansson från Naturvårdsverket och Karl Bolin från KTH att presentera den nya vägledningen, nya forskningsrön samt diskutera hur man kan minimera buller från vindkraft och dess påverkan.

TID
Tisdagen den 8 februari 2022 kl. 14.00 - 15.00

PLATS
Onlineforum, som nås via https://vindkraftskurs.se/webbinarium-om-buller-ljud-fran-vindkraftsverk/

MEDVERKANDE
Lisa Johansson, Naturvårdsverket
Lisa är akustiker och har forskat om ljudutbredning från havsbaserad vindkraft. Efter många år som akustikkonsult inom samhällsbuller arbetar hon sedan 2018 på Naturvårdsverket som teknisk handläggare. På Naturvårdsverket har hon bland annat bistått i framtagandet av den nya vägledningen om buller från vindkraftverk och i ett flertal tillståndsprövningar av vindkraftsparker där Naturvårdsverket deltagit.

Karl Bolin, Kungliga Tekniska Högskolan
Karl är akustikforskare och har framförallt arbetat med ljudutbredning från vindkraftverk och hur vindkraftsbuller upplevs i olika miljöer och hur det maskeras av andra ljud. Förutom att undervisa om vindkraftsbuller har Karl medverkat i två kunskapssammanställningar om vindkraftsbuller som Naturvårdsverket beställt och deltagit i såväl Europeiska som nationella forskningsprojekt om vindkraft.

MER
Det här webbinariet är det första av tre som sänds under 2022. Det kommer filmas under sändning och finns därefter att se på vindkraftskurs.se/webbinarier/.

Webbinarierna ges inom ramen för vindkraftskurs.se som är en webbaserad kurs som främst riktar sig till handläggare inom offentlig sektor, men är öppen för alla som vill lära mer om vindkraft. Kursen är skapad och drivs av Uppsala universitet Campus Gotland och finansieras av Energimyndigheten.

NYHET
En ny version av Vindkraftskurs.se har nyligen lanserats med ny form och uppdaterat innehåll! Nu kan du också få diplom efter genomgången kurs. Välkommen in och upptäck!

FRÅGOR
Liselotte Aldén Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 
Institutionen för geovetenskaper, Vindkraftenheten, Uppsala universitet Campus Gotland

RISE och LTU i nytt projekt för att undersöka vätgassystem runt Bottenviken

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

RISE och Luleå tekniska universitet har nu startat ett projekt som är finansierat av Vinnova där de ska göra en systemanalys av ett gemensamt kraft- och vätgassystem runt Bottenviken. 

Det sker stora industrisatsningar i norra Sverige. SSAB, LKAB och H2 Green Steel utvecklar världens första fossilfria järn- och stålprocesser. Tillsammans kommer de att behöva mer än 1 miljon ton grön vätgas per år och mer än 60 TWh förnybar el per år. Det sker också stora satsningar i Finland som kommer att kräva stora mängder vätgas och förnybar el.  

För att producera all den förnybara elen kommer det att krävas ca 5 stycken vindkraftparker i samma storlek som Markbygdens vindpark. Det är Europas största landbaserade vindkraftpark uppemot 1100 turbiner och en årlig elproduktion på 12 TWh. I dagsläget exporterar norra Sverige el, men utbyggnaden av förnybar elproduktion behöver skyndas på för att kunna möta behovet, annars kommer de att behöva importera el. 

RISE och Luleå tekniska universitet har fått stöd av Vinnova för att bland annat titta på hur vätgasinfrastruktur och elsystemet kan samverka, de ska även titta på var man kan förvara vätgasen. Utredningen har som mål att vara klar under hösten 2022.

LK