Vindpark levererar vätgas för första gången

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

För första gången har vätgas i industriell skala producerats med vindel invid en vindkraftspark.

Målet framöver är att producera 300 kilo förnybart väte om dagen innan produktionen ökar upp till ett ton om dagen under de kommande månaderna.

Det är det franska bolaget Lhyfe som byggt en vätgasanläggning vid en vindkraftpark i Bouin i Vendéeregionen. Parken ligger fem mil sydost om Nantes och består av åtta vindkraftverk varav tre nu används för att göra grön vätgas.

Siktet är inställt på att utöka verksamheten och särskilt intresse har man för havsbaserad vindkraft. Tillsammans med andra spelare planeras en anläggning i danska Skive som ska omvandla vindel med en 24-megawattselektrolysör till vätgas. Åtta ton om dagen beräknas kapaciteten till.

I Danmark är tanken att vätgasen görs om till grön metanol för att användas i transportsektorn. I den franska pilotanläggningen ska vätgasen transporteras med vätgasdriven tankbil till närmaste stad där den ska driva bussar och sopbilar.

I Sverige finns många planer och projekt kring vätgas. Ett näraliggande exempel är Rabbalshede kraft som äger vindkraftparker i främst södra delarna av landet. I planerna framåt finns ett pilotprojekt på cirka en megawatt elektrolys med planerad gasleverans redan nästa år samt en industriell utrullning av runt tre anläggningar på totalt 50 megawatt under perioden 2023-2025.

/TL

Sverige på lokal efterkälke i vindkraftsfrågor

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Trots att vindkraftsproducenterna agerar på samma elmarknad skiljer sig intäkterna för lokalsamhället markant. I grannländerna avsätts 20-30 gånger mer än i Sverige.

Gemensamt är att de omfattande investeringarna ger jobb och affärer i etableringskommunerna och regionerna. Det innebär skatteintäkter på kort och lång sikt.

Vad gäller avsättningar till lokalsamhället styrs dessa av lagstiftningar som skiljer sig och här i Sverige handlar det om frivilliga avsättningar från bolagen. En praxis idag ligger idag på 10 000 kronor per år och verk.

Finska kommunen Kalajoki i Österbotten tog in 234 000 kronor per verk i kommunal fastighetsskatt förra året. Åfjord i Tröndelag tar in 50-60 miljoner per år i skatter och avgifter, eller runt 275 000 kronor per verk och år. Exakta intäkter varierar med elproduktionen i båda fallen. Kalajoki har drygt 12 000 invånare och Åfjord knappt 5 000.

Ett färskt exempel står att finna i Vefsn kommun i mellersta Norge som har skrivit avtal med svenska Eolus norska dotterbolag om ersättningar till kommun på 422,5 miljoner norska kronor. Det ger 235 000 kronor per verk och år. Kommunen har 14 400 invånare.

Men i avtalet finns en hel del mer. Vindbolaget ska stå för medfinansiering av mobilmaster i kommunen. Pengar ska årligen avsättas för folkhälsan, lokala entreprenörer ska användas, lokal rekrytering ska ske till de 12-15 årsarbetare som behövs under driften, lärlingsplatser ska erbjudas, parken på Öyfjellet ska tillgängliggöras för befolkning och besökare. En fond ska inrättas för att organisationer och föreningar ska kunna söka bidrag. Med mera.

Kommunen ser vindkraftparken som grund för historiskt stora investeringar och att bolaget kommer att köpa varor och tjänster för hundratals miljoner kronor.

Så här säger Eolus Vind ABs VD Per Witalisson i ett pressmeddelande om avtalet:

- Från vår sida har det alltid varit självklart att vara involverade i och bidra till en positiv utveckling i lokalsamhället. Avtalet med Vefsn kommun ger kommunen stabila och långsiktiga intäkter. Jag vill också understryka den del av avtalet som ger utvidgad mobiltäckning och mastutbyggnad i Elvdalsfjellet, Aunvattnet, Husvika och Eiterådalen genom delfinansiering till Telenor. Avtalet med Vefsn kommun är bara ett av de många positiva kringeffekter av investeringen i vindparken. Ny och förbättrad infrastruktur tillkommer i kommunen, och många lokala företag har jobb och intäkter knutna till utbyggnaden.

Vindparken Öyfjellet byggs nu och kommer fullt utbyggd bestå av 72 vindturbiner. Investeringen ligger på 4,5 miljarder norska kronor.

Avtalet är skrivet så att ändrade skatter och avgifter kommunalt och nationellt inte ska påverka hur mycket Vefsn får från vindparken. Annars är ny lagstiftning på gång i Norge som handlar om en avgift på produktionen som ska gå till värdkommunen.

Avgiften kommer att basera sig på installerad effekt eller på själva kraftproduktionen. Det intressanta – vilken nivå som sätts på avgiften -är inte klart än. Den ska preciseras i kommande statsbudget. Men syftet är att öka kommunernas intäkter från vindkraften som kompensation för använda naturresurser.

Exemplen från grannländerna ovan visar lokala ersättningsnivåer på mellan 200 000 och 300 000 kronor per verk och år till lokalsamhället. Detta i form av skatter och avgifter som når kommunerna.

I Sverige är ersättningarna frivilliga och den praxis som utvecklats ger runt 10 000 kronor per verk och år. Ett modest förslag blir att höja ersättningsnivåerna i Sverige till grannländernas. Elproduktionen säljs dessutom på samma marknad. Varför inte höja till 250 000 kronor per år och verk?

Det finns goda skäl till att behålla ersättningen i form av en frivillig sådan. En sådan kan nå berörd befolkning och verksamheter som knappast skattepengar kan. Skattepengar riskerar dessutom försvinna i det kommunala utämningssystemet på lite sikt. Privata medel har dessutom fördelen att de kan växlas upp med EU-medel och/eller annan finansiering.

Om projektören sätter in den nya bygdepengen hos Garantia som omvandlar den till lånefinansiering för företagen i trakten kan summan lånas ut fem gånger under drifttiden, enligt konceptet Resurser för Lokal Utveckling. I storleksordningen 30 miljoner kronor per verk.

När Garantia lånar ut pengar till företag gör det att andra finansiärer som banker, Almi och Norrlandsfonden kan träda in för ytterligare finansiering. Här räknas med att 30 miljoner frigör ytterligare kapital och att totalsumman utlånade medel blir 150 miljoner per verk i 25 år.

En park med 50 verk kan alltså ge 7,5 miljarder i investeringsmedel under drifttiden. I praktiken finns det alltså stort utrymme för att använda de ursprungliga insättningarna även till föreningsliv och ideella initiativ. Det bestämmer man bäst lokalt.

Torbjörn Laxvik

Bilden: Torbjörn Laxvik

Foto: Privat

Vätgaståg körs för först gången i Sverige

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Cirka 20 procent av all järnväg i Sverige är inte elektrifierad. Det är ca 300 mil järnväg där tågen inte kan köras på el. Det körs istället på diesel eller HVO. 

Inlandsbanan AB förvaltar järnvägsanläggningen Inlandsbanan mellan Gällivare och Mora som är ca 110 mil lång. Det är en av de järnvägar i Sverige som inte är elektrifierad. Tågen som kör på Inlandsbanan drivs framförallt på HVO men också på diesel. Men Inlandsbanan vill skapa en helt grön godskorridor genom halva Sveriges inland, helt utan koldioxidutsläpp och satsar nu därför på vätgas. Inlandståg som är dotterbolag till Inlandsbanan bjöd in den franska tågtillverkaren Alstom till Östersund för att visa upp deras vätgaståg. 

- Om jag får drömma har vi vätgaståg på Inlandsbanan om 5-10 år, sa Maria Cederberg, vd Inlandståg, i en intervju till SVT.  

Alstoms vätgaståg Coradia iLint har körts i  kommersiell trafik sedan 2018 i norra Tyskland. I Österrike och Holland har framgångsrika försök gjorts med vätgaståg och i slutet på 2020 la Italien en order på 14 tåg.

Foto: Alstom

 

Samrådsstart för ny vindkraftspark Björnetjärnsberget, Eda kommun

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Cloudberry Wind AB planerar att bygga en vindkraftspark i Eda kommun. Nu startar samrådet för vindkraftsparken.

Prosjektet heter Björnetjärnsberget och ingår i Eda kommuns vindbruksplan. Projektet är inkluderat i Ellevios plan för nätutbyggnad i västra Värmland.

- Att bygga vindkraftsparken skapar stora möjligheter för Eda kommun och västra Värmland med avseende på lokal utveckling och jobbmöjligheter. Projektet kan också komma att innebära ett förbättrat regionnät enligt Cloudberry.

Björnetjärnsberget projekt tar nu ett formellt steg framåt när samrådet påbörjas inom kort. Myndigheter, allmänhet och särskilt berörda som vill ge sina synpunkter på vindkraftsparken har möjlighet att tycka till om förslaget. På grund av rådande pandemi kommer samrådet hållas digitalt, och berörda parter kommer att bjudas in. 

Upp till 18 vindkraftverk ska kunna producera el motsvarande det årliga behovet av hushållsel för cirka 35 000 småhus.

- Att skapa långsiktigt hållbart värde för våra intressenter är viktigt för oss, därför strävar vi efter att samarbeta med lokala aktörer. Vår förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden vi verkar, nu i Eda kommun», säger projektledare Elisabet Wahlstedt, Cloudberry Wind AB.

Personal från Hocksjöns vindpark informerar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Under hösten kommer representanter från Hocksjöprojektet att finnas på plats på Gränsgården i Fullsjön och Lägergården i Lungsjön en dag i veckan för att svara på frågor om bygget av den nya vindkraftparken i Hocksjön i Lungsjöbygden utanför Ramsele.

- Vi vill vara så öppna och transparanta som möjligt, men Coronarestriktionerna har verkligen inneburit utmaningar för oss i vår strävan att kunna vara ute och träffa boende, företagare och andra intresserade, konstaterar Gabriel Duveskog, projektledare och vd för Hocksjön Vind AB.

Men nu har restriktionerna lättat och det innebär att Gabriel Duveskog och andra representanter för projektet kan finnas på plats på Gränsgården i Fullsjön och Lägergården i Lungsjön.

- Vi är på plats och är tillgängliga på Lägergården i Lungsjön torsdagar jämna veckor och torsdagar ojämna veckor i Gränsgården i Fullsjön tills vidare, säger Gabriel Duveskog.

Det blir även informationsmöten kvällstid en gång i månaden växelvis i Lungsjön och Fullsjön klockan 17.30-19.30:

Torsdag 16 september: Fullsjön/Gränsgården

Torsdag 7 oktober: Lungsjön/Lägergården

Torsdag 11 november: Fullsjön/Gränsgården

Torsdag 16 december: Lungsjön/Lägergården

Bygget är inne i en intensiv fas med att förstärka och bygga vägar, fundament, transformatorstation, med mera. Till de flesta vindkraftverken används befintliga vägar men till några stycken behöver man bygga nya. 

Kring både vägbyggena och övrigt arbete har de tät och kontinuerlig kontakt med Länsstyrelsen Västernorrland som är tillsynsmyndighet. Det tryggar att arbetet utförs på ett korrekt sätt enligt de miljötillstånd man har. 

Det är Jämtkraft och Persson Invest som via Hocksjön Vind AB bygger den nya vindkraftparken i Hocksjön. 23 vindkraftverk ska stå klara att tas i drift i slutet av år 2022.

- Nu i höst gjuter vi fundamenten för vindkrafttornen. Hittills är fyra av totalt 23 fundament färdiga och vi räknar med att vara klara med gjutningsarbetet under senhösten.

Betongen tillverkas på plats i den bergtäkt som öppnats inom området .

Det innebär stora besparingar på transporter och miljön att kunna tillverka betongen på plats.

- Varje fundament behöver betong motsvarande cirka 100 betongbilar, så med 23 fundament blir det en hel del transporter som sparas in, konstaterar Gabriel Duveskog.

Nästa sommar med start i början av juni börjar bygget av själva vindkraftverken med resning av torn och turbiner med planerad driftsättning sista kvartalet 2022.

Fotot: Hocksjö Vinds VD Gabriel Duveskog framför lägergården i Lungsjön

Kortfakta om Hocksjöns vindkraftspark

Ägare: Hocksjöns Vind AB: Jämtkraft (75%) Persson Invest (25%)

- Investering: Beräknas till cirka 1,6 miljarder kronor

- Antal vindkraftverk: Tillståndet medger 45 verk men slutligt antal vindkraftverk blir 23.

När: Vindkraftparken beräknas vara klar till december 2022.

Var: Vindkraftsprojektet ligger väster om Hocksjön i Sollefteå kommun