Hem- och räddningstjänst får drönarhjälp

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

De första testflygningarna ska ske mellan Åsele och Fredrika i Södra Lappland. Det är Katla Aero och Åsele Näringslivsstiftelse som fått så kallad Covid-finansiering från Vinnova för att testa drönartransporter mellan orterna. 

Syftet med projektet är att testa drönarleverans av mindre laster och utvärdera om detta kan leda till lägre kostnader, lägre miljöpåverkan och effektivare administration. I detta projekt är räddningstjänsten och hemtjänsten i Åsele kommun intressenter och tillsammans med Åsele Näringslivsstiftelse utforma hur drönartjänster.

Projektet är en del i ett större helt och Åsele ingår i den så kallade testbädden LARC (LFV Aviation Research Center) med Luftfartsverket som central part.  Verksamheten består i en nationell testbädd för autonoma fordon, elektriska drönare och flygplan med centrum i Örnsköldsvik. Drönartesterna blir det första delprojekt som kommer att genomföras i sin helhet i Åsele kommun. 

I juni var det smygvisning av Åsele Innovationscenter som nu byggs vid Genlanda flygfält och information om projektet av Katla Aeros drönare för företag och intressenter i projektet. Genlanda ligger intill golfbanan en kilometer fågelvägen rakt söderut om Åsele centralort. 

ÅNS är i full färd med att med egna medel rusta upp den lilla flygterminalen vid Genlanda flygfält och det kommer att både bli rum för konferens, kontor och verkstad. Även flygledartornet kommer att investeras i och få ny teknik.

I början av året stod LFVs nya test- och demonstrationsanläggning färdig på Örnsköldsvik Airport. Nu pågår också diskussioner med Åsele och Storuman om att bli en del av LARC-klustret. Det ger forskningsverksamheten en geografiskt utspridd test- och valideringsarena med bas i Örnsköldsvik och satellitsajter i Åsele och Storuman.

Det kommer att erbjuda möjligheter för samverkan mellan industri, akademi och samhälle inom områdena flygplatsverksamhet, elflyg och luftrumsfrågor och har en planeringshorisont på minst tio år. Tidigare användes LARC för demonstration av autonoma markfordon som ett led i arbetet med visionen om den autonoma flygplatsen.

Projektpartners EDIS

LFV

Var först i världen med flygtrafikledning på distans och driver digitaliseringen inom flera områden. 

Guideline Geo

Levererar ett luftburet markradarsystem (GPR) för insamling och tolkning av geofysisk data.

Katla Aero

Utvecklar och levererar projektets drönarplattform, framtagen för hög marschhastighet och lång räckvidd.

Flypulse

Utvecklar och säljer en molnbaserad plattform för koordinering, kontroll och hantering av en UAV-flotta, flygfarkoster med spaningssensorer.

LTU

Luleå tekniska universitet tillför genom forskningsämnet Robotik och artificiell intelligens vid Institutionen för System- och Rymdteknik expertis inom modellering, simulering samt design av reglersystem för autonoma flygande farkoster.

Åsele Näringslivsstiftelse och Åsele Kommun 

Som vill bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle. Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av flyg och drönare och genom projektet öka sysselsättningen och tillväxten såväl på orten som regionalt.

Fakta

• EDIS-projektet fokuserar på två områden: 
Det första området innefattar användning av drönare för funktioner i akuta insatser vid olyckor eller vid fara vid så kallade blåljusfunktioner, till exempel för situationsuppfattning vid bilolyckor, fjällräddning och lavinsökning. Här ligger fokus på flyghastighet.

• Det andra området handlar om funktioner för rutinmässiga och schemalagda insatser som idag ofta genomförs med helikopter. Här ligger fokus på räckvidd, på miljöaspekterna med elflyg i stället för helikopter och på kostnaden för att genomföra sådana uppdrag. Exempel på uppdrag kan vara översyn av skogsbestånd, bedömning av lavinfara och sjöförhållanden, stormskador som påverkar infrastrukturen och skogsbränder.

 

• Inom de här två funktionsområdena tas steget vidare från mer konventionell användning av drönare där farkosten kontrolleras visuellt till betydligt mer avancerade områden där destinationen skall kunna nås med automatisk navigering utom synhåll för piloten.

• Projekt EDIS går nu successivt in i ökad testverksamhet och kommer inom kort att påbörja provflygningar på plats på testarenan LARC i Örnsköldsvik.

 

Storbritannien vill bli världsledande för produktion av grön vätgas

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Den brittiska regeringen planerar för att publicera en nationell vätgasstrategi inom några veckor, de har även ett mål att till 2030 ha en vätgaskapacitet på 5 GW med lågt koldioxidutsläpp. Nu lanseras de första gröna vätgasprojekten i kommersiell skala av privata aktörer. 

I dagsläget är produktionskostnaden för grön vätgas högre än traditionell gasreformering, vätgas som framställs genom reformering av naturgas. Kostnaderna förutspås att sjunka när flera större gröna vätgasprojekt kommer på plats, framförallt kostnaderna för elektrolysörer tack vare teknikinnovationer och stordriftsfördelar.    

För att Storbritannien ska kunna sänka kostnaderna krävs det att de stödjer uppskalning av projektstorlek och teknikinnovation, samt att det skapar marknadsregler och vätgasinfrastruktur för att främja efterfrågan. 

Offshore företaget Orsted har samarbetat med elektrolysföretaget ITM Power och raffinaderioperatör Philips 66 för att utveckla ett 100 MW elektrolysörsytem på Englands Nordsjökust. Projektet kommer att använda el från en offshore park för att producera vätgas till raffinaderioperatören och försöka identifiera tekniska, reglermässiga och kommersiella utmaningar för vätgas i industriell skala.  

Storbritannien har satt upp mål för produktion av vätgas med lågt koldioxidutsläpp till skillnad från många andra länder som sätter upp mål för grön vätgas. Enligt experter bör man skilja på stödåtgärder för grön vätgas och billigare blåvätgas (vätgas med lågt koldioxidutsläpp) för att inte fördröja utvecklingen av grön vätgas och framstegen mot netto noll utsläpp.

Bild: ITM Power 

 

Stort rekryteringsbehov av vindkrafttekniker

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Senaste rapporten om rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker som vindkraftcentrum.se tagit fram visar på ett stort behov av att rekrytera nya vindkrafttekniker, ca 180 stycken per år de kommande fyra åren. Behovet kan även komma att öka ytterligare. 

Utbyggnaden av vindkraftparker fortsätter att öka och där med behovet av vindkrafttekniker som jobbar med drift och underhåll av torn, turbin och blad i vindkraftverk. Undersökningen som ligger till grund för rapporten visade att 945 personer i Sverige jobbade med drift och underhåll kopplat till torn, turbin och blad vid början av 2021, det är en ökning med 145 personer jämfört med 2019 års undersökning. Antal vindkraftverk i drift har ökat med 704 stycken från 2019 till 2021.

Utöver behovet av vindkrafttekniker som undersökningen kommit fram till kommer det ett ytterligare behov av vindkrafttekniker under åren 2026-2030. Då det nu påbörjas en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft runt Sveriges kuster. Ett fyrtiotal projekt är under projektering och ett flertal tillståndsansökningar kommer att lämnas in under andra halvan av 2021. 

Sverige har idag en elförbrukning på ca 140 TWh per år, men det sker nu stora satsningar i Norr-och Västerbotten att göra gruv- och stålindustrin fossilfri genom att använda grön vätgas. Bara detta kommer att ha ett behov av ytterligare 70 TWh. För att producera grön vätgas krävs billig förnybar energi, så som vindkraft. På grund av alla dessa satsningar på grön vätgas kommer förmodligen utbyggnaden av vindkraft öka ytterligare och där med rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker. 

Störst utbildningsbehov av vindkrafttekniker de närmsta åren är i SE2 där utbyggnaden av vindkraft ser ut att öka mest.

Läs rapporten här>>

Vindkraft är nyckeln till billig grön vätgas

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Enligt ett white paper som Siemens Gamesa publicerat är det vindkraften som kommer att göra det möjligt att producera grön vätgas till samma prisnivåer som fossila energislag till 2030. Siemens Gamesa och Siemens Energy har tillkännagivit ett utvecklingsprojekt som leder till en helt integrerad offshorevind-till-vätgas lösning för att möjliggöra produktion av grön vätgas i stor skala.

För att den gröna vätgasmarknaden ska få genomslag krävs det att grön vätgas hamnar på samma prisnivåer som grå vätgas, vätgas producerad av fossila bränslen. Det går att uppnå till 2030 med landbaserad vindkraft och till 2035 med havsbaserad vindkraft skriver Siemens Gamesa i ett white paper, officiellt dokument, som de nyligen publicerat. 

Siemens Gamesa har nu ett pilotprojekt Brande Hydrogen där de kopplat ihop ett befintligt vindkraftverk med en elektrolysator för att göra tester och experiment. De har redan uppnått vissa framgångar med projektet. Siemens Gamesa och Siemens Energy har även tillkännagivit ett annat utvecklingsprojekt som leder till en helt integrerad offshorevind-till-vätgas lösning för att möjliggöra produktion av grön vätgas i stor skala genom att helt integrera en elektrolysator i plattformen vid basen av ett offshore vindkraftverk. 

- Grön vätgas erbjuder utvecklingsländerna möjlighet att producera ett lokalt rent bränsle som kan användas inom transport, industri och byggnader samtidigt som energisäkerheten förbättras. Siemens Gamesa understryker med rätta den viktiga roll som förnybar energiproduktion i allmänhet och i synnerhet vindkraft kommer att ha när det gäller att skala upp grön vätgas i tid för att nå 2050-netto-nollmålen säger Fernando de Sisternes, Green Hydrogen Lead at ESMAP, The World Bank i ett white paper som Siemens Gamesa publicerat. 

För att kunna leverera grön vätgas till ett konkurrenskraftigt pris inom det kommande decenniet finns det fyra krav, menar Siemens Gamesa. Det krävs att utbyggnaden av förnybar energi påskyndas. Att företag på marknaden arbetar tillsammans för att utveckla en försörjningskedja. Energiföretag, elektrolystillverkare mm. måste samarbeta för att vätgasproduktions- och distributionsprocessen ska gå ihop. Det behöver skapas en marknad för efterfrågan på grön vätgas, genom ökad efterfrågan kommer också kostnaderna att minska. Samt investeringar i logistik lagring och distribution.    

För att kunna möte energibehovet hos en växande global befolkning måste produktion av förnybar energi skalas upp ytterligare för att begränsa klimatkrisen. Så genom att landbaserad vindkraft kan sänka kostnaderna för produktion av grön vätgas till 2030 och på så vis stoppa klimatförändringarna. Utan produktion av grön vätgas på industriell skala kommer världen inte att nå det mål om koldioxidneutralitet till år 2050, menar Siemens Gamesa. 

 

Välkommen till Branschforum vind 2021!

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu kan du anmäla dig till höstens Branschforum vind i Åsele. Det äger rum 30/9-1/10 och genomförs både fysiskt och med vissa digitala inslag, denna gång med betoning på fysiskt med samvaro och studiebesök. (Med reservation för ändrade Covid-restriktioner)

Vi välkomnar företag och offentlig sektor. Branschforum kommer inte att sändas digitalt i sin helhet. Däremot kommer det att gå att följa delar av innehållet via ETV som direktsänder flera korta soffintervjuer på YouTube under hela konferensen. Länk till de digitala sändningarna kommer skickas ut under sista veckan i september.

Ämnen är vad som hänt i området i södra Lappland i elektrifieringens spår, däribland test av elflyg. Vattenfalls pågående projekt där 84 verk börjar resas nu i sommar, men också vad bygd och företag tjänar på etableringen.

Vidare vad satsningar på förnybar el kan betyda kan betyda för etableringar av elintensiv industri i värdkommunerna samt vad de enorma investeringarna som planeras i vätgasproduktion kan ge. Vi räknar också med att få svar på om det mesta av vindkraften framöver kommer att byggas till havs.

Konferens pågår lunch till lunch, för mer information ring Linnéa Karlsson, 0761012071, vid Vindkraftcentrum.se eller Katrin Nordmark Jonsson, 0761366692, vid Åsele Näringslivsstiftelse.

Konferensen och måltider är kostnadsfritt. Boendet ingår inte så det får du boka och betala själv på Åsele Wärdshus tfn: +46 (0)941-662 55, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Ange Branschforum vid bokning

Anmälan branschforum vind Åsele 30/9-1/10
Jag vill delta på plats
Ogiltig inmatning
Jag kan inte komma men vill ha länk till E-TVs intervjuer
Ogiltig inmatning
Företag eller organisation
Fyll i företagsnamn
Organisationsnummer.
Ogiltig inmatning
Namn
Invalid Input
Titel
Ogiltig inmatning
Adress
Invalid Input
Postnummer
Invalid Input
Ort
Invalid Input
Telefon
Invalid Input
Mobil
Invalid Input
E-post
Invalid Input
Typ av företag eller organisation
Invalid Input
Välj kategori
Önskar vegetarisk kost
Ogiltig inmatning
Vi har små möjligheter för specialanpassad kost men här kan du ange om du har någon matallergi så kan vi undersöka möjligheten.
Ogiltig inmatning
Fyll i koden(*) Fyll i koden
Ny kod
Fel kod
Skicka