Förslag på helt nya ersättningsnivåer för vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energiomställningen ger enorma möjligheter till näringsutveckling och ny industrialisering. Som kraftkälla har vindkraften en nyckelroll i omstöpningen av samhället.

Samtidigt stöter den fortsatta utbyggnaden på ett tilltagande motstånd, sakligt och osakligt. Denna politik saknar tillräcklig lokal acceptans.

I de bygder och obygder där vindkraft etableras upplevs ett intrång i livsmiljöer och många efterlyser ersättningar för detta, en fungerande återbäring som träffar rätt.

En lösning kan vara att rikspolitiken söker dialog med vindkraftbranschen för att få fram en frivillig överenskommelse om en höjning av Stödet till lokal utveckling/bygdepeng. En höjning till grannländernas betydligt generösare ersättningsnivåer som lokalt skulle innebära 10-20 gånger högre summor.

Statsmakternas roll skulle vara att garantera att inget enskilt bolag skulle drabbas av sämre projektekonomi, att ingångna avtal hotas eller försämras. Det sker genom att utvecklingsmedlen blir lika för alla, men att staten hjälper till med övergångslösningar. Konkurrensneutralitet är en förutsättning för branschens acceptans.

En högre nivå på utvecklingsmedlen tas ut på elpriset som stiger med något öre per KWh. Å andra sidan blir det med en utbyggnad en stark prispress på elpriset när en fortsatt utbyggnad av vindkraft görs möjlig. En prispress som kan innebära något öre lägre elpris eller mer per kWh.

Vitsen med frivillig avsättning är bland annat att ingen ny lagstiftning krävs. En överenskommelse kan träffas relativt snabbt. Lagstiftade bygdemedel har när de ska distribueras genom länsstyrelser och kommuner ger liten möjlighet att träffa just berörda bygder.

Bättre är att lita till det civila samhällets möjligheter. Garantia har startat Medvindslånet som betyder att den ekonomiska föreningen tar emot de lokala utvecklingspengarna och omvandlar dem till riskvilligt lånekapital till småföretagen i bygderna.

När Garantia efter kreditprövning lånar ut pengar så blir även de gängse bankerna och exempelvis Norrlandsfonden beredda att låna ut till företagaren. Och plötsligt har lånesumman flerfaldigats. Detta på orter där det knappt finns en kapitalmarknad, där det exempelvis inte går att låna pengar på fastigheter.

Det som gör förfarandet möjligt är att det är privat kapital som går att växla upp. Det är inte bidrag, det är inte skattepengar som ska redovisas, eller EU-pengar som kräver medfinansiering.

Garantia har kompetensen och tillstånden som krävs för att hantera pengar enligt lagar och regelverk. Av de skälen kan organisationen vara mottagare även av den del av utvecklingsmedel man vill avsätta till föreningsliv och idéella initiativ. Här kan Hela Sverige ska leva med sin riksomfattande organisation bidra vid fördelning av medel och uppväxling av dem med EU-pengar.

Vindkraftcentrum kan göra insatser i sammanhanget genom att erbjuda kunskap och våra verktyg till kommuners och regioners näringslivsfunktioner. Vi gör prognoser för arbetskraftsbehov och möjliga uppdrag. Vi gör överenskommelser med projektörer om att använda sig av vår digitala affärsplattform för fler lokala och regionala affärer när en park ska byggas. Samt förmedlar kontakter med Garantia för lånefinansiering.

Ett räknexempel kan ge en bild av vilka storleksordningar ersättningar kan handla om. 50 verk i en park idag betyder att nuvarande praxis ger cirka 10 000 kronor per år och verk, dvs 500 000 kronor per år. Under drifttiden på 25 år alltså 12,5 miljoner till bygden i någon form. Detta enligt en exempelpark och en något äldre teknik

De 10 000 kronorna är en förenkling av den avsättning på 0,2 procent på bruttoproduktionen många vindkraftägare gör till bygden.

Nöjer vi oss med en höjning med tio gånger, det vill säga till två procent av produktionen och dessutom räknar på den senaste tekniken skulle en park med 50 verk ge 175 miljoner i utvecklingsmedel/bygdepeng under drifttiden på 25 år med ett elpris på 35 öre per kWh. 

Detta exempel visar på skillnaden på lokal utbetalning:

• Enligt nuvarande praxis en halv miljon per år 

• Med ny praxis delas sju miljoner ut.

Om utvecklingsmedlen helt skulle omvandlas till riskvilligt lånekapital genom Garantia och Medvindslånet kan de 175 miljonerna femfaldigas genom att de frigör ytterligare kapital hos banker och andra företagsfinansiärer.

Skulle allt gå till föreningslivet kan de 175 miljonerna fördubblas genom att användas som privat medfinansiering i EU-projekt.

Fördelning av utvecklingsmedlen mellan förenings- och näringsliv avgörs bäst lokalt. Huvudsaken blir att politik och pengar verkligen når de människor och verksamheter som berörs av vindkraftsetableringarna.

En ny praxis skulle närma oss nivåerna på ersättning som råder i grannländerna. Ett exempel är finska Kalajoki som erhåller 230 000 kronor i kommunal fastighetsskatt per verk och år. I Norge ger fastighetsskatt/frivillig avsättning cirka 100 000 per verk och år. Nya norska lagförslag går ut på att öka på ersättningarna till vindkommunerna ytterligare.

En avsevärd höjning av utvecklingsmedel/bygdepeng i Sverige skulle öka den lokala acceptansen för vindkraftsetableringar betydligt. Och göra fortsatt utbyggnad och därmed energiomställningen möjlig.

 

Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum – Projektkontor för förnybart och näringslivsutveckling.