Ytterligare 137 verk börjar byggas i Markbygden i sommar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu är det klart med vilket bolag som levererar turbiner till etapp tre av det gigantiska Markbygdenprojektet i Piteå.
Det blir GE Renewable Energy som levererar de 137 verken som ska sättas upp på Önusberget några mil väster om själva staden.

Beställare och ägare av parken är kapitalförvaltaren Luxcara som i ett pressmeddelande berättar att den nominella kapaciteten hos verken motsvarar en kärnreaktor och kan ge årsförbrukningen av el till 200 000 svenska hushåll.
GE Renewable Energy kommer alltså att leverera 137 av sina Cypress 5,5 MW-turbiner, en turbin med en rotordiameter på 158 meter, lämpad för projektets vindhastigheter och klimat. Turbinbladen kommer att vara utrustade med ett  avisningssystem som ska säkerställa en stabil tillgänglighet och minskad stilleståndstid.
 
Parterna har också kommit överens om ett 25-årigt underhålls- och serviceavtal för turbinerna.

Luxcara har redan satt igång med markarbeten och infrastruktur och GE räknar med att börja resa verken i början av juli

Havsbaserad vindkraft snabbar på övergången till förnybart

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Regeringens plan att sänka anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft välkomnas förstås av vindkraftsbranschen. Och för Sveriges bästa är förslaget om en sänkt anslutningsavgift positivt. Havsbaserad vindkraft ger betydligt mer el per vindkraftverk än landbaserad.

– Vårt kommande projekt Galatea-Galene i Kattegatt, mellan Falkenberg och Varberg, består av 50-83 vindkraftverk och beräknas producera 5 TWh per år. Förutom att det blåser mer ute till havs, kan vi också bygga större vindkraftverk, med en mycket större rotorarea, säger Henrik Sjöström, chef för utveckling av svensk havsbaserad vindkraft på OX2.

Just Galatea-Galene ligger i närheten av Ringhals kärnkraftverk, där bra anslutningar till elnätet redan finns. Dessutom blir parken ett välkommet tillskott av förnybar energi i en region som idag har underskott på el. Men förslaget innebär bara ett steg i rätt riktning.

I dagsläget står vindkraften för 30 TWh av de totalt 160 TWh som Sverige använder. Svensk Vindenergi har räknat på några olika antal framtidsscenarion när det kommer till Sveriges elbehov. I ett möjligt scenario beräknas Sverige göra av med 250 TWh el per år 2050. Vi behöver både landbaserad och havsbaserad vindkraft för att det här ska gå, säger Henrik Sjöström.

För att klara en så stor utbyggnad behöver den lokala förankringen stärkas. De som berörs av en vindkraftpark behöver få ett lokalt inflytande över hur den egna regionen ska gynnas.

–  Det behövs inflytande och förankring i man attraherar industri, arbetstillfällen och omställningsmöjligheter. Men då behöver också hela nationens behov finnas med. Idag är tillståndsprocesserna ofta osäkra och fragmenterade, säger Henrik Sjöström.

Sänkta anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft förs in som en ändring i Svenska Kraftnäts uppdrag och föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. Regeringens nuvarande förslag är på remiss till den 3 maj 2021.

Martin Machnow

Mittuniversitetet startar utbildning i hållbar utveckling

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Medvetna och kritiskt tänkande beslutsfattare som kan utforma hållbara lösningar till några av samhällets allvarligaste problem. Det ska bli resultatet av den treåriga utbildningen ”Klimatförändring - politik och samhällsutveckling” som startar i höst.

Enligt Mittuniversitetets pressmeddelande ska programmet ges inom ämnena statsvetenskap och geografi och ge studenterna breda kunskaper inom hållbar samhällsutveckling. Särskilt fokus är ligger på policylösningar för att hantera såväl samhälleliga, spatiala, som miljömässiga problem och ojämlikheter orsakade av klimatförändringarna.

– Klimatförändringen sker globalt, men påverkar lokalt och genom den här utbildningen vill vi sätta ljuset på just detta fenomen. Den som vill arbeta med samhällsutveckling i framtiden måste kunna formulera lokala och regionala lösningar på globala problem och då krävs en bredare syn än vad traditionella utbildningar inom området ger, säger Evangelia Petridou, programansvarig och lektor i statsvetenskap.

Utbildningen har stark koppling till aktuell forskning och undervisningen bedrivs i nära samarbete med två av Mittuniversitetets forskningscentrum. Centrala delar i utbildningen är en god förståelse för politikens möjligheter och begränsningar. Särskilt den offentliga förvaltningens roll i att skapa hållbara samhällen.

– Vi lyfter fram miljö- och samhällsfrågor ur olika perspektiv, men berör även hur mer näraliggande frågor som hur livsstil och levnadsvillkor förändras för till exempel renskötsel, jakt och fiske, och för allmänheten i stort, säger Stefan Linde, programansvarig och lektor i statsvetenskap.

Efter avslutad utbildning kommer studenterna kunna jobba både inom offentlig och privat sektor, exempelvis som analytiker, handläggare, projektledare och utredare. Ansökan till det nya programmet öppnar i mars 2021.

En vägledning för hållbar vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Länsstyrelsen i Dalarna har mellan januari 2019 och december 2020 drivit projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna”. Projektet finansierades av Energimyndigheten och syftade till att skapa förutsättningar för en hållbar etablering av vindkraft i Dalarna. I en dialogprocess mellan länsstyrelsen och tio kommuner, organisationer och företag som representerar olika samhälls- och vindkraftsintressen i länet har vindkraftens effekter på djur, natur, kultur, landskap och människan belysts från olika perspektiv. Ett 20-tal dialogmöten har genomförts. Ett visst mått av mestadels konstruktiva meningsskiljaktigheter har förekommit, men åsiktsskillnader till trots har samtalsklimatet varit gott.

Vägledningen
Projektets huvudprodukt är en ”Vägledning för hållbar vindkraft i Dalarna” där dialogprocessens elva organisationer presenterar 26 rekommendationer som är viktiga för att nå en hållbar etablering av vindkraft i länet. Rekommendationerna riktar sig i lika hög grad till dialoggruppens egna medlemmar och organisationer som till nationella myndigheter, kommuner och organisationer i länet samt verksamhetsutövare som avser bygga vindkraft i Dalarna. Rekommendationerna utgör ett reellt riktmärke för det fortsatta arbetet med vindkraft i länet och något som de olika aktörerna förväntas arbeta efter. Hela vägledning med dess rekommendationer och kunskapsdokument finns att ladda ner här: http://www.energiintelligent.se/Sv/fornybar-energi/vindkraft/Sidor/default.aspx

Viktigt att arbeta vidare med
Dessa nio insatsområden är viktiga att arbeta vidare med:
1.    Ett kunskapslyft om förnybar energi i Dalarna
2.    Bättre beslutsunderlag för kommuner
3.    Fler tillitsskapande processer och tidig information
4.    Ett bra kompensationssystem
5.    Nyttja lokal kunskap och engagemang
6.    Bättre landskapsanalyser och visualiseringar
7.    Mer fokus på vindkraftens kumulativa effekter
8.    Tydliggör vindkraftens sociala och ekonomiska effekter
9.    Analysera samexistens av vindkraft och turism

Med tanke på att regionala analyser för hållbar vindkraft kommer att behöva tas fram finns anledning att lägga extra fokus på att fram nya verktyg och underlag för att hantera dessa fyra områden:

a)    Fler tillitsskapande processer och tidig information
Tillståndsprocessen för vindkraft har sina begränsningar när det gäller medborgarens deltagande och påverkansmöjlighet.  Den är utformad för att pröva miljöpåverkan och inte som den demokratiska beslutsprocess som många berörda parter förväntar sig. Därför behöver kommuner och myndigheter erbjuda ytterligare insatser för att skapa transparens och öppenhet i etableringsprocessen. Detta kan åstadkommas genom tidig och bra information från myndigheter och verksamhetsutövare och genom att ge alla som berörs möjlighet att ta del av information och diskussioner. Uppdaterade översiktsplaner, insatser som inkluderar lokalbefolkning i värdering av landskapspåverkan och en analys av vindkraftens effekter ekonomi och samhälle på lokalsamhället är ytterligare insatser som behövs för att stärka den demokratiska förankringen. Projektet har tagit fram underlag för att arbeta med dessa frågor.

b)    Mer fokus på vindkraftens kumulativa effekter
När etableringstakten ökar och parkerna blir fler och större ökar också behovet av den rumsliga planeringen inom och över kommun- och länsgränser. Detta ökar risken för inringningseffekter och fragmentering av natur-, kulturmiljö- och landskapsvärden i de områden där vindkraftverk etableras. Projektet har utvärderat möjligheter att använda landskapskaraktärsanalyser, rörliga visualiseringslösningar och en dokumentationsmodell för att redogöra hur parkens vindkraftverk förhåller sig till skyddsvärden och övriga verk i området. Nationella myndigheter behöver skyndsamt ta fram motsvarande lösningar för att kommuner och länsstyrelser ska kunna hantera kumulativa effekter på ett effektivt sätt.

c)    Analysera samexistens av vindkraft och turism
Hållbarhetsargument blir allt viktigare inom besöksnäringen. Enligt Visit Dalarna behövs tillgång till mer förnybar energi för att trygga turismens långsiktiga överlevnad i länet samtidigt som det finns risk för intressekonflikter mellan vindkraft och naturturism. Enligt projektets genomgång av tillgängliga studier genomförda i Sverige och utomlands upplever mellan 8 - 15 procent av turisterna att vindkraften påverkar deras vilja att återvända till besöksmålet. Studierna är dock gamla och gjordes innan stora parker etablerades och pandemin gav ett uppsving i utomhusaktiviteter. Uppdaterade studier som analyserar vindkraftens effekter utifrån besökarnas och företagarnas värderingar behövs för att besöksnäringen bättre ska kunna ta ställning till vindkraften.

d)    Ett kunskapslyft om förnybar energi behövs
I många diskussioner både med lokalbefolkningen, motståndare till vindkraft men även inom projektets dialoggrupp har det blivit tydligt att det finns ett gap mellan vad som anses vara rimliga lösningar för energiomställningen och de scenarier som myndigheter och näringarna har tagit fram. Särskilt viktigt är att diskutera energibesparingarnas och energieffektiviseringens potential i omställningsarbetet.  Projektet har tagit initiativ till ett pilotprojekt i Dalarna men inte fått finansiering för detta. Innan man kan diskutera vindkraft behöver man diskutera energiomställningen! Finansiering får insatser på regional och nationell nivå behövs.

För mer information

Jakob Ebner
Projektledare Hållbar Vindkraft i Dalarna
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
mobil: 070-677187

Så drabbas havsörnen av vindkraftutbyggnaden

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Havsörnen blir ofta slagträ i debatten kring vindkraftens vara eller icke vara. Inte sällan avgörs ärendena i domstol. Men faktum är att populationen av havsörnar är större än på länge. Det visar den senaste rapporten om vindkraftens påverkan på Sveriges fågelliv.

– Vindkraften dödar ett tiotal havsörnar per år, medan tågtrafiken årligen dödar flera tiotal havsörnar och över 100 örnar inklusive kungsörnar. Sannolikt skulle beståndet av havsörnar kunnat varit ännu lite större i Sverige utan vindkraftutbyggnaden, men populationen har ändå växt och är starkare än någonsin, säger Richard Ottvall, ekologikonsult och en av forskarna bakom Vindvals senaste syntesrapport.

Enligt Richard Ottvall har Sverige på det stora hela varit bra på att använda försiktighetsprincipen vid placeringar av vindkraftverk. Det finns dåliga exempel från både Norge och Tyskland, där täta stora vindkraftparker i fel områden skördar många offer bland rovfåglar och andra känsliga arter. Men i Sverige ser det överlag bra ut. Det går att hitta några få undantag att ta lärdom av.

– I Markbygden utanför Skellefteå blir det ju närmare 1 000 vindkraftverk i ett och samma område. Men det är ingen uppenbar känslig miljö för fåglar. Så med rätt placering av en vindkraftpark blir den negativa effekten inte så stor. Vi har haft en ganska stor utbyggnad av vindkraft i Sverige, men det går inte att se effekten på någon fågelpopulation, säger Richard Ottvall.

Det hänger sannolikt ihop med att vindkraftverken i Sverige dödar relativt få fåglar. Och siffrorna ligger på ungefär samma nivå från år till år:

Antal vindkraftverk: 4 500
Antal fåglar: 350 miljoner (årligen sensommar)
Antal fåglar dödade av vindkraftverk i Sverige: cirka 40 000
Antal fåglar dödade av tamkatter i Sverige: 14 400 000

En förhållandevis liten påverkan alltså. Men enligt Richard Ottvall är den största risken berövandet av lokala livsmiljöer för vissa arter.

- Vissa fågelarter vill inte vistas i närheten av vindkraftverk. Det innebär en förlust av de miljöer som de annars skulle ha utnyttjat. Så några arter tappar sina livsmiljöer. Totalt sätt blir det då färre ställen för fåglarna att leva på. Men den risken är nog störst till havs.

En av de teser som ibland förs fram är att större parker på färre ställen med bättre vindläge skulle kunna spara både fågelliv och livsmiljöer för känsliga arter.

- Det skulle kunna vara så, men det är svårt att omsätta i praktiken. Däremot kan vi se att det totalt sett kommer att bli färre skador på fåglar ju större verken blir. För även om ett stort verk dödar fler fåglar, krävs det färre verk för att nå samma effekt. Så antalet döda fåglar per installerad MW minskar i takt med att gamla verk byts ut mot nya och effektivare, säger Richard Ottvall.

Martin Machnow