Sametablering av batterifabrik och vindkraft i grannkommun

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I Stjørdal som ligger mellan Trondheim och riksgränsen vill kommunen etablera en större batterifabrik. Samtidigt planerar Arise en vindkraftpark där som kan komma att försörja batterifabriken med förnybar el.

Arise  informerar om sina planer att utveckla en ny vindkraftpark i kommunen i ett pressmeddelande. Det handlar om cirka 30 turbiner och en årlig elproduktion om ca 600 GWh. Projektet är i tidig utvecklingsfas, så det är möjligt att vindkraftparken kan bli både mindre och större när den är färdigplanerad.

Tanken är att den ska byggas i området Vennafjellet mellan Elvran och Tømra. Det skulle motsvara en investering i storleksordningen 2 miljarder norska kronor. Vindkraftparken kan alltså tänkas bli en energileverantör till batterifabriken.

-    Vi ser fram emot att ha en konstruktiv dialog med Stjørdal kommun om möjligheten att förverkliga planerna för en vindkraftspark för att gynna tillväxt och långsiktiga ambitioner i kommunen, säger Daniel Johansson som är VD för Arise AB

Förnybar elproduktion är central för att attrahera nya industrisatsningar, såsom batterifabriker, datacenter och vätgasanläggningar. Likaså är förnybar elproduktion helt central för att gradvis kunna minska utsläppen av växthusgaser och motverka klimatförändringarna.

-    Vi ser också att en vindkraftpark kan ge stora lokala fördelar i kraft av fler arbetstillfällen, skatteintäkter till kommunen och uppdrag till det lokala näringslivet, skriver Arise.

Arise AB grundades 2007 och har utvecklat mer än 20 vindkraftsparker i Sverige. Företaget har arbetat aktivt i flera år för att skapa möjligheter att utveckla vindkraft också i Norge och Skottland

Foto:Arise

Ånge satsar på lokal förankring av vindkraften

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Förankring och bygdeutveckling har blivit Ånge kommuns strategi när projekten står på kö. Genom att engagera alla kommunens invånare i frågan, ska den lokala nyttan maximeras i vindkraftutbyggnadens nya epicentrum.

Ånge kommun har, med stöd av Region Västernorrland, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Almi företagspartner Mitt, Företagarna i Ånge och Västernorrland samt företagsinkubatorn BizMaker, startat ett projekt som ska leda till att fler företagare har intäkter från vindkraftsbranschen.

Emelie Säterberg, näringslivsutvecklare på Ånge kommun, är en av två anställda i projektet som i ett första skede löper fram till september 2021. Hon ser ett enormt behov av att jobba fokuserat med det hon kallar värdebehållning parallellt med vindkraftetableringarna i kommunen.

- Vi ser att polariseringen kring vindkraften har ökat. Det beror på att många människor har drabbats illa av hur en del processer har gått till. Det har saknats pengar och resurser till förankringsarbete inför vindkraftetableringar och därför är det orimligt att tro att vindkraftutbyggnaden ska gå snabbt och smidigt, säger Emelie Säterberg.

Projektet i Ånge fokuserar på fem arbetsområden som ska öka den lokala värdebehållningen från vindkraftsutbyggnaden i kommunen och regionen:

• Förbruka den förnybara elen på plats, genom exempelvis etablering av elintensiv industri.
• Kompetensförsörjning av vindkraftsprojekten med lokal kompetens, men även hitta vägar för de företag som väljer att ”växla upp” och utvecklas med vindkraftsutbyggnaden
• Identifiera och utveckla Ånge kommuns allt mer strategiskt fördelaktiga geografiska position mitt i Sverige, mitt i elnätet och mitt i järnvägsnätet.
• Utreda möjligheterna att investera i förnybar energi.
• Stimulera, stötta och skapa förutsättningar för lokalt engagemang – att lokala företagare, ideell sektor och privatpersoner ska dra nytta av investeringarna i vindkraft.

I dagsläget finns 56 vindkraftverk i Haverö 4,5 mil sydväst om Ånge. Under byggnationerna av de 220 meter höga Siemensverken, drev Ånge kommun ett utvecklingsprojekt för att maximera den lokala nyttan av vindkraftetableringen. Det är med dessa erfarenheter botten som kommunen nu tar ett större grepp.

- I och med utvecklingsprojektet kom vi ganska långt med att skapa framtidstro och har hittat arbetsmetoder där fler människor i samverkan strävar efter att ta till vara på möjligheterna med vindkraftsutbyggnaden.

Att sågen i Östavall skulle läggas ned, den enskilt största arbetsgivaren i kommunens mest glesbefolkade del, var inget trevligt besked att få mitt i utvecklingsarbetet.



– Men jag vill tro att vi har goda förutsättningar att kunna gå vidare och ser på framtiden med optimism, säger Emelie Säterberg.

Framöver kommer betydligt fler vindkraftverk att byggas i kommunen. Bara under 2021 beräknas ytterligare 80-140 verk att byggas. Totalt finns tillstånd för cirka 200 verk i kommunen som bara rymmer drygt 9 000 invånare. Eftersom alla på ett eller annat sätt kommer att beröras av vindkraftutbyggnaden, menar Emelie Säterberg att det är viktigt att alla känner sig delaktiga.

- Det handlar också om social hållbarhet för de här bolagen. Därför ser vi fram emot att vara en del av ett forskningsprojekt som Rise sökt pengar till, som handlar om att mäta livskvalité i anslutning till vindkraftsutbyggnaden och energiomställningen. Vi väntar fortfarande besked från Energimyndigheten.

Martin Machnow
Bild 1: Här började allt Kick-off för projektet i Haverö 2019. Foto: Kristina Orjala
Bild 2: Emelie Säterberg, näringslivsutvecklare i Ånge kommun.

Nu är den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad klar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

En utvecklad planeringsprocess för vindkraft, med regionala utbyggnadsbehov, förslag om förändrad kommunal tillstyrkan samt ett nationellt planeringsunderlag som ska underlätta och vägleda det regionala arbetet. Det är några av byggstenarna och förslagen i den nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad som Energimyndigheten och Naturvårdsverket i dag lämnar över till regeringen.

Sverige har högt ställda klimatambitioner och mål om en 100 procent förnybar elproduktion. Elektrifieringen inom transport- och industrisektorn, tillsammans med det faktum att Sveriges elproduktionsanläggningar blir allt äldre, skapar ett behov av att byta ut eller modernisera vår befintliga kraftproduktion. Det rör sig om en årlig elproduktion på minst 100 TWh el som behöver ersättas till 2040-talet, motsvarande cirka 70 procent av dagens elanvändning.

Eftersom vindkraft är den elproduktionsteknik som idag har lägst kostnader är det där vi ser att elproducenterna investerar. Men en viktig fråga för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att utbyggnaden fördelas på ett lämpligt sätt över landet, både utifrån ett elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändningsintressen. I strategin finns därför förslag på en utvecklad planeringsprocess, som bland annat. innehåller en regional fördelning av den förväntade utbyggnaden, där mer el produceras i de regioner där behoven är som störst.

– Strategin handlar om att ställa om till ett långsiktigt hållbart energisystem inte bara av klimatskäl utan också för ökad konkurrenskraft, försörjningstrygghet och att möta ett allt ökande behov av el i alla delar av landet utan orimliga kostnader för konsumenterna, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

Via analysuppdrag till länsstyrelserna om den regionala fördelningen av utbyggnadsbehovet kommer det också att bli tydligt hur kommunerna i sin fysiska planering kan förhålla sig till det nationella målet om 100 procent förnybar elproduktion.

– En utvecklad planeringsprocess kommer också att leda till en ökad förutsebarhet om vilka områden som bedöms ha potential för vindkraft och till mer likvärdiga bedömningar över landet, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Vi ser också att tillståndsprocessen behöver förbättras vad gäller förutsägbarhet. En större andel av de vindkraftsprojekt som påbörjas bör kunna leda till beviljade tillstånd och realiseras, samtidigt som olämpligt lokaliserade vindkraftsprojekt stoppas i ett tidigt skede. Därför föreslås också en förändring av bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraft som innebär att kommunens tillstyrkansbeslut ska komma tidigare i processen och att beslutet blir bindande.

Utmärkande för arbetet med strategin har varit dialog och samverkan med många olika aktörer i syfte att få ett brett perspektiv på vindkraftsutbyggnaden.

– Utbyggnaden behöver ta hänsyn till värdefull natur, människans livsmiljö och en rad andra samhällsintressen, säger Björn Risinger.

Det är bara genom samverkan som involverar såväl berörda aktörer som samhällsintressen på olika politiska och administrativa nivåer som vi kan åstadkomma den förflyttning som krävs för att åstadkomma omställningen mot en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Läs rapporten genom att klicka här>>

Fotot: Generaldirektör Robert Andrén Energimyndigheten

Foto: Energimyndigheten

Vattenfall satsar på storskalig vätgasproduktion från grön energi i Lysekil och Tyskland

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall och Preem utreder storskalig produktion av fossilfri vätgas i Lysekil. Vattenfalls och Preems samarbete om att producera fossilfri vätgas för biodrivmedelsproduktion tar nu nästa steg. Nu inleds en studie med syfte att undersöka möjligheterna att bygga en storskalig produktionsanläggning vid raffinaderiet i Lysekil.

Preems mål att producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel till 2030 kan reducera transportutsläppen med upp till 12,5 miljoner ton koldioxid, motsvarande ca 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Denna produktionsomställning kräver storskalig försörjning av vätgas.

Med anledning av detta har Vattenfall och Preem beslutat att undersöka möjligheterna att försörja Preems vätgasbehov med fossilfri vätgas från storskalig elektrolys av vatten. Studien, som utöver vätgasproduktion, även utreder raffinaderiets framtida elförsörjning, ska vara klar redan till sommaren. Om studien visar på goda förutsättningar kan nästa steg bli att förbereda byggandet av en första elektrolysanläggning vid raffinaderiet i Lysekil i storleksordningen 200-500MW.

– Ökad produktion av biodrivmedel är en hörnsten i Preems övergripande och långsiktiga affärsstrategi. Parallellt arbetar vi hårt med att minska utsläppen i produktionen. En satsning på fossilfri vätgas skulle kunna skapa möjligheter för ökad biodrivmedelsproduktion samtidigt som vi minskar utsläppen vid våra raffinaderier, säger Peter Abrahamsson, Chef Hållbar Utveckling på Preem.

– Vi ser mycket positivt på vårt partnerskap och att ta nästa steg med Preem. Fossilfria transporter är ett av de viktigaste områdena för att komma åt en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Partnerskap och elektrifiering med fossilfri vätgas är avgörande för att skapa ett fossilfritt samhälle, säger Andreas Regnell, strategichef Vattenfall.

Preem är Sveriges största drivmedelsproducent med en framträdande roll i omställningen till mer förnybara drivmedel. Vattenfall är Sveriges största elproducent och har som mål att hjälpa sina kunder och samhället att minska utsläppen av växthusgaser och möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Fossilfri vätgasproduktion genom elektrolys är en av flera lösningar som undersöks för att minska utsläppen vid Preems raffinaderier.

Sveriges klimatmål innebär att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 vilket innebär att produktionen av förnybara drivmedel måste öka avsevärt. För att nå målet behövs både mer el och biodrivmedel till befintlig fordonsflotta.

Mitsubishi Heavy Industries, Shell, Vattenfall och det kommunala företaget Wärme Hamburg har undertecknat en avsiktsförklaring för att planera hur vätgasproduktion från vind- och solenergi kan ske vid Vattenfalls kraftverk Moorburg i Hamburg.

Förutom konstruktionen av en skalbar elektrolysör med en initial effekt på 100 megawatt ska parterna planera den fortsatta utvecklingen av platsen till en så kallad ”Green Energy Hub”. Detta inkluderar analys av i vilken utsträckning den befintliga infrastrukturen vid Vattenfalls Moorburg-anläggning kan användas för produktion av energi från förnybara källor. I detta sammanhang kommer koncept för nödvändiga logistikkedjor och lagringsalternativ för väte också att analyseras.

Beroende på avvecklingen av Vattenfalls nyligen stängda kolkraftverk i Moorburg och framtida investeringsbeslut hos parterna skulle produktionen av förnybar vätgas kunna starta under 2025. Detta skulle göra elektrolysören till en av de största i Europa.

- Produktion av fossilfri vätgas är nyckeln till att minska koldioxidutsläppen i industrier och transportsektorn. Vattenfall vill möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation och vi har höga ambitioner att växa inom produktion av förnybar energi på de marknader där vi verkar. I detta projekt kan vi bidra med vår expertis och erfarenhet samt de unika förutsättningar som finns vid Moorburg med den infrastruktur som krävs för storskalig produktion av vätgas. Vi är därför glada över att vi kan stödja staden Hamburg i genomförandet av deras ambitiösa klimatmål, säger Vattenfalls strategichef Andreas Regnell.

De fyra företagen kan räkna med stöd från Hamburgs regering i sina ansträngningar.

- Hamburg omfamnar energiomställningen och därför är detta avtal ett viktigt steg. Vid Moorburg-anläggningen kommer vi att kunna producera ”grön” vätgas i stor skala i samarbete med erfarna partners från industrin. På så sätt inrättar vi en knutpunkt för klimatvänlig energi. Hamburgs senat stöder dessa ansträngningar och stadens offentliga företag spelar en avgörande roll i detta, säger Jens Kerstan, staden Hamburgs minister för miljö och energi och styrelseordförande för det kommunala bolaget Wärme Hamburg.

Fotot: Andreas Regnell Head of Strategy Vattenfall

Längtan till Norrland förde familjen Penttinen till Västvattnet och vindkraftparken.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

John och Johanna Penttinen har länge haft en längtan att flytta till norra Sverige för att förverkliga sina drömmar. Ett litet Per Albin-torp och jobbmöjligheter via vindkraften har nu gjort att drömmen har förverkligats.

Det var i höstas som John och Johanna Penttinen flyttade från Östergötland till den lilla byn Västvattnet utanför Ramsele i nordvästra hörnet av Sollefteå kommun med sin elva-årige son William och massor av hundar.
-    Vi har länge haft en vilja att bosätta oss på landet i norra Sverige, men tonårsdöttrarna la in sitt veto… Nu har de blivit vuxna och flyttat hemifrån så då kunde vi göra slag i saken och förverkliga våra ”Norrlandsdrömmar”, skrattar John och Johanna och får medhåll av sonen William.

De hittade ett litet Per Albintorp i ett skogsbryn som var till salu och här har de nu börjat bygga upp sin nya tillvaro. John har fått jobb på Brorssons åkeri i Ramsele och ska bland annat sköta snöröjning i Statkrafts vindkraftparker i Ögonfägnaden och Björkhöjden.
-    De närmaste vindkraftverken ligger bara drygt en kilometer från vårt hus men vi störs inte av dem utan ser det snarare som en möjlighet, säger Johanna.

Hon är bland annat hundtrimmare, professionell handler på hundutställningar och driver kennel Vegallas med uppfödning av hundrasen Mittelspitz. Dessutom har familjen tolv Siberian Huskys som ska bli fler.
-    Jag har alltid drömt om att ha slädhundar och häruppe kan vi ha det, säger John.

I framtidsplanerna ingår bland annat att börja med turistverksamhet med slädhundsturer som komplement till övrig hundverksamhet på gården och där är vindkraftparkerna i närheten en tillgång.
-    För besökare är det väldigt exotiskt att komma hit och kunna titta på till exempel vindkraftverk när man åker hundsläde. Jag vet att många häruppe är kritiska till vindkraftverken, men vår filosofi är att se dem som en tillgång och möjlighet istället för problem, säger John och Johanna.

Text & foto: Erik Löfgren