Idag är sista dagen att söka vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Idag 30/4 är sista ansökningsdag för YH Vindkraftteknikerutbildning inför höstens utbildningsstart den 23/8.

www.hjalmar.nu/vindkraft

Här kan du se en film om yrket>>

Stora möjligheter till jobb
Efterfrågan på vindkrafttekniker är stor och kommer att öka. Sverige har ett mål att producera 100 procent förnybar el senast år 2040. För att nå målet ska det byggas omkring tretusen nya vindkraftverk de närmaste decennierna, utöver de cirka 4 300 som finns idag - alltså nästan en dubblering av dagens antal.

I dagsläget behövs minst cirka 200 nyutbildade vindkrafttekniker per år i landet och efterfrågan är även stor internationellt. Bor du i närheten av vindkraft har du goda möjligheter till ett välavlönat och intressant jobb på hemmaplan.

Antagningskrav:

Grundläggande behörighet:

·       Gymnasieexamen eller motsvarande

Särskild behörighet:

·       B-körkort

·       Tjänstbarhetsintyg för Mast- och stolparbete enl. AFS 2000:6

Grön vätgasproduktion måste kosta mindre

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Under 2022 ska Permascand i Ljungaverk öppna ett fullskaligt teknologi- och innovationscenter. Syftet är forskning och utveckling av material och teknik för att möjliggöra storskalig och kostnadseffektiv produktion av grön vätgas.
– Produktionskostnaderna måste minska, säger vd Peter Lundström.

Efterfrågan på grön vätgas växer globalt. Den drivs av elektrifieringen och efterfrågan på förnybar energi. Grön vätgas kommer att spela en betydande roll i framtidens energisystem, som bränsle till fordon, råvara i industrin och balansering av elnätet. Men tekniken behöver utvecklas och effektiviseras.

Från 4 till 1,5 dollar
– Med dagens metoder och material kostar det ungefär 4 dollar att producera ett kilo vätgas. Om vätgas ska bli en konkurrenskraftig energibärare som möjliggör energiomställningen, måste produktionskostnaderna minska till omkring 1,5 dollar per kilo vätgas, säger Permascands vd Peter Lundström.

För att nå lägre kostnader behöver användning av material och råvaror bli effektivare. Begränsad tillgång på exempelvis ädelmetaller har lett till kraftiga prisstegringar, därför behöver användningen av dessa material minska och nya alternativa material forskas fram.

Ljungaverk intressant
Enligt Peter Lundström är Permascands investering på 300 miljoner i ett teknologi- och innovationscenter ett viktigt led i den utvecklingen. Var teknologicentret för grön vätgas kommer att placeras slutgiltigt är ännu inte bestämt. Företagets har idag sin produktion och forskning och utveckling i Ljungaverk.

– Sverige har möjlighet att ta en unik position inom vätgasutvecklingen internationellt med stora planerade investeringar inom både grönt stål och tunga transporter. En placering av vårt innovationscenter i Sverige är mycket intressant, säger Permascands vd Peter Lundström.

Stora vätgasanläggningar
Permascand har som vision att 2030 vara den ledande oberoende globala leverantören av komponenter till elektrolyser som bygger på katalytiska beläggningar, elektroder och elektrokemiska celler till stora och medelstora anläggningar av grön vätgasproduktion.

– Med lång erfarenhet av elektrokemiska lösningar till världsledande aktörer på vätgasmarknaden, sjösätter vi nu en av de största innovationssatsningarna i bolagets historia. Vi bygger vidare på vår expertis och tar på oss ledartröjan för att möjliggöra en kostnadseffektiv produktion av grön vätgas i stor skala, säger Peter Lundström.


Linnéa Karlsson

Foto: Permascand

Stor investeringsvilja i vindkraft – men 59 procent av verken avslås

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

De senaste åren har investeringsviljan i förnybara kraftslag så som sol- och vindkraft ökat markant – inte minst här hemma i Sverige. Men en ny statistisk granskning visar att få nya ansökta tillstånd för vindkraft beviljas. Nu varnar Svensk Vindenergi för att den nedåtgående trenden på sikt kan bromsa elektrifieringstakten i samhället och minska Sveriges konkurrenskraft för investerare. (Pressmeddelande)

I början av april spreds nyheten att 75 procent av alla vindkraftsprojekt som ansökt om tillstånd får klartecken. Uppgiften baseras på en ny rapport till Naturvårdsverket och innehåller en genomgång av alla tillståndsansökningar för vindkraft åren 2014-2018. Nu har Svensk Vindenergi låtit göra en statistisk granskning av rapporten. Den nya granskningen visar att endast 41 procent av de ansökta verken har beviljats tillstånd.

– Den positiva utveckling som lett till att mycket ny vindkraft byggts på senare tid, kommer av tillståndsprocesser som inleddes för flera år sedan. Den nya granskningen som Svensk Vindenergi låtit göra visar dock på en nedåtgående trend där allt färre verk beviljas tillstånd. Det är oroande, eftersom det behövs mer förnybar el för att möta elektrifieringsbehovet framöver, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

I den nya granskningen syns att antalet tillståndsgivna verk har minskat drastiskt, från i genomsnitt 836 verk om året under perioden 2014–2016, till 402 verk år 2017 och 157 verk år 2018. Det innebär att det blir allt svårare att hitta områden där det är troligt att tillstånd kommer att beviljas.

– Just nu pågår flera avgörande utredningar på klimat- och miljöområdet; klimaträttsutredningen, artskyddsutredningen, miljöprövningsutredningen och utredningen om det kommunala vetot mot vindkraft, för att nämna några. Det är jätteviktigt att dessa baserar sina förslag på korrekta uppgifter. Vi tror att vår nya granskning kan hjälpa till här, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

För att öka tyngden för vindkraften i tillståndsprövningen, föreslår Svensk Vindenergi att miljöbalken justeras så att den klimatnytta som vindkraften bidrar med får större tyngd när den vägs mot andra intressen.– Det vore ett viktigt steg för att bevara Sveriges attraktionskraft gentemot investerare och samtidigt säkerställa att vi kan hålla en hög omställningstakt framöver, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Bild: Daniel Badman VD Svensk Vindenergi
Foto: Svensk Vindenergi

Ny statistik visar utbyggnaden av vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020. Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020.

Energimyndigheten publicerar ny officiell statistik över vindkraft i Sverige. Den visar att det under 2020 producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige jämfört med 19,8 TWh år 2019. Länk till statistik>>

Den totala installerade effekten uppgick till, 10 GW år 2020 vilket motsvarar mer el än Stockholms län använder under ett helt år.

Elproduktion från vindkraftverk kommer främst från elområde 2, vilket är Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Västerbottens län, samt delar av Dalarnas län. Under 2020 producerades 10,4 TWh el i elområde 2, vilket motsvarar 38 procent av Sveriges totala elproduktion från vindkraft.

Det är Västernorrlands län som står för mest elproduktion från vindkraftverk i Sverige med totalt 14 procent. Därefter följer Norrbottens län och Jämtlands län.

I Jämtlands län fanns vid årsskiftet 380 vindkraftverk och den kommun i länet med flest verk är Strömsund med 153. Minst vindkraft har Åre kommun med två verk.

Piteå är den kommun som har störst installerad effekt med 894 MW, vilket är nästan 9 procent av den totala effekten för Sverige. Ockelbo är den kommun som installerade mest under 2020, 366 MW.

Nu byggs världens största elektrolysöranläggning för grön vätgas och världens första vätgasdrivna färja.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I Leuna i Tyskland bygger Linde Gas världens största PEM (Proton Exchange Membrane) elektrolysöranläggning för grön vätgas med en kapacitet om 24 MW. Linde (fd AGA) har idag en hög produktionskapacitet för att leverera flytande vätgas, år 2020 var Lindes globala vätgasförsäljning ca 20 miljarder kronor. Detta enligt företagets hemsida.

Linde har nu valts som leverantör och ska leverera flytande vätgas till världens första vätgasdrivna färja. Det är Norska Norled som inom kort startar den första vätgasdrivna bil- och passagerarfärja, MF Hydra, i Norge. Linde ska även bygga och installera vätgaslagringsanläggningen till färjan. Färjan kommer först att vara batteridriven för att sedan övergå till vätgasdrift senast våren 2022 efter att vätgasanläggningen installerats.   

- Vi är stolta över att tillsammans med Norled vara först i världen att ta nästa steg i utvecklingen av den marina sektorn i övergången till miljöbränslen. Linde har mycket lång erfarenhet av vätgasproduktion och erbjuder toppmodern teknik och lösningar genom hela värdekedjan; från elektrolys, flytande vätgas, lagring, transport, bunkring och fyllning, säger Øystein Aasland, chef för processindustri Linde Gas AS.

- Att utveckla och bygga världens första vätgasdrivna färja är ett banbrytande arbete. Norled är mycket noga med att utvecklingen och konstruktionen sker i kontrollerade former med säker drift som högsta prioritet, inte minst avseende vätgasanläggningen som lagrar vätgas i fartyget och omvandlar det till el genom bränsleceller, förklarar Heidi Wolden, verkställande direktör vid Norled.

Bild: Norled, färjan Hydra