Forskningen kring vindkraft är omfattande och varje år görs en sammanställning av vad som sker inom forskningsprogram och vid landets lärosäten.
År 2019 publicerades 90 avhandlingar och uppsatser varav 19 doktorsavhandlingar, vilket är fler än tidigare år.
I Sverige finns flera universitet och högskolor som bedriver forskning inom ett flertal ämnesområden kopplat till vindkraft både till havs och på land. Forskningen är bred och djup och omfattar bland annat teknisk utveckling, driftlösningar, miljöpåverkan, acceptans och maktfrågor.
Sammanställningen är gjord av Vindenergi Campus Gotland, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet inom ramen för Nätverket för vindbruk. Länk till hela sammanställningen>>
Exempel från några forskningsprogram är:
Inom VindEl studeras Sveriges mest resurseffektiva platser för kombinerade sol- och vindkraftsparker som ska kartläggas i detta projekt, samt hur utnyttjandegrad och förlängning i ekonomin kan förbättras vid förläggning av solcellspark bredvid en vindkraftspark. Studien ska även bidra med kunskap om hur elnätet med komponenter påverkas av kombinerade sol- och vindkraftsparker.
I Vindval pågår REWIND – Regional planering av vindkraft, för att hitta bra platser för vindkraftsutbyggnad behöver regional planering utvecklas. Projektet kommer ta fram förslag till hur en regional vindkraftsplanering kan utformas för att vara ett bra stöd för den kommunala planeringen, stärka förankring och en hållbar regional tillväxt.
Inom SamspEl lyder en forskningsrubrik: Minimering av spill vid stor andel vind- och solkraft i kraftsystem Om det inte finns möjlighet att lagra energiöverskott från förnybar kraftproduktion i batterier eller genom export blir det ett energispill. Det här projektets syfte är att ta fram metoder för att uppskatta när bortkoppling är nödvändigt och att genomförandet av denna minimerar energispillet men samtidigt upprätthåller kraftsystemstabiliteten.
Pågående forskningsprojekt hos SWPTC är Site-specifika analysmetoder för att förutsäga och öka livstiden för vindturbiner. Projektet undersöker hur driften av en vindturbin påverkas av omgivande terräng samt hur turbinkomponenternas livslängd påverkas av dess geografiska placering. Målet är att ta fram ett verktyg för att beskriva varje turbins aktuella tillstånd i en park och utvärdera olika beslut. En optimal underhållstrategi ska även tas fram per turbin.
Under ledning/koordinering av RISE pågår exempelvis: Rekovind – Kemisk återvinning av glasfiberkomposit från vindturbinblad Projektet ska undersöka möjligheten att på kemisk väg återvinna beståndsdelar som glasfiber och kemiska byggblock i vindturbinblad. Tanken är att bidra till en cirkulär ekonomi där de återvunna materialen kan få nya användningsområden.
Inom STandUP for Wind pågår projektet: Ljudreduktion genom vertikalaxlade vindturbiner. Projektet syftar till att studera ljudföroreningar som uppkommer av vindkraftverk. Att minska ljuden från vindkraft är en miljömässig nyckelfaktor som är mycket viktig för att uppnå acceptans för teknologin. Eftersom bladen på vertikalaxlade vindturbiner rör sig långsammare än turbiner med horisontell axel finns en signifikant möjlighet att reducera ljudföroreningar.
Under året har 44 vetenskapliga artiklar publicerats som framförallt domineras av ämnesområdena teknisk utveckling, design och laster på vindkraftverk samt elnät, elnätsintegrering, elkraft och system.
Ett exempel här är: Förutsägelser baserade på maskininlärning av produktionsförluster till följd av nedisning av vindkraftverk.
Bland de 19 doktorsavhandlingarna finns: Tekno-ekonomisk bedömning av vindkraften för förnybar produktion av vätgas i Sverige. Och Ljud från vindkraftverk i kalla klimat.
Ett par nya masteruppsatser handlar om: Konsekvenser av vätgasproduktion för fordonsdrift: klimatpåverkan och energieffektivitet för olika produktionsvägar för vätgas jämfört med fordonsgas och vindkraftsel producerat av energibolag i Östergötland. Samt Tio år med kommunalt veto vid prövningen av vindkraft – är det dags för en förändring?
Exempel på kandidatuppsatser är: Batterier i kraftsystemet: En studie i batteriers potential som energilagring för stöd av intermittenta energikällor i det nationella kraftsystemet. Och Vattenkraftsplanering i kombination med vindkraft och batterier.
På totalt sexton universitet och högskolor har avhandlingar och uppsatser examinerats under 2019. Det visar att ett stort intresse finns för vindkraft och att ämnet har en stor spridning, även där det inte ges specifika kurser eller utbildningsprogram om vindkraft.
Torbjörn Laxvik