Den kompetens som behövs i energiomställningen är inte enbart tekniker. Hänsyn till social rättvisa måste också erkännas för att omställningen ska bli rättvis, menar forskare.

Adam Peacock, doktor i kulturgeografi vid universitetet i Exeter, arbetar i det femåriga forskningsprojektet Mistra electrification https://mistra.org/program/mistra-electrification/ som syftar till att påskynda en ”rättvis och konkurrenskraftig omställning till ett hållbart och effektivt energisystem”.

 Adams fokus är social acceptans. Tillsammans med forskarkollegan professor Patrick Devine-Wright undersöker han skillnaden i hur nationella och lokala intressenter formar vägval för energiteknik och hur berörda samhällen reagerar på utvecklingen. Efter att ha slutfört en första nationell studie om nationella intressenters uppfattning om svensk energiomställning är de i färd med att avsluta den andra fasen av sin forskning, om social acceptans och kraftledningar.

 Studien handlar om Munga-Hamra, en ny 400 kV-kraftledning mellan Munga i Västerås kommun och Hamra i Enköpings kommun. Kraftledningen är en del av Svenska kraftnäts satsning NordSyd för att förstärka transmissionsnätet. 

– Den här kraftledningen är oerhört viktig för båda kommunerna, framför allt för Västerås med dess ambitioner om ”ren” tillväxt. Men samtidigt skär ledningen genom historiskt orörda landsbygdsområden med särpräglade lokala värden. Våra resultat tyder på att samhället upplever att exploatören inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt lokala miljömässiga, ekonomiska och kulturella effekter som luftledningen kommer att orsaka. Det har varit en spänd stämning i mötena med lokalsamhället, säger Adam.

 Han vill inte särskilt peka ut Svenska kraftnät, det finns såväl goda som dåliga exempel på samhällsengagemang när det gäller alla projektörer. Men i det här fallet anser Adam att frågan tyder på en brist på det forskarna kallar ”platsbaserat tänkande”.

– Naturligtvis har projektutvecklare sina egna perspektiv när de letar efter de bästa platserna för sina energietableringar. Men de måste också förstå varför och hur platser är viktiga för människor. Varje sammanhang är unikt. Människor kommer att reagera på föreslagna etableringar på en mängd olika sätt, säger Adam.

Vad är nästa steg, efter att människor har berättat vad en plats betyder?

 Enligt Adam kan det finnas många anledningar till att människor reagerar på energiutvecklingen. Vi har anknytning till vissa platser, till exempel vardagslandskapet som parken där du joggar, eller en plats med en speciell laddning för att du träffade din första kärlek där.

– Med ett platsbaserat tillvägagångssätt, som projektör, kan du inte bara flyga in med ett bunt tjusiga broschyrer om de betydande störningar etableringen kommer att orsaka, och sedan ge dig i väg. Du måste stanna på platsen, lyssna på vad folk har att säga och tillsammans med dem besöka de områden som de bryr sig om. Lär dig av deras lokalkännedom – vad har du som utvecklare eventuellt missat i dina analyser av området? Det finns många fördelar med att se saker ur lokalsamhällets perspektiv, säger Adam.

– Det blir kanske inte enklare – det här är inte lätt – men det kan vara mer rättvist. Vissa kompromisser kan göras. Ibland går inte det. Men visst är det bättre att människor åtminstone ges möjlighet att framföra sina åsikter än att de ignoreras. Om du närmar dig människor på deras nivå, tar del av deras perspektiv och lär dig av deras lokala expertis, arbetar du plötsligt ”med dem” i stället för att göra saker ”mot dem”. Bättre engagemang är ingen garanti för att få samhällen att ”acceptera” vad som händer, men det finns evidens för att det kan leda till mer socialt rättvisa resultat, säger Adam.

När kraftledningsstudien är klar planerar Adam och hans forskarkollega att under några månader jämföra två kommuner i norra Sverige med olika syn på vindkraft. Adam tycker att hans första studie gav intressanta perspektiv från nationella intressenter som arbetar inom energisektorn.

– Våra intervjuer visade att det finns flera teman. Det finns oro för politiseringen av kärnkraft mot vindkraft. Det finns oro för det kommunala vetot, vilket understryker vikten av platsbaserade arbetssätt.

 En av intervjupersonerna från civilsamhället i Adams forskning, beskriver det kommunala vetot för vindkraft som något som får de ansvariga att lyssna, det skickar ett budskap och det saktar ner saker och ting.

– Uppfattningen verkar vara att när invånare använder det kommunala vetot eller hot om folkomröstningar för att pressa lokalpolitiker, då har något helt klart gått fel. Men i stället för att göra det här till en kamp kan projektörerna försöka ha ett tillvägagångssätt där människor får mer utrymme att prata. Lokalkännedom kan vara till nytta, folk känner sitt närområde bättre. Det är ett dyrare, mer utdraget och resurskrävande arbetssätt, men att låsas in i långa tillståndsprocesser på grund av ett kommunalt veto går inte heller snabbt.

 Färsk statistik från Energimyndigheten visar att det är i elområde 2 den mesta vindkraftutbyggnaden har skett. De 1 902 verken där producerade förra året 14,3 TWh el. De motsvarar 42 procent av den totala elproduktionen från vindkraft. Om projektörer fortsätter att följa minsta motståndets lag, kommer utbyggnaden till stor del att fortsätta i mellersta Norrland.

 – Det är naturligt att projektörer undviker vad de uppfattar som mer problematiska frågor och områden. Men de kommer förmodligen att behöva ta itu med dem, så småningom. Till exempel behöver Sverige ta itu med frågor kring samernas renskötsel. Det finns historiska frågor på nationell nivå som inte har behandlats. Mina intervjuer visade att för samerna ses den gröna omställningen som ett sätt att motivera fortsatta intrång i deras betesmarker. I södra Sverige finns generella antaganden om att alla som bor där är emot utbyggnad av vindkraft. Men hur vet du det om du inte frågar dem på varje plats? Jag tror inte att dessa generaliseringar är särskilt användbara om man vill uppmuntra platsbaserade arbetssätt och en rättvis omställning, säger Adam Peacock.

KAJSA OLSSON