Till skillnad från i Sverige har Norge valt att inte förnya sina mål för elcertifikat-systemet efter 2020. Utbyggnadstakten för ny vindkraft har trots detta varit rekordhög under sommaren och de parker som byggs under 2018 har sammantaget större effekt än de vindkraftverk som redan finns i landet. Enligt Vindkraftcentrums sammanställning byggs för nuvarande 621 turbiner, med en samlad effekt nära 2,4 GW. Detta är en mångdubbling av den nuvarande flottan, som snart kommer att öka andelen förnybar energi i Norge eftersom en stor andel av de parker som nu byggs har driftsättning under 2019.

I NVE:s rapport Vindkraft – produksjon i 2017 som publicerades tidigare i år kan man läsa att vindkraftsproduktionen i Norge under 2017 ökade med 30 % jämfört med året innan. Nästan 3 TWh el producerades, vilket motsvarar 1,9 % av norsk kraftproduktion. Anledningen till ökningen var att nya vindkraftverk med en effekt av 324 MW började snurra, samt bra vindförhållanden. De nya turbinerna innebär att Norge nu har över 1 GW installerad vindkraftsproduktion. Att komma upp på den nivån har tagit 15 år, men den nuvarande snabba utbyggnadstakten gör att effekten kommer att vara över det dubbla på bara något år och att en flerfaldigt mångdubblad produktion är att vänta inom en väldigt snar framtid.

När Statistisk sentralbyrå publicerade sina prognoser för investeringar i olja och gas, industri, gruvdrift och kraftförsörjning härom veckan belystes också den snabba utvecklingen inom norsk vindkraft. Sammanlagt kommer 41,7 miljarder kronor att investeras inom kraftförsörjning, en ökning med 23 % jämfört med 2017, vilket till stor del beror på investeringar i nya vindparker.

Vindkraftcentrum har sammanställt de landbaserade vindkraftsprojekt som nu byggs i Norge i tabellen nedan. Det rör sig om inte mindre än tolv olika projekt där byggnationer för nuvarande pågår.

Statusrapport för Norges största vindkraftsprojekt- Fosen

Foto Statkraft

Ett projekt som är viktigt för vindkrafstutvecklingen i Norge är Fosen, som är det största vindkraftsprojektet i Norges historia och dessutom den största landbaserade vindparken som byggts i Europa. Fosen-området består av sex etapper: Harbaksfjellet, Roan, Storheia och Kvenndalsfjellet på nordsidan av Trondheimsfjorden; och Geitfjellet och Hitra 2 söder om Trondheimsfjorden. När allt står klar 2020 kommer Fosen-området att rymma 278 turbiner med en total effekt på 1 GW. Detta motsvarar alltså hela den totala effekten som nu är installerad. Statkraft står bakom byggnationen av Fosen, men delar ägandeskapet med TrønderEnergi och Nordic Wind Power DA.

Byggstart för Fosen skedde 2016 i Roan och under 2018 pågår byggarbeten där såväl som i etapperna i Storheia och Hitra. I Roan har de 71 vindkraftverken monterats under sommaren och parken kommer att tas i kommersiell drift innan året är slut. I Storheia och Hitra  skedde byggstart under 2017. Storheia är den andra och största etappen av Fosen, med 80 turbiner. Där byggdes 22 av 60 km väg och 17 av 80 fundament under 2017, så det är detta arbete som fortgår under 2018 tillsammans med kabeldragning och elnätsarbeten. Master för 4G-kommunikation har också rests. Även i Hitra sker arbeten kring infrastruktur såsom elnätsbygge, väg och planarbeten, transformatorstation och servicebyggnad, samt gjutning av fundament, för att turbiner ska kunna börja resas nästa sommar. Med start i år bygger man även i Harbaksfjellet och Geitfjellet. Än så länge ligger fokus på infrastruktur i parkerna, såsom vägar, lyftkransplaner, fundament, transformatorstation och servicebyggnad och elnät. I dessa två etapper är planen att turbiner ska resas med start 2020.

Lokala företag används under byggnationerna av Fosen, bl.a. Johs .J. Syltern AS som byggt vägar till Roan och Storheia som Vindkraftcentrum tidigare rapporterat om. För företag som är intresserade av uppdrag inom Fosen gäller att kontrakt med leverantörer för samtliga etapper och moment är skrivna, men underleverantörer har fortfarande möjlighet att ta kontakt med de företag som fått huvudentreprenaderna, vilka finns listade på Fosen-projektets hemsida.

Framtid för en blåsig bransch

De första norska vindturbinerna togs i drift 1991, men Norge producerar för närvarande mycket mindre vindkraft än Sverige och Danmark (t.ex. producerades 17,6 TWh i Sverige under 2017, jämfört med de norska 3 TWh). Enligt Energi Norge beror den långsamma utbyggnaden på svårigheter kring tillgång till kraftnätet, långa tillståndsprocesser och höga skatter. Kostnadsmässigt har grannländerna konkurrensfördelar, trots Norges bättre vindförhållanden, till följd av att vindprojekt i Norge generellt har högre kostnader. Teknikutvecklingen har dessutom styrt mot turbiner som producerar bra i lägre och jämnare vindförhållanden än de norska. En potential för betydligt mer vindkraft finns i Norge, då stora arealer, vindtillgångar och väl utbyggd vattenkraft möjliggör storskalig norsk vindkraftsutbyggnad. De parker som nu byggs i Norge kommer att producera 5,5 TWh, och under 2017 driftsattes rekordhöga 1 TWh vindkraft. Planeringen av framtida parker kommer att mångdubbla detta och skapa nya förutsättningar i en redan blåsig bransch. Storskaliga norska vindprojekt till havs är också under utveckling, vilket kan ge en fördel gentemot den svenska marknaden där havsbaserad vindkraft inte planeras i samma utsträckning.

För nuvarande har Sverige och Norge har en gemensam elcertifikatsmarknad, som är ett gemensamt stödsystem som ska stimulera energimarknaden att bygga mer förnybar kraft. I Sverige har elcertifikatsystemet förlängts till 2045, men Norge har inte satt några nya mål för elcertifikat efter 2020. Detta har vållat viss oro för hur norsk vindkraftsutbyggnad kommer att fortsätta i framtiden, men de stora investerare som nu hittat in på den nordiska kraftmarknaden skapar möjligheter för branschen som inte fanns när elcertifikaten infördes.  Trenden går mot att utländska investeringsföretag köper in sig i norsk vindkraft, och att långa elavtal säljs till stora företag i respektive park innan parkerna är byggda. Ett exempel är Tellenes vindpark som har ett 12-årigt kontrakt med Google om elproduktionen som kommer att användas i deras europeiska serverhallar. Detta innebär att elpriset från projektet redan är satt, vilket gör att man kan förutse intäkterna mer långsiktigt och trygga parkens framtid även på andra sätt. Ökande europeiska elpriser under de senaste åren gör också att vindkraft från norr kan bli mer lönsamt, samtidigt som den är förhållandevis billigt att bygga.

Det spekuleras kring att denna nya typ av investerare kan göra att elcertifikaten inte längre behövs. I så fall kommer norsk vindkraftsutbyggnad att hållas snurrande under många år framöver, förutsatt att elpriserna och teknikutvecklingen fortsätter att vara gynnsamma. Grenselandet, i Finnmark, har blivit utpekat som den första vindparken som kan byggas helt utan elcertifikat och den är nu under utveckling. Projektet drivs gemensamt av St1, Vindkraft Nord och Ny Energi, som har satt som mål att bygga vindparken utan direkta subsidier. Parken kommer att bestå av två etapper som tillsammans har en effekt om 900 MW (3,6 TWh), och den geografiska placeringen möjliggör inkoppling på både norskt och finskt elnät.

Windcluster Norway

Organisationen Windcluster Norway verkar inom den norska vindindustrin sedan 2010 och består av en sammanslutning av olika företag som är aktiva på den norska vindkraftsmarknaden. Liksom Vindkraftcentrum har Windcluster Norway en leverantörsdatabas för företag som är verksamma inom vindkraft, men de bedriver också annan verksamhet. Klustret har ett 70-tal medlemmar som arbetar gemensamt för ökad konkurrenskraft, bättre leveranser av varor och tjänster, samt för att uppnå bästa möjliga ramvillkor och smidiga rekryteringsprocesser. För närvarande arbetar Windcluster Norway bl.a. med ett projekt kring drift och underhåll för att hitta nya möjligheter för sina medlemmar i driftsfasen. I det arbetet har erfarenhetsutbyte skett med Vindkraftcentrum.