Studien Overcoming the headwinds: Can policy design shape public acceptance of wind power in Sweden? publicerades nyligen i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom undersökningen är Daniel Lindvall, Uppsala universitet tillsammans med Patrik Sörqvist och Stephan Barthel vid Högskolan i Gävle.
Deltagarna har fått svara på om de skulle bli mer benägna att stödja utbyggnad av vindkraft utifrån tre olika förutsättningar: antingen en direkt ekonomisk ersättning, eller att ersättningen går till kommunen eller som tredje alternativ en demokratisk process med möjlighet att påverka föreslagna vindkraftsetableringar.
Det mest populära visade sig vara att vindkraftoperatörerna skulle betala en kommunal skatt.
-Vi har inte frågat om skälet till det, så detaljerad är inte studien. Men man kan spekulera varför den här åtgärden skulle vara den mest effektiva för att öka den allmänna acceptansen. Det kan bero på att frågan har varit uppe till debatt – att fastighetsskatten för vindkraft skulle gå till kommunen i stället för till staten – eller att man tycker att alternativet är rättvist. I andra studier som gjorts, exempelvis i Schweiz, visade det sig att kommuninvånare finner det rimligt att inte bara de som bor närmaste vindkraftverken, utan alla kommuninvånare, skulle få ta del av någon sorts ersättning, säger Daniel Lindvall.
Studien visar också att om vindkraft byggs i närheten av din fastighet och du är negativ till det, så kan alternativet med direktersättning upplevas som det bästa. Det mest effektiva skulle vara en kombination. Detta bekräftar en del av de förslag som finns i Incitamentsutredningen. Daniel Lindvall var med och författade två underlagsrapporter som ingår i den utredningen.
Vad talar för att lokala ersättningar ska utformas enligt samma mall, oavsett plats? Det är stor skillnad på etableringar i olika delar av landet. Det gäller bland annat etableringarnas storlek, avståndet till bostäder och antal fastigheter som påverkas.
-Det finns en fördel, det har jag även sett andra studier lyfta fram, om det finns ett institutionaliserat system på plats. Det blir tydligare för alla vad är det som gäller. Att driva förhandlingsprocesser på olika platser är mindre förutsägbart för operatörerna och det är heller inte säkert att utfallet skulle bli bättre för lokalbefolkningen. Det kan vara oklart vad pengarna ska användas till och vem som kan vara med och påverka detta. Argumenten för att ha ett och samma system väger över och då behövs en statlig reglering, säger Daniel Lindvall.
Han tillägger att nivåerna för ersättning måste bli högre för att de ska utgöra incitament för kommunen att säga ja. Fastighetsskatten skulle inte bara behöva gå till kommunen, den måste också höjas om de lokala ersättningarna ska hamna i närheten av grannländernas nivåer.
Men att försöka hitta en lösning som gör alla nöjda, inklusive den lilla grupp som är kraftigt negativ till vindkraft, det tror inte Daniel Lindvall är möjligt. För den gruppen har nivån på ersättningar ingen betydelse. Deras motstånd är ideologiskt motiverat.
Medan vindkraften brottas med frågan om vilka incitament som krävs för att kommunerna ska säga ja till projekt, är frågan för kärnkraften vilka incitament investerare behöver för att våga satsa. Förmånliga statliga lån, prissäkringsavtal och en särskild skatt på elkonsumtion var några av de förslag som nyligen nämndes vid en presskonferens på Regeringskansliet, bokstavsutredning om finansiering och riskdelning vid investeringar i nya kärnkraftsreaktorer lämnades över.
Finansmarknadsministern som tog emot bokstavsutredningen lyfte fram behovet av mer fossilfri elproduktion, inklusive vindkraft. Trots att det är mer än ett år sedan som incitamentsutredningen lade fram sina förslag när det gäller vindkraft, omges frågan av tystnad från regeringspartierna.
Länk till artikel:
Overcoming the headwinds: Can policy design shape public acceptance of wind power in Sweden? – ScienceDirect
Kajsa Olsson
