Energimyndigheten har lagt ett förslag till en nationell strategi för produktion av fossilfri vätgas.

Motivet är insikten om att ska de fossila bränslena fasas ut så kommer fossilfri vätgas, elektrobränslen och ammoniak spela en central roll för flera samhällssektorer.

Vindkraft förväntas bli den största tillkommande elproduktionskällan i den storleksordning och inom den tidshorisont som krävs.

Fossilfri vätgas produceras genom att vatten spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av fossilfri el. Till det behövs en elektrolysör och med elektrolysörkapacitet avses den eleffekt som behövs för att producera en viss mängd vätgas under en viss tid.

Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för elektrolysörkapacitet. Målet till 2030 är att skapa förutsättningar för fem gigawatt elektrolysörkapacitet och ytterligare tio gigawatt till 2045, totalt 15 gigawatt. Länk till strategin: https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/forslag-till-nationell-strategi-for-fossilfri-vatgas/

Om det ska  översättas till den elförbrukning som behövs för driften så gör Energimyndigheten bedömningen att en viss delmängd av elektrolysörerna kommer användas flexibelt vilket leder till en kapacitetsfaktor på 70 procent och ett elbehov på 93 terrawattimmar år 2045. Till grund för detta ligger kapitalkostnad, elpriser, efterfrågan på vätgas och utbud av elektrolysörer. 

Det beräknade elbehovet på 93 terrawattimmar 2045 för vätgasproduktion kan jämföras med rikets totala elförbrukning som nu ligger på runt 140 terrawattimmar.

Energimyndigheten skriver: ” I dagsläget förväntas vindkraft bli den största tillkommande elproduktionskällan i den skala och inom den tidsram som behövs.”

Med moderna verk skulle det behövas cirka 4000 landbaserade sådana för att tillverka vätgasen.  Räknar man på havsbaserade handlar det om cirka 1100. Till saken hör att stora delar av denna elproduktion redan finns i de flesta prognoser och scenarier som görs. Och att man med den tekniska utvecklingen kan räkna med att antalet verk i realiteten blir färre. I vilket fall framgår vindenergins väsentliga roll.

I sammanhanget lägger Energimyndigheten in en rejäl brasklapp: 

”Verktyg för en bättre planering, samexistens och ökad lokal acceptans för utbyggnad av elproduktion behöver utvecklas För att täcka behoven på lång sikt så behövs det inte endast mer kapacitet i elnätet utan även mer elproduktion. Finns det inte förutsättningar för att öka elproduktionen, är det ett hinder för en storskalig introduktion av vätgas på medellång och lång sikt.”

Och:

 ”Acceptansfrågorna tillsammans med förmågan att möjliggöra samexistens är av avgörande betydelse för att få till stånd en tillräckligt snabb klimatomställning genom elektrifiering. Därför är en översyn av åtgärder för ökad acceptans och lokal förankring nödvändig. Kompensationsåtgärder för att väga upp negativa effekter vid exploatering och ett system för ekonomisk kompensation kan vara vägar framåt.”

I arbetet med regeringens Elektrifieringsstrategi nämns också acceptans och kompensation som nödvändiga områden under punkten Samhällskontrakt. Elektrifieringstrategin skulle ha varit klar i början av oktober, men har inte gjorts offentlig än. Kanske finns förslag på hur lokal bygd ska kompenseras vid storskalig vindkraftutbyggnad i denna? Vätgasens introduktion i ett klimatsmart elsystem behöver detta.

Vätgas och elektrobränslen kan användas som insatsvara och som bränsle i industriprocesser och inom flera delar av transportsektorn. Vätgaslager kan också på sikt bidra till att balansera ett elsystem bestående av allt mer variabel elproduktion i form av vind och sol.

Torbjörn Laxvik