Kretsen bakom den cirkulära satsningen: (från vänster) Ingemar Olsson, Bräcke, Torstein Stenersen och Viktor Thorn, båda från Östersund.

Vindkraft är en viktig del av energiomställningen. Men en av de största utmaningarna för vindkraften är hanteringen av de enorma vingarna när de når slutet av sin livstid. Än så länge har det funnits få hållbara lösningar på problemet, ofta hamnar de bara på soptippen. Nu har ett företag från Ånge tagit sig an utmaningen.

Målet för Ångeföretaget som heter GFRP (Glass Fiber Reinforced Polymer) är att skapa en cirkulär ekonomi och återvinna vindkraftsvingar till så nära 100 procent det bara går att komma. Och intresset i branschen har varit stort under lång tid. Redan hösten 2021 meddelade Vattenfall sitt mål om 100 procent återvinning av turbinblad senast år 2030.

– Vi insåg att det finns en stor brist på hållbara lösningar för hantering av gamla vindkraftsvingar. Det finns ingen kommersiell återvinning för vingarna i nuläget. Med tanke på hur vi vet att efterfrågan ser ut nu kände vi att det var dags att våga satsa, berättar Torstein Stenersen som är en av grundarna och delägarna.

En av de största utmaningarna med att återvinna vindkraftsvingar är glasfibret som används i tillverkningen. GFRP Sweden AB tänker använda sig av en teknik som kallas pyrolys för att återvinna glasfibret. Pyrolysen innebär att vingarna utsätts för en hög temperatur i en syrefattig miljö. Efter processen kan glasfiber utvinnas, men styrkan i materialet är något sämre än nytillverkat glasfiber. Men det finns en marknad för det också.

– Ett exempel bland flera är en som tillverkar bassänger för fiskodlingar, berättar Torstein Stenersen.

Norra Skogs nedlagda såg i Östavall kommer till (åter)användning när bolaget som ska återvinna rotorblad från vindkraft flyttar in.

En annan utmaning är att vindkraftsvingarna innehåller olika ämnen beroende på deras ålder och tillverkningsprocess. Vingar som återvinns idag kan ha tillverkats för 25-30 år sedan. GFRP Sweden AB jobbar därför för att hitta en helhetslösning för återvinning av alla delar och material i vingarna.

En restprodukt från processen är en olja som kallas just pyrolys. Den kan återanvändas på flera sätt. Epoxylimmet i vindkraftsvingarna kan också utvinnas och säljas till tillverkarna. En annan spännande möjlighet är kolet som blir kvar efter processen. Just nu forskar GFRP Sweden AB på om det skulle kunna användas som gödningsmedel i jordbruket.

GFRP är fortfarande i uppstartsfasen, men företaget har redan märkt av stort intresse från både vindkraftstillverkare och elkraftsbolag. Under 2023 hoppas de kunna börja med förproduktionen och lagring av vingar och pyrolysolja. Anläggningen är i stort sett redan färdigställd i Östavall för lagring av vingar. Nu återstår bara miljötillståndet.

 – Vi har gasen i botten nu och det är svårt att hinna med allt om dagarna. Det är väldigt kul att det är så stort intresse, framförallt lokalt här i regionen, säger Torstein Stenersen.

Han berättar sedan vidare att de ser anläggningen i Östavall som en testanläggning för att visa att tekniken fungerar och för att skapa ett bra exempel. Om det visar sig vara en framgång, så utesluts inte planer om en större utbyggnad av anläggningen eller möjligheten att bygga ut på andra platser runt om i Sverige.

Hanna Mattes-Wikholm