Ett unikt samverkansprojekt ökar räddningstjänstens kompetens för räddningsinsatser på hög höjd i vindkraftverk.

– Vi övar på olika scenarion, exempelvis skogsbrand runt en vindturbin eller att ett vindkraftverk börjar vika sig, säger Anders Johansson vid Jämtlands Räddningstjänstförbund.

I början av oktober arrangerade Svensk Vindkraft webinariet ”Vems ansvar är det att rädda en skadad person 130 meter upp?” Anders Johansson, insatsledare på Jämtlands Räddningstjänstförbund och Ulf Hansson, projekt- och HSE-samordnare på Statkraft, delade med sig av sina erfarenheter från det unika samarbetet Avancerad räddningsgrupp.

I januari 2024 var Jämtlands Räddningstjänstförbund, i samverkan med Statkraft, Vestas, Vasa Vind och Jämtkraft, först ut i Sverige med att driftsätta en avancerad räddningsgrupp som vindkraftsbolagen finansierar gemensamt.

Även om räddningstjänst och ambulans har räddningsansvar och arbetsgivare ansvarar för att deras medarbetare ska kunna undsätta sig själva så har det i många fall varit oklart hur räddningsinsatser på höga höjder i ett vindkraftverk ska genomföras. Via den avancerade räddningsgruppen har tio brandmän från Jämtlands Räddningstjänstförbund utbildats i höghöjdsräddning. Utryckningarna till vindkraftverk görs med särskilda fordon men det åligger varje vindkraftsbolag att tillhandahålla den specifik räddningsutrustning som behövs, exempelvis vinschar.

Ökar vindkraftsteknikernas trygghet

– Vi hade en incident för ett par år sedan då en av våra entreprenörer slog i huvudet uppe i ett vindkraftverk. Vi lyckades evakuera personen men vi fick en tankeställare kring hur vi skulle kunna hantera situationen om den drabbade personen fått en stroke, hjärtinfarkt eller drabbats av något annat akut tillstånd uppe i vindkraftverket. Samarbetet med Räddningstjänsten ökar vindkraftteknikernas trygghet i vetskapen om att det finns hjälp att få, även vid svårare och mer komplexa olycksfall på hög höjd, säger Ulf Hansson, projekt- och HSE-samordnare på Statkraft.

De tio brandmän som utbildats för räddning på hög höjd övar 100 timmar per år på räddningsuppdrag i vindkraftverk. En eller två gånger per år genomför de fyra vindkraftsbolagen och Räddningstjänsten dessutom gemensamma storskaliga övningar.

– De gemensamma övningarna på plats i vindkraftsparkerna ökar vår kännedom om platserna och de specifika förhållandena som råder i respektive vindkraftspark. Vi övar på olika scenarion, exempelvis skogsbrand runt en vindturbin eller att ett vindkraftverk börjar vika sig. Nu efter den tragiska dödsolyckan vid ett vindkraftverk i Piteå kommer vi exempelvis att öva på den typen av incident som inträffade där, säger Anders Johansson, insatsledare vid Jämtlands räddningstjänstförbund och samordnare för Avancerad Räddningsgrupp.

Bör överväga lagkrav

– Initiativet för att få till den här typen av samverkansprojekt även i andra delar av landet bör komma från MSB. Vi ser exempelvis ett tydligt behov av en liknande samverkan i Norrbotten. I dagsläget saknas en kravbild från exempelvis Länsstyrelsen som gör det obligatoriskt för samtliga vindkraftsaktörer i en region att ansluta sig till den här typen av samverkansinitiativ.  Behovet ökar i takt med att antalet vindkraftparker blir fler. Man bör därför överväga om det borde vara ett lagkrav att samtliga vindkraftsägare har tillgång till förmågan att undsätta en skadad medarbetare, även 130 meter upp i luften, säger Ulf Hansson.

Annika Wihlborg