Garantia och vindbolaget IOWN har tecknat en avsiktsförklaring som ger lokala ersättningar på en hög nordisk nivå. Det kan handla om en halv miljon kronor per verk och år.

Överenskommelsen gäller verksamheter och invånare i Åsele kommun. Men modellen kan användas i andra kommuner som står inför vindkraftsetableringar.

Föreningen Garantia startades av lokala småföretagare 2004 för att underlätta för mindre företag att få lånefinansiering med hjälp av borgen från föreningen. De stora affärsbankerna såg småföretagen som en mindre intressant kundkategori, en utveckling som förstärktes det senaste decenniet. Garantias lösning var att ställa borgen för medlemmars banklån.

När stora vindparker började etableras i Norrlands inland, väcktes idén att de lokala ersättningar som projektören betalade ut borde kunna användas för lokal näringslivsutveckling.

– Vi kontaktades av Vindkraftcentrum, och projektören Vattenfall som skulle bygga vindparken Blakliden/Fäbodberget i Åsele och Lycksele kommuner. Det resulterade i ett nytt koncept, Medvindslånet, berättar Ann-Mari Sandberg som har varit med ända från start och nu är styrelseordförande för Garantia.

 Medvindslånet innebäratt lokala företag inom ett område på ca 10 mils radie från vindparken erbjuds möjlighet att låna mellan 50 000 upp till 300 000 kronor. Pengarna kan sedan växlas upp med hjälp av andra kreditgivare. Från 2019 och fram till i dag har lokala företag med hjälp av Medvindslånet hittills kunnat investera totalt 40 miljoner kronor i sina verksamheter.

Avsiktsförklaringen som träffats mellan IOWN och Garantia, och som kan tillämpas av fler, kan ses som en utveckling av Medvindslånet. I en avsiktsförklaring listar parterna hur mycket pengar exploatören ska betala till Garantia, under hur många år, och annat man kommit överens om. Allt under förutsättningen att det blir ett investeringsbeslut.

– Det handlar om större penningsummor än vad Medvindslånet omfattat, kanske hundratals miljoner kronor. Och ska man expandera utlåningsverksamheten så ansåg Garantias styrelse att vi skulle liera oss med en större part som har arbetat på liknande sätt som vi, men som har mer administrativa resurser och ett stort förtroendekapital, säger Ann-Mari Sandberg.

Valet föll på Norrlandsfonden, en stiftelse med uppgift att främja utvecklingen i företag med tillväxtambitioner. Garantias verksamhet kommer att fortsätta som ett separat bolag även med ett starkare samarbete med Norrlandsfonden.  

– Idén är att den som exploaterar lämnar kvar en del medel i området för att främja lokal utveckling. Just nu består exploateringen i vinden, men modellen kan användas på andra verksamheter, exempelvis om en gruva etableras, säger Ann-Mari Sandberg.

Hur mycket pengar det skulle handla om, kan antingen definieras som ”X procent av nettoomsättningen” eller ”X kronor per installerad MW.”  Det beror på vad parterna kommit överens om.  Garantia kanaliserar medlen till lokalsamhället. Vad pengarna sedan används till – exempelvis utlåning till lokala småföretag, industriella infrastruktursatsningar, medfinansiering av bostadsbyggande – beror på hur behoven ser ut och vilka resurser man får till utveckling.

– Vi vill se en långsiktig kapitaluppbyggnad som ska fortsätta även efter att parken har tjänat ut. I och med att pengarna lånas, vi skänker inte bort dem, så räcker de längre, säger Ann-Mari Sandberg.

Kopplingen till Norrlandsfonden innebär inte att Garantias verksamhet är begränsad till Norrland.

– Vi pratar för hela landet. Även om de stora parkerna finns i norra Sverige, kan en avsiktsförklaring tecknas i södra Sverige, om det till exempel finns fem mindre parker som samarbetar i ett klusteri en region, säger Ann-Mari Sandberg.  

Nivån på lokal ersättning i Sverige är lägre än i våra grannländer, och det vill Garantia se en ändring på.

– I Finland är nivån på lokal ersättning 3–4 procent och i Norge mer än det, säger Ann-Mari Sandberg och tillägger att hon aldrig fått ett bra svar på varför nivåerna skiljer sig mellan länderna, trots att elmarknaden är gemensam.

För fortsatt utbyggnad av vindkraft är det nödvändigt att kommunerna i större utsträckning kan dra nytta av en etablering. Men hittills har ingen regering, oavsett politisk inriktning, föreslagit några åtgärder när det gäller lokal nytta.

– Föreningen Garantia försöker ta fram lösningar på de problem vi ser. Vi är ett rent gräsrotsinitiativ. En kommunledande person sa till mig att vi har inget emot vindkraft, men vi måste hantera ett motstånd bland människor som bor här. Så vad har vi i vågskålen när det handlar om kommunal tillstyrkan? Om ett ja innebär att kommunen långsiktigt kan utveckla näringsliv och boende och man vill använda sitt veto – ja, då vet man vad man faktiskt röstar nej till, säger Ann-Mari Sandberg.

KAJSA OLSSON