Invid det ena av två vindkraftverk på Ljusterö i Stockholms skärgård ska vätgas produceras för drift av skärgårdstrafik.
– Det är en investering i riktigt grön vätgas och ett sätt för mig att lagra och sälja energi, säger Peter Strömberg som äger vindkraftverket.
En halvmil efter färjeläget syns vindturbinen på höger sida av vägen. Verket ligger vid den lilla Måssjön och reser sig upp till 150 meters höjd när bladens längd räknas med.
Nu pågår markarbeten vid verket för att kunna gjuta en betongplatta för de två containrar och kringutrustning som utgör själva produktionsanläggningen för vätgas.
– Vindkraftverket stod klart 2015 och årsproduktionen ligger på sex gigawattimmar per år. Den installerade effekten är på två megawatt, säger Peter Strömberg som annars driver fler bolag, bland annat inom logistik och fastighetsförvaltning.
Elproduktionen räcker med råge för det första steget av vätgasproduktionen som sker med en elektrolysör på 0,4 megawatt. Men produktionen går att skala upp åtminstone fyra gånger med flera containrar på plats.
– Till en början räknar vi med en produktion på 200 kilo vätgas per dygn som kan användas som drivmedel i skärgårdstrafiken, säger Peter Strömberg.
Bakom projektet ligger teknikföretaget Solar HydroGenesis (SHG) som vill få till en vätgasdriven pendelbåtslinje till och från Stockholms innerstad.
Det finns elfärjor i stan men för de längre rutterna i skärgården har batteridrift sina begränsningar.
Det blir ändå en form av eldrift av fartyg i projektet, men el via vätgas från Ljusterö. Planen är att vätgasfartyget Beluga 24 ska trafikeras av rederiet Antrophia.
– Vätgasanläggningen här på Ljusterö innebär en investering på 15-16 miljoner kronor. Av det står Klimatklivet för 65 procent, säger Peter Strömberg.
Klimatklivet är Naturvårdsverkets program för att minska utsläpp som påverkar klimatet. Ett villkor för bidraget är att projektets resultat är offentligt och att lösningarna därmed kan användas av andra.
– Jag hade satsat på vätgasproduktion oavsett bidraget. Men det innebär att jag kan sätta igång nu och inte behöver vänta några år, säger Peter Strömberg.
Och i affären framåt ligger att producera vätgas främst när elpriserna är låga. Och som sagt att utöka vartefter efterfrågan utvecklas.
När elektrolysören med hjälp av el utvinner vätet ur vatten uppstår restprodukter i form av syre och värme.
– Det kan användas till växthus eller fiskodling i närheten, säger Peter Strömberg.
Torbjörn Laxvik