När ett vindkraftsbolag börjar prata med en markägare eller kommun om ett nytt projekt, måste bolaget även skaffa sig lokalkunskap om bygden. Annars blir det ingen kvalitet i samråden. Det är erfarenheten från Hela Sverige Ska Levas projekt I Med- och Motvind. Nu ska lärdomarna leva vidare i ett nytt projekt.

– Bra parker ska byggas snabbare och med bättre lokal återbäring. Dåliga parker ska avfärdas fortare. De långa tidsspannen, som ofta beror på misstro, är dåliga för alla. Det kan ibland ta upp till 10 år för ett projekt att få klartecken. För en bygd som lever i ovisshet leder det bara till rykten och motstånd, säger Jenny Breslin, projektledare för I Med- och Motvind.

Vad som är en bra respektive dålig park är egentligen inget som Hela Sverige ska leva eller Jenny Breslin värderar. Men hon konstaterar att när ett projekt är dåligt förankrat spelar det ingen roll att det får tillstånd, blir byggt enligt regelboken och att bygdemedel betalas ut. Vindkraftparken blir inte den språngbräda för bygdeutveckling som många hoppats på.

Tidigare samråd

Jenny Breslin har åkt runt och pratat med byar i hela Gävleborgs län. Forskningen har under lång tid sagt att att tidiga och bra samråd och lokal förankring är viktigt. Projektets lärdomar bekräftar den bilden, samtidigt blir det tydligt att frågan oftast faller mellan stolarna. Vikten av tidig lokal förankring blir tydligast när det faktiskt blir bra samtal mellan bolagen och byarna.

– Det bästa exemplet är när folk får vara med tidigt och kan påverka utformningen av en vindkraftpark. Att de har påverkansmöjlighet även om de inte har beslutsmöjlighet. Byborna behöver vara ärliga med vad de är oroade över. Vad de anser är viktigt. Det kräver tid och intresse från bolagen. Annars blir det lätt en konflikt om fladdermöss.

Vindkraftbolagen förstår vikten av en bra dialog med berörda byar. Däremot finns inga bra rutiner för att få kvalitet i samtalen. Enligt Jenny Breslin handlar det bland annat om brist på lokalkunskap. Det kan visa sig när ett bolag kallar till samråd.

Mer lokalkunskap

– Hur vet vi vilka som påverkas från början så att vi får med rätt personer på samråd? Den frågan har vi fått av bolagen. Vindkraften går ju ofta över kommungränser. Men vilka gamla områden tillhör varandra av hävd? Samrådsgränserna behöver ritas med en viss grad av lokalkunskap, och den kunskapen behöver bolagen ta hjälp för att hämta in.

Jenny Breslin har blivit både utskälld och omfamnad. Ibland av samma person vid olika mötestillfällen. Projektet har blivit ifrågasatt och beskyllt för att gå bolagens ärenden. Men så länge det inte skett något ställningstagande för eller emot en vindkraftpark och så länge bygdens bästa sätts i första rummet, brukar förtroendet återställas.

Ingen vindkraftsfråga

Nu ska erfarenheterna tas vidare i det nya projekt som smög igång i början av september. Finansieringen kommer från Vinnova och sker i samarbete med Högskolan i Gävle. Projektnamnet är Förankrad i Med- och Motvind och denna gång ligger fokus på att ta lärdomarna från samtalen och kunskapen kring processerna vidare till fler berörda parter, framför allt kommunerna. 

Högskolan i Gävle vill få en ingång till folk i byarna för att kunna dra igång forskning på frågor som handlar om politiska beslut och energisystem. För enligt Jenny Breslin handlar frågan egentligen inte om vindkraft.

– Arbetet behöver göras även om vi bestämmer oss för att bygga kärnkraftverk. Eller nya gruvor. Alla uttag av naturresurser måste bli lokalt förankrade på ett helt annat sätt. Vi kommer inte ifrån det även om vi byter energislag. 

Martin Machnow