Vätgasundret i Ånge blir film

I Ånge kommun planeras två vätgasanläggningar av RES Nordics. Den ena i Alby väster om Ånge tätort. Den andra ska byggas här i Ljungaverk, i nära anslutning till Permascands anläggningar. Foto David Nyström 

Vindkraftcentrum har producerat en film om hur koncentrationen av vindkraft i Ånge kommun ledde fram till en satsning på vätgas på den gamla industriorten Alby. När satsningen offentliggjordes växte kön av inflyttare, investerare, kunder och potentiella medarbetare. Men även företag som vill vara i industriell symbios med vätgastillverkningen.

Filmen är en ögonblicksbild av vad som var i görningen i Ånge kommun under hösten 2022 och släpps inom kort här på vindkraftcentrum.se. Filmen riktar sig främst till kommunpolitiker och tjänstemän som behöver förstå vad som kan följa i spåren av vindkraftetableringar, om kommunen är med och ställer krav. Men även en och annan riksdagsledamot skulle behöva se den. För det är inte bara bygdemedel som står på spel. Enligt Vindkraftcentrums projektledare Torbjörn Laxvik ska filmen ses i ljuset av den omställning som just nu sker på många mindre orter i Sverige.

– Ånge är inget isolerat fenomen. Naturvårdsverkets projekt Klimatklivet har haft högar med ansökningar om investeringsstöd till just vätgasprojekt som nu fått grönt ljus. Så vi kommer att se en industritillväxt på fler orter som vant sig vid att avveckla för att skatteunderlaget viker när folk flyttar. Det är en utmaning i sig att förstå vidden av de krav som ställs på en kommun i ett sånt läge. Företag behöver anställda, som i sin tur kräver viss grundservice som förskolor, skolor och bostäder.

Tydlig efterfrågan
Det pågår en diskussion om hur stor marknadspotential vätgasen har. För den används inte bara som energilagring eller transportbränsle. Den är också viktig för industrier som inte längre kan använda fossilt bränsle i sina processer. Och de är inte bara SSAB och LKAB. Men det finns fler förklaringar. I juni 2022 släppte Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), en syntesrapport om vätgasens roll i Sverige. Enligt den finns en tydlig marknad:

Det finns segment eller nischer där det redan i dagsläget går att få mer betalt för ett klimatneutralt alternativ än för motsvarande alternativ med dagens utsläpp. Många tillverkare av konsumentprodukter och fordon har satt upp mål om klimatneutralitet längs hela sin värdekedja, vilket innebär att de behöver köpa upp klimatneutrala material till sina produkter, vilket bidrar till att driva efterfrågan på vätgas. 

Vätgas attraherar

Det här går att se på de satsningar som nu sker och på vilka företag som är drivande i dessa satsningar. I centrum står nästan alltid en vätgasaktör med vindkraft i ryggen. I Ånges fall är det RES Nordics. Runt vätgasverksamheten samlas stora starka bolag som redan gjort kalkylen. Ett exempel är hur H2 Green Steel attraherar både riskkapital och multinationella bolag på olika håll i Sverige. Vem kände till dem för fem år sedan? säger Torbjörn Laxvik.

Filmen är inspelad och färdigredigerad. Nu väntar Vindkraftcentrum bara på spridningstillstånd från Lantmäteriet.  

 – Filmen är angelägen för kommuner och beslutsfattare. Vi räknar med att den blir betydelsefull i dessa omställningens tider, säger Torbjörn Laxvik.

Martin Machnow

Vindkraftcentrum på Youtube