Vindturbintillverkaren Vestas har presenterat en ny teknik som gör det möjligt att återanvända vindkraftsblad helt och undvika deponi av gamla blad.

Om man inte hittar denna typ avlösningar kommer bladen från vindkraftverk att stå för 43 miljoner ton avfall år 2050. Detta enligt en studie från University of Cambridge. De flesta blad hamnar på deponier eftersom de är svåra att återvinna.

– Den nya tekniken kommer ”att vara en viktig milstolpe för att möjliggöra en framtid där deponering inte längre krävs vid avveckling av blad”, säger Allan Poulsen, Vestas chef för hållbarhet och avancerade material.

Turbinbladen tillverkas genom att värma en blandning av glas- eller kolfibrer och klibbigt epoxiharts, som kombinerar materialen, vilket ger ett starkt lätt kompositmaterial, men som också gör det svårt att separera originalmaterialen för återvinning. Vindkraftverk är 85-90 procent återvinningsbara, turbinbladmaterialet utgör den återstående procentsatsen som för närvarande inte kan återvinnas på grund av värmehärdade kompositers natur.

Med den nya tekniken separeras glaset eller kolfibern från hartset och kemikalierna separerar sedan hartset till basmaterial, som ”liknar jungfruliga material” som sedan kan användas för konstruktion av nya blad.

– Kemisk cykling av epoxibaserade material gör det möjligt att dekonstruera dessa mycket stabila polymerkedjor till molekylära byggstenar. Dessa byggstenar är lätta att bearbeta och kan användas för att producera ny epoxi, som kommer att ha samma kvalitet som det ursprungliga materialet. Att man undviker förlust av värdefull molekylär komplexitet på ett sådant sätt är ett mycket önskvärt koncept och ett viktigt steg mot hållbara material, säger professor Dr Troels Skrydstrup, Aarhus universitet.

Projektet är ett samarbete mellan Vestas; kemisk producent Olin (OLN.N), som producerar harts för turbinblad; danska tekniska institutet, ett oberoende forsknings- och teknikinstitut; och Danmarks Aarhus universitet.

Projektet syftar till att utveckla tekniken för produktion i industriell skala inom tre år och ser också potentialen för att tekniken ska användas för flygplan och bilkomponenter.

Fotot: Courtesy of Vestas Wind Systems A/S