Medierapportering om usel lönsamhet för vindkraft. Samtidigt fortsätter aktörer att satsa. Förra året investerades totalt 23 miljarder i vindkraftsprojekt. Hur hänger det ihop?
– Elproduktion med vindkraftverk är lönsamt även om elpriset är lågt eftersom man inte konsumerar några bränslen och inte producerar något avfall. Drift- och underhållskostnaderna är också låga och vindkraftverket klarar därför av långa perioder med låga elpriser, säger Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers.
Även Fortum – som är delägare i såväl kärnkraft som vindkraft – konstaterar att vindkraft är lönsamt, generellt sett och hänvisar till att detta syns tydligt på den fortsatt höga investeringstakten i Sverige. Fortum har fem delägda vindkraftsparker i drift och bygger just nu Finlands tredje största vindkraftspark, Pjelax, tillsammans med det finska energibolaget Helen.
”Vindkraft är, tillsammans med andra fossilfria kraftslag, helt nödvändigt att bygga ut för att kunna möta det ökande energibehov som klimatomställningen innebär”, skriver Toni Kekkinen, ansvarig för Fortums vind- och solkraftsverksamhet på bolagets hemsida.
Den tidsperiod som ligger till grund för rapporteringar om miljardförluster, är åren 2017 till 2022. Just den perioden har varit utmanande för vindkraften, enligt Fortum som anser att en projektör och ägare av vindkraft måste ha ett längre perspektiv. Om man räknar in en vindkraftparks livslängd på omkring 30 år så ”behöver en kortare period av lägre lönsamhet inte påverka så mycket totalt sett”.
I medierapporteringen om vindkraftens förmodat dåliga lönsamhet, pekas norra Sverige särskilt ut. Göran Ronsten, styrelseledamot i Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening (SVEF) som i slutet av förra året förvärvade de 12 vindkraftverken i Dragaliden, påpekar att elpriserna i norra Sverige kommer att stiga allteftersom stamnätet byggs ut och konsumtionen ökar.
– Men detta tas inte upp i artiklarna som beskriver dålig lönsamhet, säger Göran Ronsten och tillägger att nedskrivningar för att nypriserna halverades 2012–2019 är i grunden något mycket positivt.
– En viktig del i vindkraftens lönsamhet är de långsiktiga prissäkringsavtalen (PPA) med kunder som köper el från vindkraftparken.Det finns vindkraftsföretag som har förlorat mycket pengar under 2021 och 2022 med höga elpriser. Detta har dock inget med vindkraftens ekonomi att göra utan med att man skrivit dåliga avtal med kunder. Man har lovat kontinuerliga leveranser av el till låga priser. Vindkraftverken fortsätter att leverera billig el, men den el man därutöver måste köpa från andra blev under dessa år mycket dyrare. Därmed förlorade företagen pengar på dålig elhandel. Inte på vindkraftverken, säger Tomas Kåberger.
Enligt Svensk Vindenergis sammanställning kommer det att byggas vindkraftverk för 140 miljarder kronor under perioden 2020 till 2026 och det kommer att ge ca 35 TWh ny el – utan subventioner eller statliga garantier. Tomas Kåberger påpekar att respekterade investerare tror på vindkraftens lönsamhet. EQT (ägare: Investor, Wallenberg) lade nyligen ett bud på OX2.
– Rykten om olönsam vindkraft spreds också när Vattenfall 2023 drog sig ur ett stort havsprojekt i England. Under 2022 gick kolpriser, elpriser och stålpriser och vindkraftverkspriser upp. Vattenfall hade ett gammalt avtal med staten om att leverera vindkraftsel till ett pris som var hälften av det nya priset på elmarknaden. Projektet var lönsamt på elmarknaden men inte med det gamla avtalet. Vattenfall drog sig ur och skrev av 5 miljarder kronor vilket fick stor uppmärksamhet. Några månader senare såldes projektet för 10 miljarder kronor. Avskrivningen kunde reverseras och en vinst på 5 miljarder bokföras. Det fick mindre uppmärksamhet, säger Tomas Kåberger.
Kajsa Olsson
