Ny rapport ”Fördjupad studie – Drift och Underhåll” visar på många möjligheter för lokala företag.
– Sett till antalet årsanställningar så erbjuder driftsperioden betydligt fler sådana än byggperioden. När vindkraftverken är i drift skapas många långsiktiga lokala jobb. Vid jämförelse med andra länder finns även en stor potential för lokalt företagande inom drift och underhållsåtgärder samt vid repowering. Det gäller nu att ta tillvara dessa möjligheter vilket kräver massiva informationsinsatser liksom företag som ser möjligheterna säger projektledaren Christer Andersson.
I rapporten har identifierats följande möjligheter för svenska företag:
– I stort sett alla vindkraftverk som nu är i drift skall antingen renoveras eller skrotas inom 10-25 år.
o Paketerade eller enskilda tjänster inom repowering till såväl turbinleverantörer som ägare
o Paketerade eller enskilda tjänster inom nedmontering och återvinning till såväl turbinleverantörer som ägare
– I de investeringar som sker nu och kan förutspås i framtiden kommer i de allra flesta fall långa serviceavtal att tecknas med turbinleverantörerna. Alternativt kommer vissa elproducenter sköta underhållet själva. Detta möjliggör för:
o Tredjepartsleverantör med bemanningstjänster till underhållsleverantören
o Tredjepartsleverantör med vissa specialtjänster till underhållsleverantören
o Driftstjänster, beställarfunktion åt investerare
– Åldrande maskinpark ger goda förutsättningar för nya aktörer att:
o Som underleverantörer erbjuda turbintillverkare tjänster för enklare serviceåtgärder
o I egen regi erbjuda paketerade eller enskilda lösningar till vindkraftsägare
o Tillverkning av reservdelar som inte längre finns på marknaden
– Utveckling av konstruktionsmetoder och logistik
– Utveckling av nya material
– Utveckling av datafusion kompletterat med Artificiell Intelligens
– Komponenttillverkning
I rapporten har vindkraftens driftsfas undersökts utifrån perspektivet regional nytta i form av arbetstillfällen. Syftet har varit att visa på hur arbetsmarknaden ser ut under vindkraftens driftsfas, samt belysa utrymmet för förbättringar inom arbetsprocesser, affärsmöjligheter och teknikutveckling under driftstiden. Projektet med att färdigställa rapporten har varit finansierat av Statens energimyndighet och har pågått under år 2017–2018.
Utgångspunkten i arbetet med rapporten har varit att genomföra en kartläggning av den svenska marknaden för drift och underhåll, samt vanliga affärsmodeller som tillämpas för drift av olika vindkraftparker. Målet med kartläggningen har varit att beskriva situationen och potentialen för regionala och nationella företag som arbetar med drift och underhåll, men även att skapa strategier för minskade kostnader för vindkraftsägare.
För att visa på mängden möjliga arbetstillfällen har en beräkning av antalet årsanställningar som behövs vid repowering gjorts. Utifrån den väl underbyggda hypotesen att samtliga vindkraftverk som var i drift i Sverige vid årsskiftet 2017–2018 kommer att behöva bytas, renoveras och eller skrotas fram till år 2045. Sammanställning visar på runt 30 000 årsanställningar för den nödvändiga repoweringprocess som nu startar. Till det kommer all nybyggnation för att uppnå de 60-100 TWh som vindkraften måste leverera årligen inom 20 år.
För att belysa den specifika situationen för vindkraft i Sverige ytterligare har andelen vindkraft i kallt klimat och skog beräknats. Sådant klimat påverkar underhållsbehovet i både nuvarande och framtida vindparker, eftersom placering av vindkraftverk i tuffare förhållanden ofta innebär mer underhåll för att elproduktionen ska kunna bibehållas.
Den forskningsöversikt som sammanställts i rapporten visar på är ett ökat intresse både i vindkraftsindustrin samt inom akademin. Ett flertal svenska forskningsprogram som knyter an till drift och underhållsfrågor pågår, varav de flesta i något avseende är knutna till Energimyndigheten.
För att få en jämförelse med andra internationella marknader vad gäller drift och underhåll undersöktes Tyskland, Danmark, USA och Norge. De tre första tillhör alla de större marknaderna för vindkraft och kan därmed ge en indikation på hur den svenska marknaden kan komma att utvecklas. Genom att jämföra med dessa större och mer mogna marknader identifieras många av de affärsmöjligheter som kommer att skapas för den svenska marknaden. Rapporten visar också på flera områden där möjligheter finns både för utveckling på den inhemska marknaden och att vinna exportmarknadsandelar.
Rapporten har sammanställts av projektledare Christer Andersson med hjälp av Susanne Tellström projektmedarbetare från Vindkraftcentrum.se. ÅF, Tobias Bondesson, har varit medförfattare vad gäller kartläggning av utländsk marknad samt tekniskt och organisatorisk framåtblick. Rapporten är kvalitetsgranskad av ÅF.