Länsstyrelsen i Västerbotten vill att pengar från vindkraften används till lokal utveckling och pekar ut Garantia som verktyg.

– Både bransch och kommuner visar stort intresse för vår lösning, säger Ann-Mari Sandberg som är styrelseordförande i Garantia.

Länsstyrelsen konstaterar att den sk Incitamentsutredningen gett upphov till besvikelse och frustration bland kommuner. Nu är remisstiden över och synpunkter på den har skickats till regeringskansliet för vidare behandling.

Enligt Länsstyrelsen gav utredningen många kommuner hopp om en förändring av rådande system och betydligt högre ersättningsnivåer som liknar grannländernas. Men den ursprungliga frågan återstår:

 ”Hur skapas incitament för landets kommuner att i högre grad välkomna vindkraftsetableringar?”

Dessutom menar Länsstyrelsen att utredningen inte i tillräcklig mån undersökt Vattenfalls och Garantias pilotprojekt i Åsele och Lycksele kommuner där delar av ersättningen används för finansiering av småföretag.

– Vi har frigjort 38 miljoner kronor sedan starten 2019 och fortsätter låna ut vartefter amorteringar sker,  säger Ann-Mari Sandberg.

De traditionella bygdemedlen, eller utvecklingsmedlen som de kallas här, omvandlas till riskvilligt lånekapital. Detta i bygder som bankerna lämnat för länge sedan.

Så här skriver Västerbottens länsstyrelse i sitt remissyttrande:

” Garantiamodellen innebär rent konkret att det ackumulerade ersättningsbeloppet under en 25-årsperiod betalas ut till Garantia som ett engångsbelopp i samband med att investering i en vindpark påbörjas. Detta för att det initialt ska finnas tillräckligt med likvida medel för att bedriva en låneverksamhet samt att lokala företag ska kunna utvecklas och växa redan under parkens investeringsfas.

Medvindslånet är ett systemförändrande exempel i en modell där vindkraftssatsningar stärker förutsättningarna för lokal utveckling genom kapitalförsörjning till företag inom närområdet.”

– Kan vi få upp nivån på de frivilliga ersättningarna blir vindkraften en förändrande kraft i de lands- och glesbygder där vindkraft kan etableras, säger Ann-Mari Sandberg.

Och därmed skapas incitament för kommunerna.

Garantia är en ekonomisk förening med cirka 700 småföretagare i norr som medlemmar. Föreningen är registrerad hos Finansinspektionens och är godkänd sk intermediär av Europeiska investeringsfonden.

Incitamentsutredningen, eller som den egentligen heter Värdet av vinden – kompensation, incitament och planering för hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft, vars arbete nu fortsätter inom regeringskansliet får ett medskick från Västerbotten:

”Länsstyrelsen föreslår att utredaren arbetar in Garantimodellens medvindslån som ett konkret verktyg för bättre lokal kapitalförsörjning och tar fram ett förslag till organisation som klarar av att skala upp kapitalvolymerna så fler kommuner och regioner kan börja använda verktyget för att påbörja en lokal företagsutveckling kopplat till vindkraftsetablering.”

Väsentligt för denna modell är att ersättningarna fortsätter vara privata medel. Det är då de går att växla upp. Sker utbetalning till offentlig sektor så begränsas användningen av pengarna av EU:s statsstödsregler. Då kan de inte komma det lokala näringslivet direkt till del och på sin höjd växlas upp till det dubbla genom EU-medel.

– Utbetalning till privat sektor exempelvis via Garantia innebär friare pengar som just kan  komma lokala näringslivet direkt till godo. Då kan medlen växlas upp och lånas ut flerfaldigt, minst tio gånger, säger Ann-Mari Sandberg.

Även om kommunerna inte får direkt ersättning innebär modellen stor nytta för dem. Medvindslånet blir ett verktyg för näringslivskontoren att skapa tillväxt och utveckling med större skatteintäkter som följd. Kommunerna kan också låna av Garantia och medlen kan användas både till privat och kommunal finansiering av bostadsbyggande.

Torbjörn Laxvik

Länk till remissyttrandet file:///C:/Users/Torlax/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/Content.Outlook/YQQY8WQL/lansstyrelsen-i-vasterbottens-lan.pdf

–