Anslutning till elnätet har blivit en bromskloss i elektrifieringen. Kunder kan få vänta länge på besked om anslutning. Nätägare får ta emot förfrågningar som kan rymma en hel del luft. Men en uppstramning är på gång, enligt Energiföretagen.  

– Både kunder och nätägare håller på att göra sin hemläxa för att utifrån förutsättningarna hantera situationen så bra som möjligt. Svenska kraftnät uppdaterade vid årsskiftet sin vägledning för hur anslutningsprocessen ska gå till och vilka krav som ställs på mognadsgrad av projekt, vilken information som behöver delas, bland annat, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät och regelverk på Energiföretagen, och fortsätter:

– Lokal- och regionnätsägare kan tillämpa motsvarande modell mot sina kunder och arbete pågår inom branschen för att anpassa en lämplig vägledning för respektive nätnivå. Kunder som vill ansluta behöver lämna in så exakta önskemål som möjligt, för att nätägarna ska kunna fördela tillgänglig kapacitet på bästa sätt samt för att kunna beräkna vilka förstärkningar som krävs för utökad nätkapacitet.

Enligt Elnätsrapporten 2023 (SWECO) kräver Sveriges ålderstigna elnät investeringar på mellan 890 och 945 miljarder kronor mellan år 2021 och 2045. Det är framför allt i lokalnätet som investeringsbehovet är stort, ca 448 miljarder totalt och det mesta behöver göras de närmaste 10–12 åren. Med andra ord är det bråttom, och det kommer att kosta.

Senast i slutet av året ska ägare av regionnät och lokalnät redovisa sina nätutvecklingsplaner. Där ska bland annat planerad utbyggnad och uppgradering av elnätet framgå, och även i vilken utsträckning som energilagring och flextjänster kan bli alternativ till att bygga ut nätet. Under hösten kommer nätägarna att stämma av planerna med kunder och inför samrådet ska preliminära nätutvecklingsplaner offentliggöras senast den 15 september. Den processen är minst lika viktig som de färdiga nätutvecklingsplanerna, menar Tomas Malmström på Energiföretagen: 
– Bra underlag från inblandade aktörer är en förutsättning för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt. Genom det här upplägget får länsstyrelser, kommuner, regioner, elproducenter, slutkunder, intresseorganisationer, leverantörer av flexibilitetstjänster med flera möjlighet att lämna synpunkter.

Det låter som om problemen tar tid att komma till rätta med.  Finns det någon ”quick fix”?  

– Den kraftiga elektrifiering vi ser framför oss innebär en rejäl utmaning. När det handlar om utbyggnad av elnätet, främst på de högre spänningsnivåerna, tar det tyvärr en viss tid innan kapacitetsbristen fullt ut är hanterad. Under tiden är det viktigt att vi gör det bästa av situationen, som att anpassa och förbättra anslutningsprocessen enligt ovan, för att fördela och nyttja den kapacitet vi har på bästa sätt. Nätutvecklingsplanerna kan bli ett hjälpmedel att förbättra situationen framåt, säger Tomas Malmström.

 Det kommer att behövas förändringar i regelverk, men det går ändå att göra en hel del inom ramen för dagens regelverk för att klara av situationen, tror Tomas Malmström:

– God samverkan mellan elnätsföretagen och berörda aktörer är viktigt och något vi i branschen jobbar hårt för.  

Kajsa Olsson