En av få nyheter på energiområdet i vårändringsbudgeten är 10 miljoner extra till Havs- och vattenmyndigheten. Pengarna ska användas för att korta tillståndsprocesserna för ”fossilfri elproduktion” (det vill säga havsbaserad vindkraft).

Det var en överraskande – men givetvis välkommen – förstärkning för Havs- och vattenmyndigheten som inte hade begärt några extra medel. Myndigheten utreder nu hur man bäst kan utnyttja tillskottet, berättar enhetschef Johan Stål på Havs- och vattenmyndigheten. 

Regeringen skriver i budgeten att det är angeläget att förstärka Havs- och vattenmyndighetens verksamhet för miljöprövning. Frågan är om en budgetförstärkning på 10 miljoner kronor kan underlätta Sveriges möjlighet att leva upp till EU:s visioner om snabbare utbyggnad av havsbaserad vindkraft och andra åtgärder i det europeiska vindkraftpaketet?

– Ja, om vi kan bidra till att handläggningstiderna hos oss kan kortas så gör det naturligtvis det, säger Johan Stål. Men även om vi har ett stort ansvar i tillståndsprocessen så är fler aktörer delaktiga innan ett tillstånd kan ges.

Han nämner Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Försvarsmakten, SGU, Länsstyrelserna, domstolarna och verksamhetsutövare.

 Och även om tillståndsprocessen kortas, så varar den längre än ett år.

– Så det gäller att tillskottet även kommer följande år för att det ska ge en riktig effekt, säger Johan Stål.

I EU:s handlingsplan för vindkraft som presenterades i oktober 2023 ingår bland annat snabbare utbyggnad och tillståndsgivning. Till exempel ska den sammantagna tiden för tillstånd för förnybar elproduktion vara högst 24 månader. Länderna ska också peka ut ”accelerationsområden” med ett snabbspår för tillståndsprövningen för förnybar elproduktion.

/KO