Utbyggnaden av vindkraft gör att Sverige behöver hantera ökade mängder uttjänta rotorblad i framtiden. Hur det skulle kunna göras på ett mer cirkulärt och giftfritt sätt, föreslås i det regeringsuppdrag som Energimyndigheten redovisade i slutet av mars.
Enligt den så kallade avfallshierarkin, ska avfall i första hand förebyggas, i andra hand förberedas för återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas. Är detta inte är möjligt ska avfallet återvinnas på annat sätt eller i sista hand läggas på deponi. Men det sistnämnda är inget alternativ i vissa länder, när det gäller turbinblad. Bland annat Tyskland, Nederländerna och Finland har förbud mot att lägga vindturbinblad på deponi.
I Sverige tillverkas inga vindkraftverk, och det är tillverkaren som kan förebygga avfallet. Förra året hävdade danska Vestas ett genombrott för återvinning av rotorblad, oavsett om de sitter på i vindparker i dag eller har lagts på deponi.
Bra möjlighet till återanvändning
I dag finns goda möjligheter att sälja vindturbiner på andrahandsmarknaden, både inom Sverige och till utlandet. Under omförsäljningen är det möjligt att renovera vindturbinbladen.
Det går också att återanvända bladen för andra ändamål. Hela, eller i mindre bitar kan de användas i för exempelvis gång- och cykelbroar, bänkar, fasadmaterial till parkeringshus och bullerplank. Såväl affärsdrivande bolag som forskningsprojekt, tillämpar sådan återanvändning.
Närmare 85 procent av vindkraftverk kan återvinnas, men rotorbladen har varit svårast att ta sig an. Turbinblad består till ca 80 procent av kompositmaterial (glasfiber, kolfiber och härdplast), medan resterande 20 procent består av kärnmaterial (plast och trä) samt lim.
Turbinblad – liten del av avfallet
Utredningen föreslår ett register, som samordnas med statistik i Vindbrukskollen. Hur stora mängder rotorblad det handlar om i framtiden beror naturligtvis på hur mycket vindkraft som etableras. Mellan år 2030 och 2035 nämner rapporten en avfallsmängd av kompositmaterial på ungefär 8 000 ton per. Men även i rapportens scenario med högst avfall, 30 000 ton/år, är den prognosticerade mängden vindturbinblad ganska liten i relation till totalmängden bygg- och rivningsavfall.
Vindturbinblad klassas generellt som bygg- och rivningsavfall, där byggbranschen svarar för merparten (14,3 miljoner ton av totalt 14,6 miljoner ton, siffran gäller år 2020).
Rapporten förslår ett samarbete med andra nordiska och nordeuropeiska länder, för att få de volymer av glasfiberkompositer från vindturbinblad som krävs för att få storskaliga anläggningar med effektiv hantering. Dessutom skulle avfallsströmmarna av kompositmaterial i byggavfall från byggsektorn och i produktionsavfall från kompositindustrin kunna vara intressanta att undersöka.
Energimyndigheten föreslår att regeringen tillsätter en utredning om förutsättningarna för att inrätta en miljöfond som ska finansiera cirkulär hantering av vindturbinblad. Enligt rapporten krävs också fortsatt möjlighet till finansiering av forskning och utveckling för att högre grad av återvinning ska bli möjlig.
Läs mer och ladda ner rapport
Webbinarium den 10 april
Uppdraget, som omfattar både vindturbinblad och solcellspaneler, har utförts av Energimyndigheten i samverkan med bland andra Naturvårdsverket. Forskningsinstitutet RISE har tagit fram underlag till arbetet. Den 10 april anordnar RISE ett webbinarium om utredningen cirkulär hantering av vindturbinblad. Länk till anmälan:
https://www.energimyndigheten.se/om-oss/press/kalender/cirkular-hantering-av-vindturbinblad
Kajsa Olsson
