Sedan ungefär 50 miljoner år har fladdermusen funnits på jorden. Den tillhör den näst största däggdjursgruppen, finns över hela världen och är mytomspunnet som få andra djur. Den är av stor vikt för ekosystemet eftersom den äter stora mängder insekter. Enligt amerikansk forskning så uppskattas fladdermusens värde för jordbruket till minst 3 miljarder dollar årligen eftersom den äter upp skadliga insekter.

Just USA är det land som har den mest omfattande forskningen kring fladdermöss vilket beror på vindkraften. I takt med att den expanderade så upptäcktes flertalet omkomna fladdermöss kring kraftverken. Både vetenskapen och kraftbolagen tog detta på allvar och ur detta uppstod Bat & Wind Energy Cooperative som är ett samarbetsorgan för forskning och kraftbolag.

 I Sverige är dock fladdermusen ett tämligen outforskat område. En av de få som tagit sig an djuret är Christer Gunnarsson som läser vid Mittuniversitet. När han insåg hur mycket vindkraften skulle byggas ut i Jämtland inledde han ett forskningsprojekt för att undersöka om den kunde innebära ett hot mot fladdermössen.  Det jag gör nu är framförallt ett proaktivt arbete. Jag tror inte att det är någon större förekomst av olycksfall men det är bättre att vara säker innan den stora utbyggnaden sker så att det i så fall går att anpassa parkerna.

Christer började sitt arbete med att skriva en D-uppsats för att kartlägga läget. Nu följer han upp det med en mer omfattande undersökning där han har fått hjälp av två kraftbolag. Den här typen av forskning är tyvärr väldigt kostnadskrävande, bland annat eftersom det inte är något prioriterat forskningsområde än. Den här studien gick i lås tack vare att Triventus hjälpte mig med utrustning och att Nordisk Vindkraft har upplåtit Havsnäs kraftpark för undersökningen.

I sin uppsats tar Christer bland annat upp vikten av den biologiska mångfalden. Enligt Stockholm Environment Institute tillhör den biologiska mångfalden ett av de nio livsuppehållande systemen på jorden och är den del som har överskridits med störst marginal, mer än växthuseffekten. Samarbetet med kraftbolagen är därför viktigt och Christer är väldigt tacksam över det stöd han har fått. – Det finns ett intresse för forskningen hos Triventus och Nordisk Vindkraft. De vill veta hur de kan göra sina parker så bra som möjligt och det är jätteroligt att de så aktivt tar del av forskningen, precis som i USA. Det är verkligen ett sätt att ta ansvar för den biologiska mångfalden vilket är viktigt om vindkraft ska kallas miljövänlig el.   

Christers arbete börjar den första maj och pågår till den sista oktober. Hans förhoppning är förstås att han inte ska hitta några döda fladdermöss men om han skulle göra det hoppas han att det blir ett startskott för mer forskning och samarbete.
Utbyggnaden måste bli bra för alla och för att kunna fatta kloka beslut måste vi ha kunskap, bland annat om konsekvenserna. Annars finns risken för bakslag som kan kosta mycket mer än ett bra förarbete, både i pengar och miljö. I grund och botten handlar det ju om att ta ansvar för den verksamhet man driver.