Vindbonus är etablerat, även om summorna varierar. Men hur mycket kan en solpark ge till lokalsamhället? Frågan kom upp vid samrådet för den 591 hektar stora solcellspark som företaget Ilmatar projekterar i Edsele, Sollefteå.
Bolaget Ilmatar utvecklar vindkraft och solenergi både i Sverige och Finland och jobbar med de modeller för bygdemedel som finns i respektive land, även om det i Sverige inte finns någon etablerad ”solpeng”.
– Vi har inte kommit fram till några procentsatser, så jag kan inte uttala mig om det. Däremot vill vi vara med och stötta lokala föreningar, stärka samhället på det sätt som efterfrågas, säger Robert Wedmo, ansvarig för tillståndsfrågor på Ilmatar Solar.
Det är inte vanligt med stora solcellsparker så långt norrut som i Sollefteå kommun. Ilmatar har större projekt i elområde 3 och nästan lika stora i elområde 4. Tillståndsprocessen för vindkraft respektive solcellsanläggningar ser olika ut. Fristående solenergianläggningar kan behöva bygglov från kommunen, men något ”kommunalt veto” motsvarande det för vindkraft, finns inte.
Däremot krävs samråd för större solcellsanläggningar som ”väsentligt ändrar naturmiljön”. Det är länsstyrelsen som gör avvägningen mellan olika intressen och utfärdar tillstånd.
Vid det samrådsmöte för allmänheten som hölls i december förra året för den 591hektar stora solcellspark som Ilmatar vill bygga i Ås i Edsele, kom många frågor och det hördes även en viss skepsis.
Hur vanligt är det att era projekt möter motstånd från lokalbefolkningen?
– Vi har stött på motstånd från närboende i kanske en tredjedel av våra projekt. Det vanligaste är att de vill kunna nyttja skogen som innan och inte ha en park i sin närhet. Vi lämnar skyddszoner i våra parker så närboende kommer normalt att varken se eller höra parken och vi stängslar inte in. Det är olyckligt när fossilfri energi och markägarens rätt att utveckla sin fastighet ställs mot möjligheten till rekreation i skog för närboende och allmänhet, säger Robert Wedmo.
Forskare vid SLU i Sverige har pekat på hur kombinationen av vindbruk och skogsbruk kan ge ömsesidig nytta för markägare och projektörer. För solkraft är kombinationen kalhygge och solcellpark en möjlighet.
– Det är det vi jobbar med primärt. Återplantering av skog sker först när parken demonteras eller om markägaren vill använda marken till bete eller något annat, säger Robert Wedmo.
Solprojektet i Edsele är på en yta motsvarande 1 000 fotbollsplaner. Även i andra delar av Sverige har Ilmatar Solar ansökningar som tar stora markarealer i anspråk.
Behöver en solcellspark vara jättestor för att vara lönsam?
– Storleken på parker beror på många faktorer – område, närhet till ledning och uppkopplingsmöjligheter till exempel. En mindre park som kan kopplas upp mot nätet där det redan finns plats i ställverk och kapacitet i nätet kan vara nog så lönsam och snabbare vara i drift, säger Robert Wedmo.
Ilmatar arbetar inte bara med vindkraft och solceller, utan även med att kombinera kraftslagen. I den nyligen färdigställda vindparken i Alajärvi, Sydösterbotten, kommer bolaget att de närmaste åren utveckla en hybridpark med vind, sol och batterilagring. Utöver vindkraftsparken med kapacitet på 221 MW byggs en cirka 150 MW solpark samt en 25 MW/50MWh batterilagringsanläggning på området.
– Jag skulle våga sträcka mig så långt som att säga att det är optimalt. Kanske får vi se kombiparker även i Sverige, i framtiden, säger Robert Wedmo.
Kajsa Olsson
