Överskottsvärme från vätgasproduktion kan bli räddningen för den rödlistade flodkräftan i Ljungan.

– Hetvattnet kan döda kräftpestsporerna, säger projektledaren Charlotta Faith-Ell vid Mittuniversitetet.

Ljungan rinner genom Ånge kommun och har tidigare varit känd för sina fina kräftvatten. Här pågår ett innovativt forskningsprojekt som ska analysera möjligheten att använda överskottsvärme från vätgastillverkning för att hetta upp vattnet och därigenom döda de kräftpestsporer som bidragit till att göra den svenska flodkräftan till en rödlistad art.

Forskningsprojektet kartlägger även hur vätgastillverkning kan bidra till en hållbar vattenresursanvändning och ökad biologisk mångfald. 

Den svenska flodkräftan har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Flodkräftan betraktas som akut hotad. Säkra livsmiljöer för de flodkräftor som finns kvar är därför nödvändiga för artens fortlevnad.

Enligt Charlotta Faith-Ell, lektor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet och projektledare för flodkräftsodlingen vid Ljungan, syftar forskningsprojektet ”Vätgas och kräftor” till att undersöka om det går att ta vatten från ett vattendrag, till exempel Ljungan, och använda överskottsvärmen från vätgastillverkningen för att hetta upp vattnet och därigenom döda kräftpestsporerna. Det kan resultera i ett smittfritt vatten som man kan odla flodkräftor i.

Symbios mellan industrier och naturvårdsinsatser

Forskningsprojektet, som inleddes i december 2023 och pågår till november 2026, genomförs i samverkan mellan Mittuniversitetet, Ånge kommun, Fiskevårdsgruppen i Ånge samt RES. I projektet deltar även forskare från Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet.

– Vi undersöker även hur industrietableringar kan främja ett hållbart brukande av vatten och hur man kan utveckla en symbios mellan industrier och naturvårdsinsatser. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till en ökad förståelse för hur nya smarta industrier kan bidra till en hållbar användning av vattenresurser. Det kan i sin tur stärka den biologiska mångfalden och bidra till en hållbar landsbygdsutveckling, säger Charlotta Faith-Ell.

Kan bana väg för kommersiell odling av flodkräftor

Vätgasproduktion genererar ett överskott av syre och värme. Det finns många goda skäl att nyttja överskottsvärmen, inte minst utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

– Vi inleder genom att testa olika sätt att ta död på kräftpestsporerna. Därefter kommer vi att testodla flodkräftor i labbmiljö. Om satsningen faller väl ut är vår vision på sikt att man ska kunna odla flodkräftor i flera svenska sjöar, säger Charlotta Faith-Ell.

Forskarna ska även utifrån ett bredare perspektiv undersöka hur vätgastillverkning kan användas för att utveckla en hållbar blå näring, exempelvis en hållbar framtida kommersiell odling av flodkräftor.

– Den här typen av industriell symbios efterfrågas även internationellt och kommer att bli allt viktigare framöver, säger Charlotta Faith-Ell.

Granne med den tilltänkta vätgasfabriken i Alby i Ånge planeras också omfattande landbaserade fiskodlingar. Den gröna omställningen kan här gynna två blå näringar

Annika Wihlborg