Elektrifiering av Inlandsbanan, tillverkning av grönt flygbränsle och reglerkraft till vindkraften. Det var några av de scenarier som diskuterades under torsdagens workshop ”Färdplan för grön vätgas i Jämtland” i Östersund.

I Jämtland Härjedalen är förutsättningarna för vätgasproduktion optimala. Regionen har gott om el från vattenkraft och en snabbt växande andel vindkraft. Därför har kommunerna länge försökt attrahera industri som behöver stora mängder förnybar el till sin verksamhet, exempelvis serverhallar. Men vätgasproduktion är en elintensiv industri som ger andra samhällsvärden.

Prisad projektledare
Linnea Karlsson är ingenjör i miljöteknik och projektledare för arbetet med färdplanen på Peak Region. Hon skrev för en tid sedan ett prisat examensarbete om hur vätgasen kan användas nu och i framtiden.

– Det ledde till att jag fick samarbeta med Jämtkraft och att jag fick den här projektanställningen på Peak Region. Målet nu är att utarbeta en färdplan för grön vätgas i regionen som ska vara klar till årsskiftet. Innan vi tar steget mot vätgasproduktion i större skala behöver vi inventera vilka behov och vilka intressen som finns, säger Linnea Karlsson.

Under workshopen fick deltagarna svar på vad vätgas egentligen är, hur den fungerar vilken potential den har. Som jämförelse kan nämnas att energimängden i 1 kilo vätgas ungefär motsvarar energimängden i 3 kilo bensin. Tillverkning av 1 kilo vätgas kräver cirka 50 KWh energi. Energiförluster i tillverkningen gör att 33 KWh energi per kilo vätgas återstår.

Vätgasen åter i ropet

HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) är ett resultat av vindkraftetableringarna i Norrbotten. Kokskolet i ståltillverkningen byts ut mot grön vätgas tillverkad med vindkraft. Pilotanläggningen är ett samarbete mellan Vattenfall, SSAB och LKAB. Nu väntar även vätgassatsningar i Jämtland – i vindkraftens spår. Foto: Åsa Bäcklin

Just energiförlusten i tillverkningen gör att vätgasen hamnat i skuggan under flera år. Batteri- och hybridteknik ansågs bättre för fordonsflottan. Anledningen till att vätgasen åter hamnat i blickfånget är den tilltagande andelen sol- och vindenergi i elsystemet. Energilagring i vätgas kan fungera som en reglerkraft när elen från sol- och vind inte räcker till, eller inte lönar sig att sälja.

Det finns många konkreta exempel på hur produktion av vätgas i Jämtland på olika sätt skulle skapa möjligheter. Vätgas kan i kombination med bränsleceller omvandlas till elektricitet för att driva Inlandsbanan. Det skulle möjliggöra helt fossilfria transporter av exempelvis odlad lax från Nordnorge, som idag sker på lastbil. Inlandsbanan vill ha vätgasdrift på plats år 2022.

Grönt flygbränsle
Vätgasen kan även tillsammans med koldioxid utgöra en av ingredienserna för att producera grönt flygbränsle. Pär Hägglund från The Power Region berättade under workshopen att ett sådant projekt har goda möjligheter att bli delfinansierat med EU-fonder. Bland annat på grund av den enorma efterfrågan på grönt flygbränsle. Målet är att ha tillverkning på plats 2025.

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind, berättade att branschorganisationen Svensk Vindenergi har vätgas som en stående punkt på sina medlemsmöten. Skälet är att den allt större andelen vindkraft i elsystemet skapar obalanser som vattenkraften på sikt kommer att ha svårt att hantera.  Men det behövs ett pilotprojekt för att hitta affärsmodeller.

Vindkraften – som alltså är en av förutsättningarna för vätgastillverkning – behöver ibland stanna sin produktion när elpriserna är olönsamma eller till och med ligger på minus.

Balanserar vindkraften
– Med vätgas kan vindkraftverken fortsätta producera el, men istället för att skicka ut elen på nätet kan den tillverka vätgas. Den lagrade energin kan sedan säljas till ett bättre pris när efterfrågan är högre, berättade Gabriel Duveskog.

På plats fanns även Linus Ekqvist, vd på Krokomsbostäder. Han berättade att bolaget tagit ett policybeslut om att alla nybyggnationer ska förses med solpaneler. Och eftersom grön vätgas kan tillverkas med sol-el, kan vätgaslagring bli en modell för flerbostadshus. Sommartid kan överskottselen lagras istället för att säljas direkt ut på nätet.

Workshopen avslutades med en gruppdiskussion kring behov, tänkbara scenarier och finansiering. Den ena idén avlöste den andra i rask takt.

– Det har varit ett enormt engagemang från deltagarna och vi verkar kunna gå vidare med flera spår. Nästa steg är ett nytt workshoptillfälle den 10 december, säger Jimmy Anjevall, projekt- och affärsutvecklare på Jämtkraft.

Martin Machnow

[Bildtext 1] Glädjande stort intresse för vätgas i Jämtland Härjedalen. Jimmy Anjevall från Jämtkraft, Linnea Karlsson från Peak Region och Gabriel Duveskog från JP har många tankar och idéer att bearbeta till nästa workshoptillfälle den 10 december.